Är man snickare så har man nog ofta nytta av ett långt vattenpass. För oss vanliga hemmafixare räcker det med ett bra 600mm-pass och en eller två bra rätskivor/rätstegar dom gånger man behöver väga av på lite längre avstånd.
mm precision är ingen utopi på på 100m heller. Slangpass är ju exakt men kanske inte så smidigt. Föredrar avvägningsinstrument vid lite avstånd men det ersätter aldrig ett bra vattenpass. Och nu frågades det inte efter alternativ till vattenpass utan just bra vattenpass.HasseTeknik skrev:
Om du kan ge ett exempel på ett kort pass som har i närheten av samma känslighet som MST 180 så är jag väldigt intresserad.useless skrev:
Problemet enligt mig är att inga 600mm pass har tillräckligt bra känslighet.
Tricket är att välja sina strider.
I mitt fall så behövs inget dyrt långpass. Glappet mellan tapetlod, som definitionsmässigt är rätt, och kortpass behöver inte fyllas.
95% av fallen så duger ett kort pass med glycerinblåsa. Jag har ett Hultafors Gds40 som ligger i verktygslådan och ett Gds60 i bilen. Plast och ser ut som skräp (bra stöldskydd), men är riktigt bra. För att sätta en dörr duger de alldeles utmärkt.
Det är ändå oftast bättre att sätta dörren efter väggen som en timmermann satt upp med ett sånt där superpass. Jag förväntar mig att de lyckats få mindre än en cm lutning per meter. Förvånansvärt ofta klarar de inte det med sina libello för tvåtusen spänn. Envisas jag med perfekt lod på karmen så blir det ett större besvär att lista än nödvändigt. Därför medlar jag.
Historiskt så brukar väggar från 40-60 talet sitta perfekt rakt. Senare byggen blir sämre och sämre ju finare pass timmermännen har haft tillgång till. Mäter jag upp för en dörr i bef karm så kan jag se på materialet om det är rakt. Teak-karmar från miljonprogramseran sitter nästan alltid perfekt.
Ett långpass är en falsk trygghet. Tar man sig inte tid att vända passet och kolla det hela tiden så gör man osystematiska fel. Väggstolpar lutar lite hit och dit. Cc 600 vid golvet blir 590-610 vid taket.
Är det en klant som gjort det kanske gipsen rasar emellan.
En modern vägg är sämre för snickaren som skall sätta dörrar än en vägg från 60-talet när byggarna använde lod, snörslå och tolk (kort brädbit att hålla mellan för att få samma cc).
De gamla metodern går lika fort och blir bättre. Vill man höja ribban för moderna snickare skall de inte ha ett mst eller libello. En linjelaser är bättre om man nu nödvändigtvis vill spendera ett par tusenlappar.
Mvh Findus
PS. Det enda som betyder något på ett pass är om blåsorna sitter rätt. Det tar något ögonblicka att kontrollera. Lägg upp det på två punkter. Läs av. Vänd på passet och kolla om det visar likadant. Gör det det så är det lika bra oavsett vad det kostar. Ett dyrt pass kan vara sämre än ett billigt. Kolla alltid när ni köper. DS
I mitt fall så behövs inget dyrt långpass. Glappet mellan tapetlod, som definitionsmässigt är rätt, och kortpass behöver inte fyllas.
95% av fallen så duger ett kort pass med glycerinblåsa. Jag har ett Hultafors Gds40 som ligger i verktygslådan och ett Gds60 i bilen. Plast och ser ut som skräp (bra stöldskydd), men är riktigt bra. För att sätta en dörr duger de alldeles utmärkt.
Det är ändå oftast bättre att sätta dörren efter väggen som en timmermann satt upp med ett sånt där superpass. Jag förväntar mig att de lyckats få mindre än en cm lutning per meter. Förvånansvärt ofta klarar de inte det med sina libello för tvåtusen spänn. Envisas jag med perfekt lod på karmen så blir det ett större besvär att lista än nödvändigt. Därför medlar jag.
