18 643 läst ·
70 svar
19k läst
70 svar
Avlopp kopplat till dagvatten - kan det vara dolt fel?
Om vi tar detta som ett annat exempel och det är dödsboet som säljer, 1, brukar dödsboet göra en friskrivning. Därav uppstår inga dolda fel vid dessa affärer.Mikael_L skrev:Samtidigt kan man se det såhär, två varianter:
1. Arvingarna säljer huset inom dödsboet, skiftar ut pengarna som arv.
2. Arvingarna ärver huset, såsom delägare var och en, men bestämmer sig sen för att sälja.
Varför skulle 1 befria arvingarna från alla anspråk från köparen, men inte 2?
Det går ju att på detta sätt resonera att det vore mest rättvist att dödsboet ska kunna väckas upp.
I 2 så det en helt vanlig försäljning då det finns x-ägare av fastigheten. Även där skulle man kunna försöka göra en friskrivning, teckna en försäkring, etc, för att undvika framtida krångel. Visst det kanske påverkar pris och möjlighet att sälja, men ett val man får göra.
Ja det var ju en tredje variant, att fastigheten säljs innan personen avlider.
Och då finns det en 4:e variant, att arvingarna får fastigheten som gåva något år innan personen avlider, men när arvingarna har sålt kommer krav på dolt fel.
Men hursomhelst så menar jag inte på något vis att du har fel, eller så. Jag famlar minst lika mycket i mörkret som dig.
Jag ville bara kasta in en annan vinkling, som visar att det kanske inte är så våldsamt konstigt om det går att ta tillbaka från arvet. Det skulle nämligen bli den situationen om arvingarna först blir ägare för att sen sälja.
Då resultatet blir ungefär detsamma, med enda skillnaden att ett ägarbyte skett i processen så arvingarna faktiskt har ägt fastigheten en kort tid, så är det väl inte helt orimligt att tycka att då kan väl fastighetens köpare ha ungefär samma möjligheter att erhålla kompensation.
Det var som sagt bara en tanke från mig.
Och då finns det en 4:e variant, att arvingarna får fastigheten som gåva något år innan personen avlider, men när arvingarna har sålt kommer krav på dolt fel.
Men hursomhelst så menar jag inte på något vis att du har fel, eller så. Jag famlar minst lika mycket i mörkret som dig.
Jag ville bara kasta in en annan vinkling, som visar att det kanske inte är så våldsamt konstigt om det går att ta tillbaka från arvet. Det skulle nämligen bli den situationen om arvingarna först blir ägare för att sen sälja.
Då resultatet blir ungefär detsamma, med enda skillnaden att ett ägarbyte skett i processen så arvingarna faktiskt har ägt fastigheten en kort tid, så är det väl inte helt orimligt att tycka att då kan väl fastighetens köpare ha ungefär samma möjligheter att erhålla kompensation.
Det var som sagt bara en tanke från mig.
Ni får rätta mig nu men säljer ett dödsbo fastigheten så är det en juridisk person, dvs arvingarna har aldrig ägt fastigheten.
Men nu börjar vi kanske vidga det hela utanför TS frågeställningen där en fastighet hade sålts tre år innan dödsfallet inträffar och dödsbo upprättas samt avslutas med utdelning av dödsboets medel. Efter det kommer ett krav på dolt fel som riktas mot det stängda dödsboet, dvs den juridiska personen.
Så det bör innebära att en köpare bör aldrig kunna ställa krav direkt på en arvtagare som aldrig varit ägare till fastigheten, utan endast mot dödsboet den juridiska personen som sålde fastigheten, vilket måste öppnas på nytt och att sedan dödsboet kräver återförande av fördelade pengar.
Men nu börjar vi kanske vidga det hela utanför TS frågeställningen där en fastighet hade sålts tre år innan dödsfallet inträffar och dödsbo upprättas samt avslutas med utdelning av dödsboets medel. Efter det kommer ett krav på dolt fel som riktas mot det stängda dödsboet, dvs den juridiska personen.
Så det bör innebära att en köpare bör aldrig kunna ställa krav direkt på en arvtagare som aldrig varit ägare till fastigheten, utan endast mot dödsboet den juridiska personen som sålde fastigheten, vilket måste öppnas på nytt och att sedan dödsboet kräver återförande av fördelade pengar.
Precis. Det är dödsboet som riktar krav mot arvtagarna för återbetalning, inte fastighetsköparen direkt. Det framgår direkt av rättspraxis. (RH 1987:96)AndersS skrev:
Moderator
· Stockholm
· 57 857 inlägg
Ok, lärde mig något nytt, men att det gäller för ex. ett tidigare okänt skuldbrev, eller annan liknande fordran som kommit på avvägar, kan jag förstå. Men kan jag i ett sådant läge ex. stämma det likviderade bolaget för att jag hittar gifttunnor nedgrävda på en tomt där de bedrivit verksamhet, 5 år efter att bolaget upphört? Just gifttunnor kanske är ett dåligt exempel, där finns specialregler tror jag. Men jag kanske upptäcker efter 5 år att de gort intrång på mitt varumärke medan de existerade, och nu vill jag ha ersättning för det? Känns minst sagt långsökt att en sådan stämmning skulle ge utdelning.Plåthuset skrev:Mer relevant liknelse är i så fall då bolag försätts i likvidation, d.v.s. där det handlar om att fördela ett överskott till ägarna. Om en likvidation har avslutats och det därefter väcks en talan mot det upplösta bolaget ska likvidationen fortsätta och likvidatorn ska genast anmäla den fortsatta likvidationen för registrering i aktiebolagsregistret. Likvidatorn lär alltså inte garva dig i ansiktet om du riktar ett krav mot det upplösta bolaget.
.
Det här kan nog bli en spännande diskussion...
När det gäller dolt fel och dödsbon så anser jag att skulden uppstår när den upptäckts. Förvisso argumentet om att den skulle ligga latent låter logiskt. Men om det skall räknas som att skulden redan har uppstått, så borde inte ett dödsbo kunna avvecklas innan skulden är betalad.
När det gäller dolt fel och dödsbon så anser jag att skulden uppstår när den upptäckts. Förvisso argumentet om att den skulle ligga latent låter logiskt. Men om det skall räknas som att skulden redan har uppstått, så borde inte ett dödsbo kunna avvecklas innan skulden är betalad.
Den aktuella bestämmelsen (25 kap 44 § i aktiebolagslagen) säger att om en tillgång framkommer för bolaget efter dess upplösning eller om talan väcks mot bolaget eller det av annat skäl uppkommer behov av en likvidationsåtgärd, ska likvidationen fortsätta. Något krav vad det ska vara för typ av talan som väcks finns inte i lagen.hempularen skrev:Ok, lärde mig något nytt, men att det gäller för ex. ett tidigare okänt skuldbrev, eller annan liknande fordran som kommit på avvägar, kan jag förstå. Men kan jag i ett sådant läge ex. stämma det likviderade bolaget för att jag hittar gifttunnor nedgrävda på en tomt där de bedrivit verksamhet, 5 år efter att bolaget upphört? Just gifttunnor kanske är ett dåligt exempel, där finns specialregler tror jag. Men jag kanske upptäcker efter 5 år att de gort intrång på mitt varumärke medan de existerade, och nu vill jag ha ersättning för det? Känns minst sagt långsökt att en sådan stämmning skulle ge utdelning.
Möjligt, men då återkommer jag till frågan om det över huvud taget spelar någon roll när fordran uppkommer? Jag gissar att det inte gör det, men det kan ju vara fel. Jag har inte sett någonting som pekar på att det skulle spela roll.Odjuret skrev:Det här kan nog bli en spännande diskussion...
När det gäller dolt fel och dödsbon så anser jag att skulden uppstår när den upptäckts. Förvisso argumentet om att den skulle ligga latent låter logiskt. Men om det skall räknas som att skulden redan har uppstått, så borde inte ett dödsbo kunna avvecklas innan skulden är betalad.
Man kan ju också avveckla dödsboet innan allting är utrett och klart, men då vara fullt medveten om att det finns en liten risk för att det senare kommer krav mot dödsboet med efterföljande krav på återbetalning från arvtagarna.
Hej alla glada!
Klarhet har infunnit sig.
Kommunens ledningskarta var fel. Dag- och spillvattenledningarna var förväxlade.
Således går vårt spill-, dag- och dränvatten in i spillvattenservisen enligt gammal standard.
Kommunen säger att de låter lagt kort ligga intill att fastighetsägaren t.ex. genomför dränering av huset.
Då går de ut med ett föreläggande att separera dag+dränvatten och spillvatten inom 6 månader.
Således inget dolt fel mer än att kommunens ledningskarta var fel. Där jag har grävt ligger dagvattenservisen,
fast på cirka 1,30 m djup, vilket är mer än en meter grundare än min tunnelgrävning. En smula mer grävning så hittar jag den servisen. Sen ner med lite rör i backen därifrån till respektive stuprör. Dit med en pumpbrunn som kopplas till dränvattenrören och en anslutning till dagvattnet. Klart. Slut, frågor, repetera...
Klarhet har infunnit sig.
Kommunens ledningskarta var fel. Dag- och spillvattenledningarna var förväxlade.
Således går vårt spill-, dag- och dränvatten in i spillvattenservisen enligt gammal standard.
Kommunen säger att de låter lagt kort ligga intill att fastighetsägaren t.ex. genomför dränering av huset.
Då går de ut med ett föreläggande att separera dag+dränvatten och spillvatten inom 6 månader.
Således inget dolt fel mer än att kommunens ledningskarta var fel. Där jag har grävt ligger dagvattenservisen,
fast på cirka 1,30 m djup, vilket är mer än en meter grundare än min tunnelgrävning. En smula mer grävning så hittar jag den servisen. Sen ner med lite rör i backen därifrån till respektive stuprör. Dit med en pumpbrunn som kopplas till dränvattenrören och en anslutning till dagvattnet. Klart. Slut, frågor, repetera...
Man får helt enkelt se till att om man säljer en fastighet inom dödsboet eller om det sålts en kort innan att man hos kronofogden kallar okända borgenärer...Plåthuset skrev:Möjligt, men då återkommer jag till frågan om det över huvud taget spelar någon roll när fordran uppkommer? Jag gissar att det inte gör det, men det kan ju vara fel. Jag har inte sett någonting som pekar på att det skulle spela roll.
Man kan ju också avveckla dödsboet innan allting är utrett och klart, men då vara fullt medveten om att det finns en liten risk för att det senare kommer krav mot dödsboet med efterföljande krav på återbetalning från arvtagarna.
Man får förvisso vänta 6 månader men om inte köparen dyker upp under den tiden så går man trygg
https://lagen.nu/1981:131
Redigerat:
Tack för att du håller oss uppdaterade! Det är alltid trevligt när man får ett slut på en fråga...Pontstone skrev:Hej alla glada!
Klarhet har infunnit sig.
Kommunens ledningskarta var fel. Dag- och spillvattenledningarna var förväxlade.
Således går vårt spill-, dag- och dränvatten in i spillvattenservisen enligt gammal standard.
Kommunen säger att de låter lagt kort ligga intill att fastighetsägaren t.ex. genomför dränering av huset.
Då går de ut med ett föreläggande att separera dag+dränvatten och spillvatten inom 6 månader.
Således inget dolt fel mer än att kommunens ledningskarta var fel. Där jag har grävt ligger dagvattenservisen,
fast på cirka 1,30 m djup, vilket är mer än en meter grundare än min tunnelgrävning. En smula mer grävning så hittar jag den servisen. Sen ner med lite rör i backen därifrån till respektive stuprör. Dit med en pumpbrunn som kopplas till dränvattenrören och en anslutning till dagvattnet. Klart. Slut, frågor, repetera...
Men du har verkligen jobbat hårt för att upptäcka dessa saker! Bra grävt!
Även om vi kidnappat din tråd till att diskutera dödsbon det är en annan sak....
Klicka här för att svara
