Jo fast förskott på arv är en form av testamente. Antag att du ger bort 1 milj till A, det finns 2 milj kvar i boet (och 2 syskon). A har då fått hela sitt arv som förskott.Nötegårdsgubben skrev:
Om A fått 1 milj, men det finns bara 1 milj kvar i boet. A har fått en miljon som förtida arv, och kan behålla den, Syskonen får nöja sig med 0,5 milj var. Det är samma sak som om du hade testamenterat att A skall ha en miljon.
Sedan om det förtida arvet är så stort att det inkräktar på övrigas laglott, så blir det komplicerat, och jag har bara en ungefärlig kunskap om vad som gäller då. Men då kan det bli "lustiga" effekter som att värdet av gåva skall räknas på dödsdagen inte vid gåvotillfället. Så om du fått en fastighet värd en milj, för 10 år sedan. Och det inte inkräktar på laglotten för övriga. Då har du fått ett förtida arv på 1 milj. Men om det finns för lite kvar för laglotten i boet, och fastigheten idag är värd 5 milj, så har du fått ett förtida arv på 5 milj. Men det där vet jag inte om det alltid gäller, det fall jag läste om kan ha haft fler faktorer som spelade in. Det handlar om att ifall det inkräktas på laglotten så skall gåvan återföras till boet, för att sedan skiftas ut igen. Vid det skiftet görs det till aktuellt värde.
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 23 299 inlägg
Mittåt, så är det förstås. Det är bara laglotten man har rätt till. Men hur delar man övrigt?
För att fortsätta/förtydliga. Har A fått 2 Mkr i förskott och det finns en miljon vid dödstillfället får då B och C varsin halvmiljon ur dödsboet och alla har fått vad de har rätt till (och A lite mer).
Har A fått en miljon i förskott och det finns två miljoner vid dödstillfället däremot, hur räknar man då? Jag minns inte. Först ska förstås B och C ha sin laglott, 0,5 Mkr. Men resterande del, delas den då lika då det bara är laglotten som ska säkras? B och C får då 0,83 Mkr vid skiftet och A 0,33. Eller delar man de två miljonerna rakt av, och alla får 0,67 Mkr, vilket ju också säkrar vars och ens laglott?
Jag är bara så van vid att man säger att gåva till bröstarvinge alltid är förskott av arv om inte annat skrivs, men det är som sagt inte hela historien, eftersom att bröstarvingarna inte har rätt till allt. Jag gissar att man delar enligt mitt sista alternativ, men gitter inte kolla upp det nu, även om jag hade fel längre upp.
Som sagt, jag minns inte, och kanske är det här TS bodelningsförrättare tycker att man ska låta udda vara jämnt eftersom att man ändå inte kommer kunna bevisa att A tagit pengarna snarare än fått dem och laglotterna ändå är säkrade. Svårt att veta med den info vi har.
För att fortsätta/förtydliga. Har A fått 2 Mkr i förskott och det finns en miljon vid dödstillfället får då B och C varsin halvmiljon ur dödsboet och alla har fått vad de har rätt till (och A lite mer).
Har A fått en miljon i förskott och det finns två miljoner vid dödstillfället däremot, hur räknar man då? Jag minns inte. Först ska förstås B och C ha sin laglott, 0,5 Mkr. Men resterande del, delas den då lika då det bara är laglotten som ska säkras? B och C får då 0,83 Mkr vid skiftet och A 0,33. Eller delar man de två miljonerna rakt av, och alla får 0,67 Mkr, vilket ju också säkrar vars och ens laglott?
Jag är bara så van vid att man säger att gåva till bröstarvinge alltid är förskott av arv om inte annat skrivs, men det är som sagt inte hela historien, eftersom att bröstarvingarna inte har rätt till allt. Jag gissar att man delar enligt mitt sista alternativ, men gitter inte kolla upp det nu, även om jag hade fel längre upp.
Som sagt, jag minns inte, och kanske är det här TS bodelningsförrättare tycker att man ska låta udda vara jämnt eftersom att man ändå inte kommer kunna bevisa att A tagit pengarna snarare än fått dem och laglotterna ändå är säkrade. Svårt att veta med den info vi har.
Nej så funkar det inte. De uppgifter som behövs är till den som gör bodelningen, och alla vet vad som behövs och vad banken kommer ge den personen, det är saldon, kontoutdrag, samt att det går betala räkningar för dödsbo genom banken. Några motioneringar behövs ej till banken. Banken kan inte avgöra vad de vill göra. Det är strikta regler för alla banker. Vid misstanke om brott är det bara en sak - polisanmäla. Men i praktiken funkar det nog inte ändå.K kindvall skrev:
De lägger ner fallet. Därför ska du ha allt rättvist ska du kolla före någon dör vad som händer. Sen kan du glömma att fixa i efterhand.
