Låter som du har en perfekt avvägning på estetik och funktion.Bjor skrev:
Vi kommer åt och kan arbeta i krypgrunden, så vår kabelstam går under golvet, men kommer upp strategisk i varje rum och efterliknar kulo.
Helt rätt, Porslin är det enda rätta. Har själva uttag, brytare och dosor från Fontini och är mer än nöjd.
Ja tvinnad till lampor hade varit riktigt fint här.
Och just det här magiska att man inte får installera tvinnad direkt i dosan utan måste ha uttag, har jag ännu inte hört ett rimligt argument för.
Man fick en bra påminnelse om hur mycket man får gratis av att bo i ett gammalt hus och hur svårt det är att återskapa ett sekels (eller mer) åldrande när man bygger nytt. Är svårt att simulera nyttjande och slitage så tyckte det var bra att man möblerade med lämpliga begagnade möbler där du automatiskt får nyttjande och slitage på köpet.
Jag förstår inte deras tänkande.
Först ska det vara ett 1700-talshus med allt i "gammalt" material och handsmidda spikar och handbilade timmerbjälkar mm.
Sedan ska det se ut som om det påbyggts på 1800-talet med en andra våning.
Sedan kommer en envånings "tillbyggnad" på ena gaveln, tydligen för att se ut som ett senare tillägg.
Sedan inför de byggfel i form av generalskarv och höjdskillnad på golven mellan rummen.
Och till det modern köksutrustning och andra vitvaror. Antar att det är modernt elsystem också.
Hade jag byggt och haft en 1700-tals vision (kan jag mycket väl ha om jag hade pengarna, även om jag kanske skulle siktat på 1850 ungefär) så hade jag byggt allt som om det byggts på 1700-talet av en skicklig byggare/snickare med gott om resurser.
Dvs inte med slarv- eller byggfel. Och struntat i idén med senare påbyggnader.
Eftersom jag ändå är bekväm och troligen tvingad av moderna byggkrav skulle jag förstås haft modernt el- vatten- och avloppssystem. Och moderna vitvaror (förutom gammaldags vedspis och kakelugnar förstås).
Patina och slitage kommer naturligt på 10-20 år (min erfarenhet).
Först ska det vara ett 1700-talshus med allt i "gammalt" material och handsmidda spikar och handbilade timmerbjälkar mm.
Sedan ska det se ut som om det påbyggts på 1800-talet med en andra våning.
Sedan kommer en envånings "tillbyggnad" på ena gaveln, tydligen för att se ut som ett senare tillägg.
Sedan inför de byggfel i form av generalskarv och höjdskillnad på golven mellan rummen.
Och till det modern köksutrustning och andra vitvaror. Antar att det är modernt elsystem också.
Hade jag byggt och haft en 1700-tals vision (kan jag mycket väl ha om jag hade pengarna, även om jag kanske skulle siktat på 1850 ungefär) så hade jag byggt allt som om det byggts på 1700-talet av en skicklig byggare/snickare med gott om resurser.
Dvs inte med slarv- eller byggfel. Och struntat i idén med senare påbyggnader.
Eftersom jag ändå är bekväm och troligen tvingad av moderna byggkrav skulle jag förstås haft modernt el- vatten- och avloppssystem. Och moderna vitvaror (förutom gammaldags vedspis och kakelugnar förstås).
Patina och slitage kommer naturligt på 10-20 år (min erfarenhet).
Varför då, det går att såga mer än 33m långt virke med en Solosåg så det finns knappast behov av att ha generalskarv i ett kilsågat brädgolv om man inte vill.
Bara någon mil från StoraTyttorp sågades för kanske 6-7 år sen 15m långt virke vid renoveringen av Stjärnorps slottsruin, så det är fullt möjligt att såga långt virke av traktens barrskog.
