Vore ju intressant att se vilka rader du läser mellan...
Hade du velat slippa såna frågor hade det varit praktiskt om du hade berättat vilken medicin du pratar om. Annars kan man ju bara gissa, och det känns inte särskilt meningsfullt.Ulltand skrev:
Det var ju precis det jag gjorde. Nåväl, då är ju svaret enkelt. För att tillverkaren rekommenderar att man använder det på det sättet.
Antagligen gör de det därför att det inte är ordentligt testat, det finns bieffekter (bl a anafylaxi), det kan finnas okända bieffekter och det kan t o m göra saker och ting värre. Sen är det ju inte busenkelt att administrera heller.
http://pi.lilly.com/eua/bamlanivimab-eua-factsheet-hcp.pdf
"There are limited clinical data available for bamlanivimab. Serious and unexpected adverse events may occur that have not been previously reported with bamlanivimab use."
Det tog inte ens en minut att googla fram svaret, så frågan är väl snarare vad du vill uppnå med dina insinuerande tre svarsalternativ?
Medicinen är ingen revolutionerande nyhet. Det är en monoklonal antikropp. De är dyra att framställa, de finns sedan tidigare och helst ska man blanda några olika varianter av antikroppar för att få bättre bredare effekt mot viruset.
Man kan ge dem i ett tidigt skede till tex en president som inte vill bli sjuk eller någon med en känd immunsjukdom som gör att immunförsvaret inte kan bilda antikroppar, eller någon i riskgrupp.
Studier på Bamlanivimab visar att den inte räddar några liv då den ges till svårt sjuka.
Risken är i stället att man kan orsaka en allergisk chock och förvärra patientens tillstånd.
Det är också känt att de som blir svårt sjuka har höga nivåer av antikroppar pga att immunreglerande immunceller ”gasar på” immunförsvaret för mycket.
Den behöver sättas in tidigt, förmodligen innan patienten träffar en infektionsläkare.
I och med att det inte är ny typ av behandling så borde det redan finnas kriterier för när den är lämplig att sättas in.
Vilket går att läsa sig till på för allmänheten tillgängliga hemsidor, så någon ”konspiration” är det alltså inte frågan om.blackarrow skrev:
Ny metod gör att det går snabbare (1 dygn) att hitta sannolika fall av de bekymmersamma virusvarianterna (variants of concern) i stället för den tidsödande men exakta helgenomsekvenseringen (nästan 1 vecka): https://www.svt.se/nyheter/lokalt/u...s-prover-sa-hittar-de-mutationer-rekordsnabbt
Helst dag 1-2, kanske 3 efter infektion. Med tanke på att det tar 2-3 dagar för svar på ett PCR-test så blir det svårt att ge medicinen i tid så den får effekt.Du har ju rätt!
Vidare läsning ger att läkemedlet skall ges så tidigt det bara går i sjukdomen.
Det betyder också så att alla i riskgrupp omgående bör ta läkarkontakt och att läkarna är snabba att agera.
Min tanke går till alla som behandlas för cancer som får nedsatt immunförsvar. Tänk om vården prioriterar bort beprövade behandlingsmetoder pga covid-19? [Spekulation]
Man kan se medicinen som ett mycket dyrt ”vaccin” som verkar direkt efter sprutan getts.
”Svårt se självklar roll för monoklonala antikroppar”, Läkemedelsvärlden
Anders Sönnerborg tvivlar på bred användning av de aktuella nya covid-19-läkemedlen i Sverige.
Det kan vara magiskt när det fungerar.
Vi åkte på svininfluensan första vändan (vaccinet hann inte ta) men hade ett förråd av Tamiflu hemma och kunde sätta in behandlingen inom några timmar. Dygnet efter 40C feber men redan dag 3 helt frisk igen,
Redigerat:
Skottland rapporterar att sjukhusinläggningarna nu minskar när det har gått minst 4 veckor sen 20 % av befolkningen hade vaccinerats med en dos.
TT via t.ex. https://www.di.se/nyheter/drastiskt-farre-inlaggningar-bland-vaccinerade/
Det verkar som att de äldsta verkligen behöver två doser för Israel rapporterade ju mycket bättre skydd efter två doser av Pfizers vaccin.
För 80+ år var skyddet sämre, 81 %, räknat på båda vaccinerna.
TT via t.ex. https://www.di.se/nyheter/drastiskt-farre-inlaggningar-bland-vaccinerade/
Det verkar som att de äldsta verkligen behöver två doser för Israel rapporterade ju mycket bättre skydd efter två doser av Pfizers vaccin.
SCB har släppt befolkningsstatistik för 2020:
https://scb.se/hitta-statistik/stat...istiknyhet/befolkningsstatistik-helaret-2020/
Man hittar bl.a. detta diagram där man kan jämföra pandemi-året 2020 med pandemi-året 1918 (Spanska sjukan):
(Man bör förstås även beakta att vi har en betydligt större folkmängd nu, diagrammet är inte omräknat efter folkmängd.)
Vi ser också att överdödligheten under 2020 endast existerar för åldrarna över 75, och är störst för män. Medelålders kvinnor har tvärtom en ganska tydlig underdödlighet:
https://scb.se/hitta-statistik/stat...istiknyhet/befolkningsstatistik-helaret-2020/
Man hittar bl.a. detta diagram där man kan jämföra pandemi-året 2020 med pandemi-året 1918 (Spanska sjukan):
(Man bör förstås även beakta att vi har en betydligt större folkmängd nu, diagrammet är inte omräknat efter folkmängd.)
Vi ser också att överdödligheten under 2020 endast existerar för åldrarna över 75, och är störst för män. Medelålders kvinnor har tvärtom en ganska tydlig underdödlighet:
Redigerat:
På jobbet mäter vi sjukfrånvaro och det har alltid varit ca 1-2 procentenheter högre för kvinnor än män. Nu under pandemin har det vänt till att vara ca 0,5 procentenheter högre sjuktal för män än för kvinnor.