Jo, det kan man. Kommer inte ihåg hur långt tillbaka man gå. Åtminstone 3-6 månader, förmodligen längre. Men prat med boutredningsmannen.
kanske bådaDüsseldorff skrev:
Det lär stämma, då du inte har rätt till att får veta vem du skickat pengar till i normala fall. Om jag tex sänder pengar från eget konto till någon. Kan eller får banken inte säga vem som har kontot.V videopac skrev:
.
Det handlar om banksekretess. För mottagaren av pengarna.I Ironside skrev:
Något förenklat kan man se det såhär.
Bouppteckningsmannen är förordnad av tingsrätten. Enligt lag ska boutredningsmannen utreda boet och företräda boet mot tredje man. Det framgår av ärvdabalken vilka skyldigheter som åligger en boutredningsman (men även reglerna som Sysslomansgatan). Utreda frågan om det skett ett förskott på arv är en sådan fråga som behöver besvaras inom ramen för boutredningsmannens uppdrag.
Banksekretessen är starkt och går tillbaka till 1600-talet och innebör förenklat att ”enskildas förhållanden till kreditinstitut får inte obehörigen röjas”.
Boutredningsmannen får uppgift från en delägare att den avlidnes konton dränerats på pengar. Boutredningsmannen kanske har tillgång till kontouppgifter och ser att belopp förts över till arvinge före dödsfallet, tex därför att mottagaren finns namngiven (mottagarkonto). Det andra alternativet är att boutredningsmannen ställer en fråga till den avlidnes bank.
Jag är övertygad om att en utredning om förskott på arv i förlängningen inte kommer spolieras av banksekretessen.
Bouppteckningsmannen är förordnad av tingsrätten. Enligt lag ska boutredningsmannen utreda boet och företräda boet mot tredje man. Det framgår av ärvdabalken vilka skyldigheter som åligger en boutredningsman (men även reglerna som Sysslomansgatan). Utreda frågan om det skett ett förskott på arv är en sådan fråga som behöver besvaras inom ramen för boutredningsmannens uppdrag.
Banksekretessen är starkt och går tillbaka till 1600-talet och innebör förenklat att ”enskildas förhållanden till kreditinstitut får inte obehörigen röjas”.
Boutredningsmannen får uppgift från en delägare att den avlidnes konton dränerats på pengar. Boutredningsmannen kanske har tillgång till kontouppgifter och ser att belopp förts över till arvinge före dödsfallet, tex därför att mottagaren finns namngiven (mottagarkonto). Det andra alternativet är att boutredningsmannen ställer en fråga till den avlidnes bank.
Jag är övertygad om att en utredning om förskott på arv i förlängningen inte kommer spolieras av banksekretessen.
Att polisen lägger ner en utredning handlar inte alltid om att det är svårbevisat utan att det krävs mer arbete. Det finns många exempel på där fd poliser, jurister eller till och med lekmän kommit längre. Jag har sett så många nedlagda utredningar att jag börjar tro det är mer eller mindre är en rutin vid icke allvarliga brott.Nötegårdsgubben skrev:
Ja, jag har väldigt svårt att tro att man kommer någonvart med en polisanmälan i ett sådant här fall. Utöver svårighetsgraden på utredningen verkar denna typ av brott (inte våldsbrott, inte brott "mot samhället") särskilt lågt prioriterad.Pamnor skrev:
Ja, banksekretessen råder mellan bank och boutredningsman. Banksekretess innebär att uppgifter inte obehörigt får röjas. Uppgifter som behövs för boutredningsmannen uppdrag anses inte obehörigt röjda.V videopac skrev:
Bara för att få det utrett: menar du att en boutredningsman kan få uppgifter om vem som äger ett specifikt konto som den avlidne har fört över pengar till? I sådant fall; har du något som styrker detta? Jag tror inte att det är på det viset.D Derbyboy skrev:
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 23 299 inlägg
De flesta är nog inte så förslagna. Står det ”gulleponken” som mottagare på den avlidne förälderns utgående kontoanteckning är det nog ofta bevis nog för att gå vidare.
Som jag har förstått det krävs det att man gör någorlunda detaljerade förfrågningar med en godtagbar motivering till att man behöver uppgifterna för att kunna fullfölja uppdraget. Sedan är det upp till banken att avgöra vad de kan lämna ut mht till banksekretessen.V videopac skrev:
Även om det inte är uppskattat av de andra syskonen så står det ju en förälder fritt att skänka vad han vill så länga han lever och är vid sina sinnes fulla bruk. Alltså inga problem att ge Syskon A alla pengar.
Om det inte uttryckligen dokumenteras att det INTE skall utgöra förskott på arv, så är väl regeln dock att det skall ses som förskott på arv.
Det innebär i praktiken att om Syskon A fått 1 milj, och boet sen innehåller 2milj netto, så skall boet räknas på 3milj, och då delas. Mao har A fått sin milj, och de andra får var sin milj. Här är Jag dock osäker, kan även vara så att Man utgår från Laglotten dvs 500000:-/person i från 3milj i tillgångar. I så fall skall väl alla pengar som fanns kvar i boet delas lika, när Laglottsskyddet är uppnått. Detta då Föräldern kan testamentera 50% oavkortat till vem han vill. Detta kan nog någon jurist svara mer korrekt på.
Om jag förstått det rätt, så är det bara aktuellt med återföring i detta fall om det saknas tillgångar för att täcka de andra syskonens laglott, dvs halva arvslotten. Så Återigen Om A fått 1Milj, och det bara finns ytterligare 1 milj i boet, Så är laglotten per person 330000:- Vilket den kvarvarande miljonen räcker till Ingen återbäring blir aktuell. Om det däremot inte finns några pengar alls, och A fått sin milj i förskott. Så blir laglotten 150000:-/pers. Detta Måsta A i så fall återbära till sina syskon.
Sen finns det väl lite undantag om gåvorna sker i direkt närhet till när han dörr, mao uppenbarligen ett sätt att minska arv för andra. Det bör man nog tolka som from man inser att personen har en obotlig sjukdom, Livets slutskede etc.
Ett annat undantag om man ger bort tex fastigheten men bor kvar (Behåller nyttjanderätten).
Sen är det ju en annan sak om uttag skett utan den avlidnes vetskap. Det är väl här det kan bli en utredningsfråga om brott. Lär ju vara väldigt svårt om inte pappan varit okontaktbar, otillbörlig etc.
Säkert en del felaktigheter, men jag höll i min svärfars boutredning,
vilket blev riktigt infekterat trots att det fanns tillgångar på totalt ca 50-60000:- Så då fick jag läsa på ordentligt.
En syster som trodde andra försökte lura henne, begärde in en utredningsman. Utöver att de sista 38000:- förbrukades av dödsboet till advokaten, Så fick hon stå för överskjutande 14000:- privat då hon begärt utredningsmannen som kostade mer än tillgängliga medel.
Advokaten avbröt relativt snabbt, med kommentaren att vår egen utredning var en av de prydligaste hon sett (Lade rätt mycket energi då vi såg det komma), samt att detta bara utsiktslös pengaförstöring
Citat från min avlidna svärfar:
När gud kommer med döden, kommer djävulen med släktingarna
Om det inte uttryckligen dokumenteras att det INTE skall utgöra förskott på arv, så är väl regeln dock att det skall ses som förskott på arv.
Det innebär i praktiken att om Syskon A fått 1 milj, och boet sen innehåller 2milj netto, så skall boet räknas på 3milj, och då delas. Mao har A fått sin milj, och de andra får var sin milj. Här är Jag dock osäker, kan även vara så att Man utgår från Laglotten dvs 500000:-/person i från 3milj i tillgångar. I så fall skall väl alla pengar som fanns kvar i boet delas lika, när Laglottsskyddet är uppnått. Detta då Föräldern kan testamentera 50% oavkortat till vem han vill. Detta kan nog någon jurist svara mer korrekt på.
Om jag förstått det rätt, så är det bara aktuellt med återföring i detta fall om det saknas tillgångar för att täcka de andra syskonens laglott, dvs halva arvslotten. Så Återigen Om A fått 1Milj, och det bara finns ytterligare 1 milj i boet, Så är laglotten per person 330000:- Vilket den kvarvarande miljonen räcker till Ingen återbäring blir aktuell. Om det däremot inte finns några pengar alls, och A fått sin milj i förskott. Så blir laglotten 150000:-/pers. Detta Måsta A i så fall återbära till sina syskon.
Sen finns det väl lite undantag om gåvorna sker i direkt närhet till när han dörr, mao uppenbarligen ett sätt att minska arv för andra. Det bör man nog tolka som from man inser att personen har en obotlig sjukdom, Livets slutskede etc.
Ett annat undantag om man ger bort tex fastigheten men bor kvar (Behåller nyttjanderätten).
Sen är det ju en annan sak om uttag skett utan den avlidnes vetskap. Det är väl här det kan bli en utredningsfråga om brott. Lär ju vara väldigt svårt om inte pappan varit okontaktbar, otillbörlig etc.
Säkert en del felaktigheter, men jag höll i min svärfars boutredning,
vilket blev riktigt infekterat trots att det fanns tillgångar på totalt ca 50-60000:- Så då fick jag läsa på ordentligt.
En syster som trodde andra försökte lura henne, begärde in en utredningsman. Utöver att de sista 38000:- förbrukades av dödsboet till advokaten, Så fick hon stå för överskjutande 14000:- privat då hon begärt utredningsmannen som kostade mer än tillgängliga medel.
Advokaten avbröt relativt snabbt, med kommentaren att vår egen utredning var en av de prydligaste hon sett (Lade rätt mycket energi då vi såg det komma), samt att detta bara utsiktslös pengaförstöring
Citat från min avlidna svärfar:
När gud kommer med döden, kommer djävulen med släktingarna
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 23 299 inlägg
Laglott kan du bara räkna om den avlidne faktiskt testamenterat bort hälften av arvet. Annars gäller likadelning.
Det vore väldigt intressant att veta varför syskon A skötte ekonomin.
Du har fått många svar på hur det fungerar.
Frågan är vad som händer. Ja boutredningsmannen ska försöka få ordning på allt. Det är inte så enkelt. Bara för att syskon A gjort flera uttag är det inte säkert att det är för eget bruk. Det krävs bevis. Det räcker inte med att ni vet. Syskon A kommer säkert bråka, va inte förvånade om hon vill processa. Var beredda på den biten.
Du kan kontakta en jurist själv om du vill och om du har frågor. Det kostar pengar. Det är bara du som kan avgöra om det är värt det.
Men att bara kontakta en jurist för rådgivning borde inte kosta mer än några tusen. Beroende på hur länge du pratar förstås... Men om juristen ska skriva ett brev? Då blir det dyrt.
Hade föeälder A någon demens sjukdom?
Du har fått många svar på hur det fungerar.
Frågan är vad som händer. Ja boutredningsmannen ska försöka få ordning på allt. Det är inte så enkelt. Bara för att syskon A gjort flera uttag är det inte säkert att det är för eget bruk. Det krävs bevis. Det räcker inte med att ni vet. Syskon A kommer säkert bråka, va inte förvånade om hon vill processa. Var beredda på den biten.
Du kan kontakta en jurist själv om du vill och om du har frågor. Det kostar pengar. Det är bara du som kan avgöra om det är värt det.
Men att bara kontakta en jurist för rådgivning borde inte kosta mer än några tusen. Beroende på hur länge du pratar förstås... Men om juristen ska skriva ett brev? Då blir det dyrt.
Hade föeälder A någon demens sjukdom?