Det går, men det är inte nå fuskbygge att skarva så. Det kan vara av praktiska skäl man har kortare längder, och då är en generalskarv finare att skarva ett kilgolv på. Skulle också vara svårt att skarva på annat vis. Samma som att man skarvar andra "moderna" golv och inte har flera meter länga "plankor". Men i ex. stora härgårdar å liknande, då kan långa golvplank vara värt att fördöka användasF fribygg skrev:
Jag kan tänka mig att det är försäkringsbolagen som inte tillåter tvinnade ”tygkablar” som fast installation. Men för att gå runt de bestämmelserna så går man via stickkontakt. Det blir att se lite omständigt ut, men vad gör man inte för det estetiska. Har gjort så själv efter att ha fått dessa rekommendationer från en elektriker som sadlat om till delägare av byggvårdsbutik. Tråkigt bara att det inte finns enheter med dubbla uttag. Det hade blivit snyggare kan jag tycka istället för dessa två enheterna. Och ett sattyg att koppla dessa när de sitter så nära varandra var det också.Viks skrev:
Vad jag fick utgå ifrån inför beslutet att ha egna tvinnade kablar var som sagt att det inte var godkänt som fast installation, men däremot som enklare via stickkontakt. På de ställen man köper dessa produkter står att de EJ får användas som fasta installationer. Sedan vad eller vem som bestämmer förutom elsäkerhetsverket vad som är tillåtet eller ej, är då oftast upp till försäkringsbolagen som är styrande till vad som anses godkänt eller ej, då det är de som är att reglera eventuella skadekostnader till följd av olyckor som sker vid användandet av olika typer av material/metodlösningar. Jag kan självfallet ha fel, men därför skrev jag också "jag kan tänka mig". Men vem fan är jag att tänka! Det finns ju de som har betalt för att tänkauseless skrev:
Sett dessa jag med. Men att applicera USB är lite för udda för mig att ta med. Ser ju inte klokt ut, men det gör ju inte heller dessa två hål heller ifall man inte skulle ha känt igen dom sedan länge
. Så det är egentligen bara att ställa om hjärnan till vad som är acceptabelt eller ej, bara man får en fungerande lösning som passar en själv.Vem kan motstå ett USB-uttag med tvinnad tygkabel på porslinsknoppar? Allt för den rätta 1800-talskänslan! Mums!Noramasen skrev:
Fint hus! Ett imponerande hantverk, kul att det är någon som satsar på sådant stort projekt med ett väldigt gediget hantverk iblandat. Men kanske något fantasilöst dessvärre, väldigt mycket tjat om vad som ska vara korrekt enligt 1700- 1800-tal osv, får väl bestämma sig om det är en replika av något befintligt gammalt hus man vill kopiera, bygga ett museum eller om det är så att man vill bygga ett hus för sina egna behov med ett eget utryck men då inspirerat av ett äldre formspråk. Behoven och värderingarna är ju annorlunda idag så vad är det man vill uppnå? Ett hus får en själ om gör det till sin egna boning, att man sätter sin personliga prägel på huset, hittar ett eget utryck inte försöka kopiera nått ur historian rakt av eller någon känd arkitekt. Finns tyvärr idag en almän fantasilöshet i byggandet. Att tjata om synliga dragningar eller ej eller om sockeln är korrekt för den tidsperioden osv vad spelar det för roll? Vad är det för utryck och funktionalitet ni vill komma åt som borde vara frågan. En hög sockel kanske gör sig mer rätt om det är ett mer pampigt utryck man vill åt, en låg ger väl ett mer lågmält uttryck, enklare typ byggnad mer ut av en drängstuga. Samma sak med synliga strömbrytare eller ej, finns exempel på väldigt fina synliga el-dragningar, tex nakna betonghus med galvat eller kopparklädda kablar eller i minimalistiska hi-tech hus med allt integrerat och röststyrt. Beror ju på vad man vill uttrycka i stilen. Tycker det vore mer spännande om dom skulle våga hitta på något eget, få in några moderna inslag nått som speglar lite av våran tid, kanske en något mer kantig profil till foder annat listverk, göra eget mönster till tapeten eller nått, en konsekvent stil som går igen i alla detaljer. Att köpa moderna vitvaror i gammalstil känns inte tillräckligt för lyckas skapa det spännande mötet mellan det gamla traditionsbundna och moderna. Men ett häftigt bygge är det!
Jag brukar ju gilla att klaga på GD men det här var ett väldigt fint projekt!
Jag är bara orolig för ekonomin men det verkar ju Jonas med vara
Hoppas övervåningen blir klar i ssamma fina stil och att man kan flytta in snart
Och vad gäller pengar. Tja. Ibland får man våga lite med. Det är inte den med mest pengar som dör lycklig utan den med ett fullt hjärta. Och att fått bo i sitt drömhus är nog inte en ringa del i basglädjen i livet
Jag är bara orolig för ekonomin men det verkar ju Jonas med vara
Hoppas övervåningen blir klar i ssamma fina stil och att man kan flytta in snart
Och vad gäller pengar. Tja. Ibland får man våga lite med. Det är inte den med mest pengar som dör lycklig utan den med ett fullt hjärta. Och att fått bo i sitt drömhus är nog inte en ringa del i basglädjen i livet