Historiskt så brukar väggar från 40-60 talet sitta perfekt rakt. Senare byggen blir sämre och sämre ju finare pass timmermännen har haft tillgång till. Mäter jag upp för en dörr i bef karm så kan jag se på materialet om det är rakt. Teak-karmar från miljonprogramseran sitter nästan alltid perfekt.
Ett långpass är en falsk trygghet. Tar man sig inte tid att vända passet och kolla det hela tiden så gör man osystematiska fel. Väggstolpar lutar lite hit och dit. Cc 600 vid golvet blir 590-610 vid taket.
Är det en klant som gjort det kanske gipsen rasar emellan.
En modern vägg är sämre för snickaren som skall sätta dörrar än en vägg från 60-talet när byggarna använde lod, snörslå och tolk (kort brädbit att hålla mellan för att få samma cc).
De gamla metodern går lika fort och blir bättre. Vill man höja ribban för moderna snickare skall de inte ha ett mst eller libello. En linjelaser är bättre om man nu nödvändigtvis vill spendera ett par tusenlappar.
Mvh Findus
PS. Det enda som betyder något på ett pass är om blåsorna sitter rätt. Det tar något ögonblicka att kontrollera. Lägg upp det på två punkter. Läs av. Vänd på passet och kolla om det visar likadant. Gör det det så är det lika bra oavsett vad det kostar. Ett dyrt pass kan vara sämre än ett billigt. Kolla alltid när ni köper. DS
Redigerat:
Måste säga att jag inte håller med dig. Jag tycker MST 180 är ovärderligt just för att hänga dörrar. Inte nog med att man ser absolut lod, man ser väldigt snabbt om man råkar spänna någon av karmskruvarna lite för mycket så karmstycket inte är helt rakt. Ett lod som skall hängas upp och man sedan stöter till stup i kvarten tycker jag är mycket omständigare att använda men det beror säkert på att jag inte vet hur man ska använda det. Jag är ju trots allt en kontorsråtta.findus42 skrev:
Sen gäller det ju att vara noggrann och metodisk när man använder MST passet, samt veta vad man håller på med.
Att snickarna sätter reglar mindre noggrannt nu beror nog väldigt lite på vad de använder för verktyg utan mer på tidskrav och generellt mindre yrkesstolthet än vad som fanns förr.
Då ska du ju köpa en libella 2000, det har ju 2mm/meter i känslighet jämfört med MST 1mm/meter.V vectrex skrev:
Och då t.ex. hantverkspasset (Hultafors HV) har 10mm/meter så kan man ju påstå att libella 2000 har en känslighet i närheten av MST.
Och så skaffar du en par olika långa skenor till så har du t.ex. ett 310mm, 600mm och 2000 mm pass. 310mm = libella utan skena.
På humör för att ranta.Att passet har en tollerans/känslighet på 2mm/meter betyder att blåsan ligger innanför strecken. Det
Är fullt möjligt att få bättre noggranhet än så på sämre klassade pass. Det hänger bara på synen hos den som håller i passet.
På ett hantverkarpass eller ett Gds40 (som jag använder) kan jag se att blåsan rör sig när jag flyttar toppen på en 2,4 meters karm någon/några mm. Jag nöjer mig inte med mindre än att den ligger precis mellan strecken. Det ger mig större noggranhet än vad en byggnadssnickare får när han är nöjd med att blåsan ligger innanför linjen på sitt libello.
Om han Sedan låter bli att vända passet och kolla om det verkligen är rätt inställt så kan han utöver felet som han medvetet släpper igenom få ett fel ovanpå det på ytterligare 2mm per meter.
2,1 meter karm kan alltså komma 4 + 4 mm ur lod utan att byggnadssnickaren har gjort fel.
Det duger naturligtvis inte alls åt mig. Det första jag gör är att ta upp tapetlodet som ligger i min ficka och släpper ut en armlängds snöre och ser med en gång att en timmerman har satt upp regeln. Han har sparat en halvminut på sin höjd och orsakar en halvtimmes extraarbete för en dyrare hantverkare.
Innan någon byråkrat bestämde en tolleransnivå för att i lagens mening kunna säga att en simpel knekt på verkstadgolvet är för dum för att ta eget ansvar. Då brydde sig ingen om passets känslighet utan istället tog man snabbaste och enklaste vägen till att sätta grejer rakt på riktigt. Då duger inget pass.
Arbetsgången för att väga in en vägg med lod är enkel och snabb. Bäst och enklast är det om det går att bestämma en startpunkt i taket. Slå i en spik. Häng upp ditt lod och även den lataste snickarslusken i stan vet var på golvet den pekar. Det går inte att spara tid med att göra fel därför gör alla som använder den metoden rätt.
Har den lata snickarslusken en snörslå så märker han på det snabbaste och enklase sättet som finns ut väggens sträckning, både på golvet och i taket. Som ni vet har han redan en spik i taket så det kräver inget extra.
Etc etc.
Ur någon annans synvinkel kan snickarslusken var jag eller vem som helst av er. Ingen av oss är bättre snickare än vad vi klarar av att visuallisera. Finare verktyg hjälper till precis så mycket som de kan få oss att tro mer på oss själva. Det kan vi också åstakomma med fantasi och förställningsförmåga om vi är tvugna att nöja oss med grejerna vi redan har.
Mvh Findus
Är jag den enda som föredrar billiga pass? Kontrollerar jag vad jag bygger får jag göra om med dyrpasset. Med det billiga blir det ofta perfekt direkt
Japp, ett glas vatten fyllt till ungefär 2/3 går också bra. Är vattnet kvar i glaset så är allt rakt. I badrum bör man fylla på till 3/4 kanskeS Snål-Jocke skrev:Är jag den enda som föredrar billiga pass? Kontrollerar jag vad jag bygger får jag göra om med dyrpasset. Med det billiga blir det ofta perfekt direkt
Bortsett trams så har jag en Eskilstuna rätstege som jag gissar är i nivå med MST, sen ett 600 mm Hultafors HV-pass. Ett libella står på önskelistan, rätstegen är ofta lite otymplig.
Nu är det väl så att alla som kan använda ett pass vänder det och kontrollerar det då och då men du får det att låta som om det är nåt man gör vid varje mätning och det är ju bara trams. Var det rätt när jag började använda det så är det lika exakt i slutet av dagen om jag inte har spikat med det.
Att passet har en tollerans/känslighet på 2mm/meter betyder att blåsan ligger innanför strecken. Det
Är fullt möjligt att få bättre noggranhet än så på sämre klassade pass. Det hänger bara på synen hos den som håller i passet.
På ett hantverkarpass eller ett Gds40 (som jag använder) kan jag se att blåsan rör sig när jag flyttar toppen på en 2,4 meters karm någon/några mm. Jag nöjer mig inte med mindre än att den ligger precis mellan strecken. Det ger mig större noggranhet än vad en byggnadssnickare får när han är nöjd med att blåsan ligger innanför linjen på sitt libello.
Om han Sedan låter bli att vända passet och kolla om det verkligen är rätt inställt så kan han utöver felet som han medvetet släpper igenom få ett fel ovanpå det på ytterligare 2mm per meter.
2,1 meter karm kan alltså komma 4 + 4 mm ur lod utan att byggnadssnickaren har gjort fel.
Det duger naturligtvis inte alls åt mig. Det första jag gör är att ta upp tapetlodet som ligger i min ficka och släpper ut en armlängds snöre och ser med en gång att en timmerman har satt upp regeln. Han har sparat en halvminut på sin höjd och orsakar en halvtimmes extraarbete för en dyrare hantverkare.
Innan någon byråkrat bestämde en tolleransnivå för att i lagens mening kunna säga att en simpel knekt på verkstadgolvet är för dum för att ta eget ansvar. Då brydde sig ingen om passets känslighet utan istället tog man snabbaste och enklaste vägen till att sätta grejer rakt på riktigt. Då duger inget pass.
Arbetsgången för att väga in en vägg med lod är enkel och snabb. Bäst och enklast är det om det går att bestämma en startpunkt i taket. Slå i en spik. Häng upp ditt lod och även den lataste snickarslusken i stan vet var på golvet den pekar. Det går inte att spara tid med att göra fel därför gör alla som använder den metoden rätt.
Har den lata snickarslusken en snörslå så märker han på det snabbaste och enklase sättet som finns ut väggens sträckning, både på golvet och i taket. Som ni vet har han redan en spik i taket så det kräver inget extra.
Etc etc.
Ur någon annans synvinkel kan snickarslusken var jag eller vem som helst av er. Ingen av oss är bättre snickare än vad vi klarar av att visuallisera. Finare verktyg hjälper till precis så mycket som de kan få oss att tro mer på oss själva. Det kan vi också åstakomma med fantasi och förställningsförmåga om vi är tvugna att nöja oss med grejerna vi redan har.
Mvh Findus
Elektroniktokig
· 2 435 inlägg
En snickare som har båda passen och är lika noga kommer enklare se när ngt är ur lod med en känsligare libell. Inte behöver du skriva en roman för att försöka bevisa motsatsen... det går inte.
Att passet har en tollerans/känslighet på 2mm/meter betyder att blåsan ligger innanför strecken. Det
Är fullt möjligt att få bättre noggranhet än så på sämre klassade pass. Det hänger bara på synen hos den som håller i passet.
På ett hantverkarpass eller ett Gds40 (som jag använder) kan jag se att blåsan rör sig när jag flyttar toppen på en 2,4 meters karm någon/några mm. Jag nöjer mig inte med mindre än att den ligger precis mellan strecken. Det ger mig större noggranhet än vad en byggnadssnickare får när han är nöjd med att blåsan ligger innanför linjen på sitt libello.
Om han Sedan låter bli att vända passet och kolla om det verkligen är rätt inställt så kan han utöver felet som han medvetet släpper igenom få ett fel ovanpå det på ytterligare 2mm per meter.
2,1 meter karm kan alltså komma 4 + 4 mm ur lod utan att byggnadssnickaren har gjort fel.
Det duger naturligtvis inte alls åt mig. Det första jag gör är att ta upp tapetlodet som ligger i min ficka och släpper ut en armlängds snöre och ser med en gång att en timmerman har satt upp regeln. Han har sparat en halvminut på sin höjd och orsakar en halvtimmes extraarbete för en dyrare hantverkare.
Innan någon byråkrat bestämde en tolleransnivå för att i lagens mening kunna säga att en simpel knekt på verkstadgolvet är för dum för att ta eget ansvar. Då brydde sig ingen om passets känslighet utan istället tog man snabbaste och enklaste vägen till att sätta grejer rakt på riktigt. Då duger inget pass.
Arbetsgången för att väga in en vägg med lod är enkel och snabb. Bäst och enklast är det om det går att bestämma en startpunkt i taket. Slå i en spik. Häng upp ditt lod och även den lataste snickarslusken i stan vet var på golvet den pekar. Det går inte att spara tid med att göra fel därför gör alla som använder den metoden rätt.
Har den lata snickarslusken en snörslå så märker han på det snabbaste och enklase sättet som finns ut väggens sträckning, både på golvet och i taket. Som ni vet har han redan en spik i taket så det kräver inget extra.
Etc etc.
Ur någon annans synvinkel kan snickarslusken var jag eller vem som helst av er. Ingen av oss är bättre snickare än vad vi klarar av att visuallisera. Finare verktyg hjälper till precis så mycket som de kan få oss att tro mer på oss själva. Det kan vi också åstakomma med fantasi och förställningsförmåga om vi är tvugna att nöja oss med grejerna vi redan har.
Mvh Findus
Läs vad jag skriver då istället, saknas läsförståelse?
Man vänder på passet EN gång då och då. Man gör det naturligtvis när man köper skiten för att konststera att det är korrekt, sen gör man nån kontroll då och då. Du får det att framstå som att varje mätning skall följas av en verifiering av passet genom att vända på det, tror du att passet lite godtyckligt har fått för sig att tilta libellen sen mätningen man gjorde för 10 minuter sen?
Gör man det så överfakturerar man (om man är yrkesman).
Redigerat av moderator:
