En anekdot. Jag har en kompis som skjuter pistol, tävlingsskytt. Han har en magnum, samma typ som användes vid Palmemordet så han fick lämna den på provskjutning som alla andra legala ägare av samma typ av vapen.
En klubbkollega till honom sköt sin magnum upp i luften ett nyår för många år sedan. Ett par dagar senare stod det i lokaltidningen att en kula hade dimpit ner och träffat en bil.
Han ringde och erkände, blev av med licensen o s v.
När de sedan analyserade kulan visade det sig att det var en helt annan klubbkollega som hade skutit den aktuella kulan...
En klubbkollega till honom sköt sin magnum upp i luften ett nyår för många år sedan. Ett par dagar senare stod det i lokaltidningen att en kula hade dimpit ner och träffat en bil.
Han ringde och erkände, blev av med licensen o s v.
När de sedan analyserade kulan visade det sig att det var en helt annan klubbkollega som hade skutit den aktuella kulan...
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 21 905 inlägg
Risken blir förstås ännu mindre när kulan kommer rakt uppifrån än när den färdas i semaforhöjd.L lbgu skrev:
30-40 grader är nog worst case. Avstånd är ofta 100-150 m så då blir det ju flackare om man inte har stor terrängskillnad.G gaidin skrev:
OBS att det är .222,
Kulvikt ca 3.5g och utgångshastighet ca 850m/s.
helt annan projektil och hastighet än .22, även om det är samma diameter.
.22 är både lätt och långsam och är knappast skadlig utanför synhåll, men går inte skjuta toppfågel med. En riktigt upphottad stinger är 2g och 500 m/s
https://www.rmjakt.se/product/cci-22-lr-stinger
Men stor skillnad mot 6,5 mm FMJ kula som väger 6,5-8 g och säkert drar iväg 4000 meter med den vinkeln.
Allt handlar ju om anslagsenergi vid nedslaget.
/M
För mig så är en skylt om att jakt pågår en snäll varning för mig som helst inte blir vådaskjuten under älgjakten (som är den jakt som utövas här, resten är för att hålla populationen av vildsvin och rådjur nere men sker under helt andra former). Som barn var mamma, min syster och jag i Sälen , där mina föräldrar hade en stuga, för att plocka hjortron och hörde plötsligt skotten vina i närheten. Samtliga fick panik tills en snäll jägare ledde oss ut ur detta hemska helvete. Han tog oss till jaktstugan där älgarnas kroppar hängde på rad vars åsyn fick min syster och mig att gråta än mer. Så att inte respektera "Jakt pågår" för någon märklig självhävdelse förstår jag inte.
Det här var på 80:talet och jag vill gärna tro att älgjakten inte är lika blodig idag men vet då varenda manlig släkting som jag hade och har på min mammas sida är jägare på fäderneslandet i Värmland att antalet som får skjutas har minskat ordentligt.
Det här var på 80:talet och jag vill gärna tro att älgjakten inte är lika blodig idag men vet då varenda manlig släkting som jag hade och har på min mammas sida är jägare på fäderneslandet i Värmland att antalet som får skjutas har minskat ordentligt.
Det är nog även för att de gillar att jaga också. 😊4774 skrev:
Skott viner inte annat än på film, så det är en väldigt kraftig överdrift. Med all sannolikhet var det aldrig någon fara för någon. Man har alltid kulfång när man skjuter så någon kula lär inte ha varit i närheten av er.
Det är fantastiskt ovanligt att någon människa träffas av kulor vid jakt, ändå skjuts det miljontals skott varje år. Enstaka personer råkar illa ut, och det är oftast inte under jakten utan vådaskott vid sidan om som drabbar jägare, tex vid transporter och vapenhantering som inte gjorts korrekt.
Det är tråkigt att människor kommit så långt ifrån naturen och hur vi alla får mat på våra tallrikar. Man ser bara de välpaketerade kotletterna i livsmedelsaffären och har ingen aning om varifrån de kommer, och hur det sett ut.
Det handlar inte om säkerhet, det handlar om att viltet störs och därmed även jakten.
Jodå, det är blod i älgarna även idag.
Ja, det beror på att älgstammen har minskat kraftigt.
Redigerat:
Visst, det jag menar är att att risken för en skogsvandrare att träffas av en kula är så pytteliten att ifall man skulle tänka helt rationellt så skulle man inte bry sig om den oavsett kulbana. Den risk man tar med bilfärden till skogen är antagligen minst 100 ggr större, men den är det ju ofta ingen som bryr sig om.
Men vi människor är sällan helt rationella, jag själv tänker definitivt mer på risken att bli vådaskjuten med jägare i skogen än vad jag tänker på risken att träffas av ett rattfyllos bil när jag går på trottoaren längs en trafikerad väg.
Allemansrätten får inte bli en ursäkt för intrång och sabotage
Domstolarnas flata hållning mot militanta klimataktivister som ägnar sig åt intrång och sabotage riskerar öka den här typen av allemansrättslig brottslighet.
För andra gången på kort tid frias klimataktivister från intrång och skadegörelse av domstolar som inte verkar förstå målen de dömer i.
Sommaren 2023 tog 26 aktivister från nätverket Återställ våtmarker sig in på Flymossen i Småland.
Trots att polisen upprepade gånger avlägsnade aktivisterna återvände de för att fortsätta plugga igen diken.
22 av aktivisterna åtalades för olaga intrång och skadegörelse alternativt egenmäktigt förfarande. För tre av dem yrkade åklagaren på fängelsestraff då de tidigare dömts för liknande brott.
Frapperande nog friar Jönköpings tingsrätt samtliga. ”Äntligen kan oroliga människor överallt i hela Sverige gå ut på sin mosse och demonstrera”, förklarade en glad Pontus Bergendahl, talesperson för Återställ våtmarker, för Aktuell hållbarhet (8/1). Värt att notera är att Bergendahl även är talesperson för det politiska partiet Klimatalliansen.
När det gäller intrångsdelen menar rätten att ett så vidsträckt område som Flymossen inte kan anses utgöra en sådan plats som inte är tillgänglig för allmänheten och som därigenom skulle omfattas av straffbestämmelsen avseende olaga intrång. Ett mycket märkligt resonemang.
Det handlar ju inte om några flanörer som råkat irra sig in på området, utan om aktivister som medvetet tagit sig dit för att sabotera. Hur ska en verksamhetsutövare kunna upprätthålla säkerheten om utomstående ostört kan tränga in och förstöra?
Vad händer om en aktivist skadar sig eller om en maskinist råkar backa över någon som inte ska vara där? Vem ställs till svars? Mest troligt verksamhetsutövaren – som tingsrätten nekar möjligheten att skydda sig mot olyckor genom att tillåta att vem som helst kan spankulera fritt på arbetsplatser.
Även när det gäller åtalet för skadegörelse är resonemanget uppåt väggarna. Rätten pekar på att torvföretaget ”med relativ lätthet” kunde återställa efter aktivisternas framfart, och att materialet som användes för att täppa igen dikena aldrig lämnat verksamhetsutövarens ägo.
Skadegörelse handlar ju om skick, funktion och användbarhet – inte ägande. Även om materialet som aktivisterna använde tillhörde verksamhetsutövaren, så förändrades materialets placering dikets funktion på ett sätt som skadade verksamheten.
Lägg därtill att den sortens åtgärder hårt sammanfattat är otillåtna om de går emot allmänna eller enskilda intressen. Eftersom torvföretaget inte bara anlagt och underhållit dikena, utan också återställt dem efter aktivisternas framfart bör att plugga igen dem ha gått emot det enskilda intresset att dikena skulle fungera. Att gärningarna inte prövades ur denna aspekt är att lasta åklagaren.
För både åklagare och domstolar förtjänar kritik. Denna nya ordning är problematisk. Allemansrätten får inte bli en ursäkt för intrång och sabotage. Domstolar ska inte underminera brukanderätt och arbetsplatsers trygghet eller skapa en dubbelstandard där aktivister går fria för handlingar som markägare riskerat straff för. Detta hotar rättsstatens trovärdighet.
Domstolarnas flata hållning mot militanta klimataktivister som ägnar sig åt intrång och sabotage riskerar öka den här typen av allemansrättslig brottslighet.
För andra gången på kort tid frias klimataktivister från intrång och skadegörelse av domstolar som inte verkar förstå målen de dömer i.
Sommaren 2023 tog 26 aktivister från nätverket Återställ våtmarker sig in på Flymossen i Småland.
Trots att polisen upprepade gånger avlägsnade aktivisterna återvände de för att fortsätta plugga igen diken.
22 av aktivisterna åtalades för olaga intrång och skadegörelse alternativt egenmäktigt förfarande. För tre av dem yrkade åklagaren på fängelsestraff då de tidigare dömts för liknande brott.