Detta var snårigt, det den ena menar är rätt menar någon annan är fel. Säkerligen har någon av er rätt men det är uppenbart att regelsystemet inte är självklart. Både bodelningsman och boutredningsman har varit involverad men ingen av dem har kunnat ge information om hur saker fungerar och vilka möjligheter som finns samtidigt avråder båda starkt från att kontakta jurist. Så hur är det tänkt att man ska reda ut vad som verkligen gäller?
Även om Svensson klarar av att tolka något från lagboken så får jag känslan av att verkligheten ser ut på ett annat vis. På papper kan det se möjligt ut att få fram mottagare men ärendet kommer läggas ner så snart man ser rubriken, kanske för att stegen efter har mer eller mindre 0 chans att ge något av värde.
Kanske är det här bodelningsman eller boutredningsman åker på problem, de ska båda agera neutralt i processen och att prata om olika möjligheter kan ses som att man vägleder medan förklara att chanserna är små kan anses som att man avråder. Men samtidigt kan man tycka att rådet att ta vad som erbjuds och inte anlita jurist kan vara både vägledande och avrådande.
Spontant tror jag på att kontakta en jurist vid sidanom utanför pågående process för att reda ut frågorna. Även om det inte driver ärendet fram så får man förhoppningsvis bättre insikt i hur systemet fungerar.
Även om Svensson klarar av att tolka något från lagboken så får jag känslan av att verkligheten ser ut på ett annat vis. På papper kan det se möjligt ut att få fram mottagare men ärendet kommer läggas ner så snart man ser rubriken, kanske för att stegen efter har mer eller mindre 0 chans att ge något av värde.
Kanske är det här bodelningsman eller boutredningsman åker på problem, de ska båda agera neutralt i processen och att prata om olika möjligheter kan ses som att man vägleder medan förklara att chanserna är små kan anses som att man avråder. Men samtidigt kan man tycka att rådet att ta vad som erbjuds och inte anlita jurist kan vara både vägledande och avrådande.
Spontant tror jag på att kontakta en jurist vid sidanom utanför pågående process för att reda ut frågorna. Även om det inte driver ärendet fram så får man förhoppningsvis bättre insikt i hur systemet fungerar.
Du har en del intressant information här, det märkliga är att syskonen har inte taget del av någon sådan information alls. Om man nu anser att chanserna är obefintlig att få till en annan delning att man gör valet åt dem så kan man tycka att det iallafall borde informeras varför.
Man kan konstatera att föräldern inte hade sinne att sköta sin ekonomi längre och anledningen till att det blev just syskon A som tog över beror huvudsakligen på tajming som sagt.Bananskalare skrev:
Jag kan absolut köpa att man lätt hamnar i ett läge här där bevisningen blir svår. Även om man flyttat över stora belopp till ett konto som syskon A äger så säger det nödvändigtvis inte så värst mycket. Det kan vara betalning baserat på förälderns behov som ska vidare, jag har svårt att tro att man kräver att syskon A ska hålla någon typ av kvitto. Hade man dock kunnat se att syskon A köpt sig ett hus, en bil eller rakt av bara lagt dem på hög så borde det vara mer uppenbart. Problemet är att även om vår valuta tillåter omfattande spårning så verkar man inte få använda det ens vid bodelnings tvist även om det är för att rätta till eventuella fel.
Ja. Det är inte mina pengar, så jag har ju inte förlorat något? Det är inte värt stressen och bråket. Man kan inte planera sin privatekonomi efter kommande arv. Om det nu varit några oegentligheter, låt så vara. Jag sover hellre gott på natten, och om syskonet också kan det så vet man ju åtminstone var man har dem.I Ironside skrev:
På ett vis är det ju dina pengar, både lagen och föräldern har sagt att syskonen ska dela lika på alla tillgångar. Nu har pengarna försvunnet ut någonstans och man ska alltså inte ens försöka undersöka var de taget vägen?emmschen skrev:
Men visst, man får såklart acceptera att vi alla lever under olika situationer, vissa är ekonomiskt oberoende, andra inte, vissa är nöjda i sin tillvaro, andra inte o.s.v.
Egentligen är det inte vad man anser om situationerna jag ämnade prata om utan snarare om hur vårt system fungerar eftersom det verkar minst sagt oklart, har du kanske ett ljus du kan kassta på det?
