62 244 läst ·
296 svar
62k läst
296 svar
Bygga staket mot granne som inte håller med om gränsen?
Bra kommentar, det ska jag verkligen kolla upp. Det låter rimligt att båda fastighetsägarna har ett ansvar.P Pettman skrev:Grejen är att om man tar dit Lantmäteriet för en fastighetsbestämning så får båda fastigheternas ägare dela på kostnaderna oavsett vem som tog initiativet till den. Misstänker att reglerna ser ut så för att folk ska ha incitament att hjälpas åt att hålla ordning på sina fastighetsgränser och inte "tappa bort" fasta markeringar med flit odl.
Om det är någon sorts tävling vem som är störst rövhatt så hade jag byggt staketet hela vägen bakom garaget.
Vill man visa lite hänsyn mot grannen även om den är lite eljest så hade jag gjort uppehåll på staketet vid garaget då man inte har någon nytta av staketet då garageväggen fungerar som plank den biten och man lämnar öppet för underhåll. Jag tror nog övrigt staket visar vad man önskar/tycker...
Vill man visa lite hänsyn mot grannen även om den är lite eljest så hade jag gjort uppehåll på staketet vid garaget då man inte har någon nytta av staketet då garageväggen fungerar som plank den biten och man lämnar öppet för underhåll. Jag tror nog övrigt staket visar vad man önskar/tycker...
Det är en bra plan om man inte har djur av något slag (eller små barn) som man inte vill ska hälsa på hos grannen.K Kontoristen7 skrev:
Har egentligen inget emot att skriva ett servitut. Och då borde det räcka att stängslet går att plocka bort tänker jag.Claes Sörmland skrev:
Hur ofta kan man räkna med att underhåll krävs? Vill gärna skriva med det i ett servitut. Grannen är av typen "klipper gräs med sax" så ger jag fingret kommer de ta hela armen.
Strunta i servitut då och be dem kontakta dig den dagen de behöver markåtkomst för underhåll. Så löses det vanligen när man bygger ända ut till grannens mark. Tänk tät gammal innerstadsmiljö, ovanligt med servitut för underhåll.
Sanning med modifikation. Kostnaden kan delas mellan berörda parter. Det kan också drabba en enskild fastighet. Delas den upp är det inte säkert att det blir en jämn fördelning. Någon kan få 5%, nästa 20% och en 75%. Som jag förstått det handlar det ofta om vem som har störst nytta av förrättningen. Ju större fördel, ju större del av kostnaden.P Pettman skrev:Grejen är att om man tar dit Lantmäteriet för en fastighetsbestämning så får båda fastigheternas ägare dela på kostnaderna oavsett vem som tog initiativet till den. Misstänker att reglerna ser ut så för att folk ska ha incitament att hjälpas åt att hålla ordning på sina fastighetsgränser och inte "tappa bort" fasta markeringar med flit odl.
Saxat från Lantmäteriet.
Det är den eller de som tjänar på lantmäteriförrättningen som ska betala. Oftast är det du som ansöker som ska betala hela kostnaden. Lantmäteriet kan också fatta beslut om att andra berörda fastighetsägare, till exempel dina grannar, ska vara med och betala.
Just vad gäller nyttan av en bestämd gräns så borde den ju vara 50-50 mellan de två fastigheter som gränsar mot varandra. Det är ju inte så att den ena fastigheten har mer nytta än den andra av att gränsen bestäms.
Sen är väl Lantmäteriets folk lite street smarta så att de kommer överens med den sökande om att ta hela kostnaden för att slippa konflikter och överklaganden. Men det är ju s a s bara pragmatism.
Sen är väl Lantmäteriets folk lite street smarta så att de kommer överens med den sökande om att ta hela kostnaden för att slippa konflikter och överklaganden. Men det är ju s a s bara pragmatism.
Baserat på det som berättats här på forumet om upplevelser med LM verkar det svårt att få några förhandsuppgifter om kostnader. Så jag skulle inte hålla det för troligt att de ger någon information om en kostnadsfördelning i förväg heller. Men det är ju en gissning.
Det är alltså Länsstyrelsen bestämmer om båda tjänar på det eller inte, inte grannen. Och Länsstyrelsens hållning brukar väldigt ofta vara att båda har nytta av att veta var gränsen går.L Liljeros skrev:
Just gränsen tycker jag inte behöver bestämmas av lantmäteriet. Gränsrören (stålrör I mark) är kvar från när avstyckningarna gjordes i början på 80-talet så det är inget att bestämma. Lantmäteriet lär peka på rören och fakturera tänker jag.
Så det som kvarstår är väl egentligen om jag vågar sätta upp stängsel eller staket. En stor anledning till att jag vill göra det är för att jag känner mig utstirrad varje gång jag befinner mig på den delen av fastigheten. De brukar gömma sig runt hörnet på sitt garage och tjuvlyssna på vad jag gör. Då känns det på något sätt tryggt med ett staket eller stängsel som markerar vart gränsen går. I praktiken kanske inte någon större skillnad men för mig personligen tror jag att det hade fått mig att känna mig tryggare.
Så det som kvarstår är väl egentligen om jag vågar sätta upp stängsel eller staket. En stor anledning till att jag vill göra det är för att jag känner mig utstirrad varje gång jag befinner mig på den delen av fastigheten. De brukar gömma sig runt hörnet på sitt garage och tjuvlyssna på vad jag gör. Då känns det på något sätt tryggt med ett staket eller stängsel som markerar vart gränsen går. I praktiken kanske inte någon större skillnad men för mig personligen tror jag att det hade fått mig att känna mig tryggare.
Nu är tråden ett halvår gammal och på 20 sidor så jag har nog missat en massa men om de officiella gränsrören är ostridiga, hur kan då grannen anse "att del av min fastighet är dennes"?S Svensson8 skrev:
Om gränsmarkeringar i form av rör i marken finns är det väl onödigt att blanda in Lantmäteriet? Det är bara att bygga ett (bygglovsfritt) staket. Grannen måste ta till rättsliga åtgärder för att stoppa det och det finns inga sådana att ta till. Om grannen börjar med olagligheter så finns det rättsliga åtgärder för dig att ta till.S Svensson8 skrev:
