Bostadslån var kommer pengarna ifrån

Med anledning av tidigare diskussiner i tråden Låne"löfte" Nordea?! som handlar om hur bankerna kan producera pengar genom att utfärda lån, öpnnar jag den här tråden för ytterliggare diskussiner om ämnet.
Klinstrar in tidigare diskussiner.
https://www.byggahus.se/forum/threads/lane-loefte-nordea.306470/page-2#post-2845628
https://www.byggahus.se/forum/threads/lane-loefte-nordea.306470/page-4#post-2848687
https://www.byggahus.se/forum/threads/lane-loefte-nordea.306470/page-4#post-2852012
https://www.byggahus.se/forum/threads/lane-loefte-nordea.306470/page-6#post-2854406
https://www.byggahus.se/forum/threads/lane-loefte-nordea.306470/page-6#post-2854697
https://www.byggahus.se/forum/threads/lane-loefte-nordea.306470/page-6#post-2854793

 

Ja, mycket bra att du la till det. Jag kan tillägga med ett citat från Chicago Federal Reserves handbok
''Naturligtvis, så betalar bankerna inte ut lån från de pengar de mottar som insättningar. Om de gjorde det, skulle inga nya pengar skapa''

Men nya pengar skapas tydligen, fiktiva pengar alltså.

 

Jag väntar fortfarande på svar från signatur Ordain då behöver jag förklaring för hen ser på penningsmultiplikatorn och skillnaden mellan M3 och den monetära basen om inte några fiktiva pengar skapas av bankerna. Men det lär inte komma något svar eller förklaring eftersom hur än man vänder och vrider på det, kan man ändå inte ignorera fakta.

Inloggade ser högupplösta bilder Logga in

 

Jag tycker riksbanken har mycket med det att göra, speciellt på den sensate tiden. Riksbanken har tryckt gigantisk mycket nya pengar och delat ut dem till bankerna. Riksbankens löp av obligationer har varit hela 200 miljarder kronor (om inte mer enligt nya statistil). De har köpt mer än en tredjedel av alla svenska obligationer.
Man kan lugnt säga att en hel del av bostadslån som bankerna ger kommer direkt från nytryckta pengar från Riksbanken.

 

Jag har referens till allt som jag skriver.
Hänvisar till sidorna 4-5 i Riksbanekns rapport: Hur kan köp av statsobligationer göra penningpolitiken mer expansiv?
http://www.riksbank.se/Documents/Ra...mmentarer/2015/rap_ek_kom_nr12_151016_sve.pdf
Där finns det förklarad väldigt tydlig hur pengar skapandet ur det tomma inteten går till:

Likviditetskanalen: Effekter när Riksbanken betalar för sina


obligationer

''Det kan inte uteslutas att en del av de penningpolitiska effekterna av obligationsköpen kan uppstå som en direkt effekt av att Riksbanken väljer att betala för obligationerna genom att öka mängden centralbanksreserver.12 Denna kanal går via Riksbankens penningpolitiska styrsystem och verkar via volymen pengar snarare än ränteeffekten. För att förstå detta måste vi först ge en kort introduktion till det svenska betalningssystemet. När Riksbanken köper obligationer sker betalningen genom att man ökar saldot på´kontot för banken som säljer (för egen eller för kunds räkning). Eftersom de andra bankerna är opåverkade av denna transaktion stiger summan av bankernas totala saldo, det vill säga mängden likviditet (centralbankspengar) i banksystemet ökar. Samma typ av effekt inträffade 2008–2010 i samband med Riksbankens utlåning till banker.När likviditeten i banksystemet på detta sätt ökar så minskar risken för en enskild bank att hamna i ett alltför stort underskott mot de andra bankerna i slutet av dagen. Det kan leda till att bankerna på marginalen är beredda att öka utlåningen till hushåll och företag något. Det här bidrar till penningpolitikens expansivitet och denna kanal verkar således via att Riksbanken betalar för obligationerna. Det är rimligt att tro att denna kanal är betydligt viktigare om finansiella systemet är under stress''