Ok. Rent lagligt. Men lagen är som du säger rätt luddig. Det går säkert att rota och undersöka. Men som flera skrivit så krävs det högst troligt någon form av domslut för att få tillgång till syskonets transaktioner. Det i sig kommer högst troligt ta lång tid och kosta en massa mer pengar. Rör det sig om 9,9 miljoner som försvunnit, som i ditt exempel, kan det nog vara värt det för de inblandade parterna. Men någon mall för hur det ”ska” gå till finns nog inte. Man får rådfråga en jurist helt enkelt. Men jag skulle tro att man får ett liknande svar där.. Att det är görbart, men dyrt, tidskrävande, och stressande för alla inblandade. Och det gör att det bara tar ännu längre tid för parterna att få ut sin andel. Så man får väl göra ett avvägande huruvida summan är värd konflikten.I Ironside skrev:
Det finns en banksekretess och det finns en boutredningsman som ska fördela boet mm. Det ligger även på boutredningsmannen att undersöka om tidigare gåvor kan anses utgöra ett förskott av arv. För att undersöka detta krävs det först och främst en misstanke. En sådan misstanke kan tex framföras av en förfördelad arvinge. Belopp och omständigheter avgör om boutredningsmannen går vidare. Det behöver ju inte handla om tex pengar utan det kan röra sig om smycken, en bil eller varför inte en värdefull båt.
I detta fall rör det sig om pengar.
Boutredningsmannen kommer med största säkerhet som först steg fråga den arvinge som sägs ha fått pengarna. I vissa fall är nog frågan många gånger därvid löst. De flesta människorna är ärliga.
Besvaras inte frågan så är det ytterliga en omständighet som bör medföra att frågan utreds vidare, tex genom att kontakta den avlidnes bank (se tidigare inlägg)
En tanke….
Syskonet som skött ekonomin har haft ett uppdrag, syssloman. Sådana uppdrag ska när de upphör (om inte förr) redovisas till uppdragsgivaren. Genom dödsfallet upphör uppdraget. Boutredningsmannen företräder dödsboet och syskonet ska därmed redovisa sysslomannaskapet till den som övertagit den avlidnes rättigheter, dvs boutredningsmannen. Således föreligger det en skyldighet för syskonet att inkomma med kontoutdrag för perioden som denna varit syssloman.
Bevakar inte boutredningsmannen boets rättigheter i denna fråga kan de förfördelade syskonen välja att föra boets talan.
I detta fall rör det sig om pengar.
Boutredningsmannen kommer med största säkerhet som först steg fråga den arvinge som sägs ha fått pengarna. I vissa fall är nog frågan många gånger därvid löst. De flesta människorna är ärliga.
Besvaras inte frågan så är det ytterliga en omständighet som bör medföra att frågan utreds vidare, tex genom att kontakta den avlidnes bank (se tidigare inlägg)
En tanke….
Syskonet som skött ekonomin har haft ett uppdrag, syssloman. Sådana uppdrag ska när de upphör (om inte förr) redovisas till uppdragsgivaren. Genom dödsfallet upphör uppdraget. Boutredningsmannen företräder dödsboet och syskonet ska därmed redovisa sysslomannaskapet till den som övertagit den avlidnes rättigheter, dvs boutredningsmannen. Således föreligger det en skyldighet för syskonet att inkomma med kontoutdrag för perioden som denna varit syssloman.
Bevakar inte boutredningsmannen boets rättigheter i denna fråga kan de förfördelade syskonen välja att föra boets talan.
Då kan vi alltså konstatera att allt er förälder har sagt och gjort saknar juridisk betydelse. Då han enkelt sett inte är tillräknelig. Juridiskt sett.I Ironside skrev:
Å andra sidan så kanske det kan det vara en fördel.
Det behöver inte finnas ett uppdrag juridisktD Derbyboy skrev:
Att ta hand om ekonomin
Jo absolut finns det ett uppdrag, det ligger i sakens natur att det finns ett uppdrag. Väldigt sällan någon tex betalar annans räkningar utan att personen. Blivit ombedd att göra detta. Uppdraget kan vara skriftligt men inte sällan är det bara muntligt.
Uppdraget blir än tydligare om syskonet till exempel fått en banksparande eller lottlös för att ombesörja betalningar.
Ge gärna ett exempel på hur någons ekonomi kan ”skötas” utan att det finns ett uppdrag.
Uppdraget blir än tydligare om syskonet till exempel fått en banksparande eller lottlös för att ombesörja betalningar.
Ge gärna ett exempel på hur någons ekonomi kan ”skötas” utan att det finns ett uppdrag.
Det är en stor skillnad på att man ber någon om hjälo och den juridiska hjälpen.D Derbyboy skrev:
Berätta mer, just nu kommer du bara med stötvisa påståenden utan närmare substans.