"Väl matchad? Låter som du tror att det är 1 till 1. Jag tror du missförstått hela banksystemet, de behöver en bråkdel av pengarna de lånar ut."
Nej jag har inte missförstått men du läser uppenbarligen inte vad som står. Jag beskriver både det egna kapitalet och jag skriver "rimlig" matchad = inte 1 till 1. Så läs en gång till lite noggrannare så ska du se att det stämmer ganska väl även om det är en förenklad beskrivning (vilket jag även skrev.
Nej jag har inte missförstått men du läser uppenbarligen inte vad som står. Jag beskriver både det egna kapitalet och jag skriver "rimlig" matchad = inte 1 till 1. Så läs en gång till lite noggrannare så ska du se att det stämmer ganska väl även om det är en förenklad beskrivning (vilket jag även skrev.
Diskussionen där var om var pengarna kom ifrån.och du påstod att dom kom "via marknadsfinansiering".R Rocker1 skrev:
I mitt inlägg skrev jag "Generellt har du fel, eller iaf uttrycker du det på ett sätt som lätt missuppfattas." När du påstod att pengarna kom "via marknadsfinansiering" så anser jag att det är väldigt intetsägande, även om det inte är direkt fel. Jag skulle nog ha skippat "Generellt har du fel..." delen i den meningen.
Sen håller jag inte med om att jag spårade ur, utan jag beskrev på ett förenklat och korrekt sätt var pengar kommer ifrån, vilket även täcker varifrån pengarna som folk lånar till hus kommer ifrån.
Men Leifur,
Det jag svarade på var att Knockonwood sa ”pengarna kommer via statliga lån (eller har jag fel) . Han syftade på hur banken lånar upp de pengar de lånar ut. Det har jag beskrivit. Du pratar om ngt annat. Föreslår att vi skippar ”pingisen” nu då det inte tillför grundfrågeställningen ngt.
Det jag svarade på var att Knockonwood sa ”pengarna kommer via statliga lån (eller har jag fel) . Han syftade på hur banken lånar upp de pengar de lånar ut. Det har jag beskrivit. Du pratar om ngt annat. Föreslår att vi skippar ”pingisen” nu då det inte tillför grundfrågeställningen ngt.
Jag är väl medveten om vad Knockonwood skrev. Du har tolkat det som att han syftade på var bankerna får de pengar de behöver ifrån och jag gjorde en bredare tolkning; "varifrån kommer pengarna som dom lånar ut".R Rocker1 skrev:
Min poäng är iaf att bankerna inte alls lånar upp (eller på annat sätt har) merparten av pengarna de lånar ut utan istället skapas merparten av pengarna av bankerna själva.
Men jag håller med om att vi avslutar detta nu då vi uppenbarligen har olika uppfattning och vi lär inte komma någon vart.
Nja, för att låna ut 1M kr till dig måste banken ha mer än 1Mkr. Dock så stoppar troligen inte säljaren miljonen i madrassen, utan de kommer tillbaka in i banksystemet, kanske tom samma bank. Som då kan låna ut t.ex. 90% av dessa och ge ett lån på 900k. Som kommer tillbaka och stoppar in de i banken som då kan låna ut 810k till osv.B BSOD skrev:
För varje enskild utlåning måste banken alltså ha mer än de lånar ut. Men då det blir rundgång på pengarna så lånas samma pengar ut flera gånger.
De får inte "tillverka" pengar ur tomma luften som många verkar tro. Dvs att de skapar kapital med några knapptryckningar i samma sekund som lånet godkänns.
Däremot multipliceras pengarna pga hur systemet är uppbyggt. Att säga att de får låna ut 1Mkr på 40kkr är väl lite väl förenklat.
Tycker det är en ganska stor definitions-skillnad på att ha 40kkr och kunna låna ut 1MKr. Mot att pengarna multipliceras genom utlåning flera steg. Men där varje enskilt steg ändå finns full täckning och mer därtill. Även om resultatet är en 25 dubbling av kapitalet i det snare fallet också.V vectrex skrev:
Går inte se skillnad på en enskild inlånad krona på banken är från någon annans lån eller ”nytt” kapital. De lånar ut en delmängd av det totala insatta kapitalet.
Oavsett hur du väljer att se på "mekaniken" så skapar bankerna pengar.engs skrev:
Sen om det här med att pengarna skapas i samma ögonblick, eller inte, så skriver Olof Sandstedt på Sveriges Riksbank såhär:
"I praktiken behöver banken emellertid inte vänta på en insättning för att kunna låna ut, utan kan låna ut genom att direkt skriva ett depositionsbevis. Detta kan vid första ansatsen verka lite märkligt, men kan förklaras genom följande exempel:
A är kund i Bank 1 och beviljas ett bolån på 100 [kr] för att köpa ett hus. När Bank 1 ger bolånet till A uppstår en tillgång i bankens balansräkning i form av en bolånefordran på A. Samtidigt som detta sker ökas A:s kontobehållning med bolånebeloppet, det vill säga As inlåningskonto i Bank 1 krediteras med 100 [kr]. För banken utgör ökningen av A:s kontobehållning en skuld. Banken har då via ett bolåneavtal med A och en kontokreditering skapat en tillgång som finansierats av en skuld till A.
När A sedan ska betala säljaren, B, för huset och denna är kund i en annan bank kommer Bank 1 behöva 100 [kr] i likvida medel för att kunna genomföra betalningen för A:s räkning. Detta kan Bank 1 göra genom att låna av B:s bank eller genom att Bank 1 emitterar ett värdepapper och därmed får likvida medel för att kunna genomföra betalningen."
Notera: Jag har tagit mig friheten att lägga till det fetstilade [kr] och en styckesuppdelning i citatet eftersom jag själv annars blev helt snurrig när jag försökte läsa det. Evenuella andra fel i citatet beror på att jag var tvungen att skriva av texten för hand.
För mig ter sig iaf detta som att banken faktiskt inte alls "har" pengarna som lånas ut och att dom faktiskt skapas precis då när man skriver på skuldsedeln.
Redigerat:
Du kan ju se på det hur du vill, men slutresultatet är ju det samma. Pengarna skapas av att banken ger ut ett lån. Sen huruvida de skapas då eller vid ett annat tillfälle och via lite krumbukter förändrar ju inte faktumet.
Man kan vända på det, om banken kunde låna ut en fraktion av sin totala inlåning, 40kkr ger 1Mkr i lån, skulle penningmängden i ett system där pengar går runt och lånas ut flera gånger snabbt bli oändlig. Zimbabwe skulle framstå som ett föregångsland ur inflationssynpunkt i jämförelse.
Om varje krona/öre hade ett ID-märke och endast kunde lånas ut en gång, skulle man i teorin kunna tänka sig ett system där bankerna tilläts låna ut mer än de hade i inlåning som ett sätt att utöka penningmängden / få fart på ekonomin.
Därför blir det också väl förenklat att säga att de får låna ut 1Mkr på 40kkr kapital.
Om varje krona/öre hade ett ID-märke och endast kunde lånas ut en gång, skulle man i teorin kunna tänka sig ett system där bankerna tilläts låna ut mer än de hade i inlåning som ett sätt att utöka penningmängden / få fart på ekonomin.
Därför blir det också väl förenklat att säga att de får låna ut 1Mkr på 40kkr kapital.
Det låter som att många av er inte var med på 1970-talet, innan finansmarknaden "släpptes fri".
Då var penningmängden begränsad, och om banken inte hade pengar så fick man inget lån.
Så fick vi vårt första hypotekslån beviljat 1975, men fick vackert ställa oss i kö för att få lånet utbetalat, vilket skedde 1977 vill jag minnas. Först då fanns utrymme för vårt lilla lån på 150.000 kr.
Och räntan var 15,75%, vilket visserligen inkluderade 0,2% "amortering"
Då var penningmängden begränsad, och om banken inte hade pengar så fick man inget lån.
Så fick vi vårt första hypotekslån beviljat 1975, men fick vackert ställa oss i kö för att få lånet utbetalat, vilket skedde 1977 vill jag minnas. Först då fanns utrymme för vårt lilla lån på 150.000 kr.
Och räntan var 15,75%, vilket visserligen inkluderade 0,2% "amortering"
Redigerat:
Men sen fick ni också en snabb "fri" amortering i och med den höga inflationen som rådde från 1975 fram till ca 1990, den var väl snudd på tvåsiffrig många årKnockOnWood skrev:
Det låter som att många av er inte var med på 1970-talet, innan finansmarknaden "släpptes fri".
Då var penningmängden begränsad, och om banken inte hade pengar så fick man inget lån.
Så fick vi vårt första hypotekslån beviljat 1975, men fick vackert ställa oss i kö för att få lånet utbetalat, vilket skedde 1977 vill jag minnas. Först då fanns utrymme för vårt lilla lån på 150.000 kr.
Och räntan var 15,75%, vilket visserligen inkluderade 0,2% "amortering"
Sen vill jag minnas att farsans revisor berättade att på femti-sextitalet nång gång så fick man max låna 50% vid fastighetsköp och affären skulle godkännas av någon myndighet. Kanske vore nåt för att kyla ner bostadsmarknaden
Ja, den var väl 10 - 12 % per år. Men det gjorde ju att det inte heller var någon idé att spara pengar.L Leifur skrev:Men sen fick ni också en snabb "fri" amortering i och med den höga inflationen som rådde från 1975 fram till ca 1990, den var väl snudd på tvåsiffrig många år
Men en annan sak var att ränteavdragen på skatten var mycket större då:
http://www.privataaffarer.se/kronika/sa-har-bomarknaden-forandrats-pa-30-ar-74330
Vad jag själv t.ex. fick för skattereduktion får jag nog gräva i pappersbuntarna för att ta reda på.
Men samtidigt var ju marginalskatterna väldigt höga...