Frapperande nog friar Jönköpings tingsrätt samtliga. ”Äntligen kan oroliga människor överallt i hela Sverige gå ut på sin mosse och demonstrera”, förklarade en glad Pontus Bergendahl, talesperson för Återställ våtmarker, för Aktuell hållbarhet (8/1). Värt att notera är att Bergendahl även är talesperson för det politiska partiet Klimatalliansen.
När det gäller intrångsdelen menar rätten att ett så vidsträckt område som Flymossen inte kan anses utgöra en sådan plats som inte är tillgänglig för allmänheten och som därigenom skulle omfattas av straffbestämmelsen avseende olaga intrång. Ett mycket märkligt resonemang.
Det handlar ju inte om några flanörer som råkat irra sig in på området, utan om aktivister som medvetet tagit sig dit för att sabotera. Hur ska en verksamhetsutövare kunna upprätthålla säkerheten om utomstående ostört kan tränga in och förstöra?
Vad händer om en aktivist skadar sig eller om en maskinist råkar backa över någon som inte ska vara där? Vem ställs till svars? Mest troligt verksamhetsutövaren – som tingsrätten nekar möjligheten att skydda sig mot olyckor genom att tillåta att vem som helst kan spankulera fritt på arbetsplatser.
Även när det gäller åtalet för skadegörelse är resonemanget uppåt väggarna. Rätten pekar på att torvföretaget ”med relativ lätthet” kunde återställa efter aktivisternas framfart, och att materialet som användes för att täppa igen dikena aldrig lämnat verksamhetsutövarens ägo.
Skadegörelse handlar ju om skick, funktion och användbarhet – inte ägande. Även om materialet som aktivisterna använde tillhörde verksamhetsutövaren, så förändrades materialets placering dikets funktion på ett sätt som skadade verksamheten.
Lägg därtill att den sortens åtgärder hårt sammanfattat är otillåtna om de går emot allmänna eller enskilda intressen. Eftersom torvföretaget inte bara anlagt och underhållit dikena, utan också återställt dem efter aktivisternas framfart bör att plugga igen dem ha gått emot det enskilda intresset att dikena skulle fungera. Att gärningarna inte prövades ur denna aspekt är att lasta åklagaren.
För både åklagare och domstolar förtjänar kritik. Denna nya ordning är problematisk. Allemansrätten får inte bli en ursäkt för intrång och sabotage. Domstolar ska inte underminera brukanderätt och arbetsplatsers trygghet eller skapa en dubbelstandard där aktivister går fria för handlingar som markägare riskerat straff för. Detta hotar rättsstatens trovärdighet.
Att domstolen friar i ett sådant här uppenbart fall av sabotage borde få de som tror att svampplockare skulle kunna dömas för något 'allemansrättsbrott' ifall de vägrar lämna ett jaktområde att inse att de är fullständigt offside.S Supermyra skrev:
Diken har biotopskydd:
Borde kunna vara miljöbrott och anmälas till Länsstyrelsen
Borde kunna vara miljöbrott och anmälas till Länsstyrelsen
Man brukar ange källa när man citerar. Bl.a. så kan ägaren till siten Byggahus råka illa ut, om det frekvent bryts mot upphovsrättsregler.S Supermyra skrev:
Kan konstatera att den lokala kulturen varierar i den här frågan.
Bor i ett område där både jakt och annan verksamhet (svampplockning, bärplockning, promenader i skog och mark) försigår frekvent. Har aldrig hört talas om problem som det talas om i tråden.
Skulle nog bli lite chockad om jag blev "tillsagd" av någon jägare.
Bor i ett område där både jakt och annan verksamhet (svampplockning, bärplockning, promenader i skog och mark) försigår frekvent. Har aldrig hört talas om problem som det talas om i tråden.
Skulle nog bli lite chockad om jag blev "tillsagd" av någon jägare.
Jag har ett par gånger blivit tillsagd av jägare att ta på mig en röd mössa innan jag går till skogs när det är jakt på gång. För att det blir jävligt både för dem och mig om de råkar skjuta mig.
Att inte få gå till skog för att det är jakt låter bisarrt
Att inte få gå till skog för att det är jakt låter bisarrt
Det är ofta krav på jägarna att ha signalfärger för att få vara med och jaga, så det är ju inte konstigt i sig. Kravet finns för att säkerheten går före allt. Risken är inte stor att råka illa ut ändå, men varför inte säkra upp så mycket som möjligt?H heimlaga skrev:
Jakt pågår ju inte överallt samtidigt. Varför vill man gå in och störa jakten om man kan gå någon annanstans menar du? Jägarna kan ju inte gå till andras marker och jaga liksom.H heimlaga skrev: