Ja, det beror förstås på hur man ser på saken..smurfen72 skrev:
Och jag kan bara av egen erfarenhet säga att jag får lägre returtemp med lågt flöde genom radiatorerna, dock på bekostnad av högre framledningstemp men det är inget problem om man har en fungerande skiktning i tanken..
Men varför inte rätta mig istället för att bara ställa en motfråga? Och eftersom den här frågan kan debatteras i oändlighet så säger jag bara, som jag nu sa; att han får prova sig fram, alla system är individer och fungerar på olika sätt och har olika förhållanden.
Man kan se det så här också. Vi tänker oss EN radiator, vi har framledningstemp 50 grader, med "oändligt" flöde kommer returtempen att bli 50 grader också. Då är hela radiatorn 50 grader och vi får ut största möjliga effekt för den framledningstempen. Men så fort flödet sjunker kommer också radiatorn att bli kallare mot botten och därmed ge lägre effekt.
Höjer vi framledningstempen rejält kan vi sänka flödet rejält och få en låg returtemp.
Lagringskapaciteten är proportionell mot skillnaden mellan maxtemp i tankarna och returtempen. Det är en av hemligheterna med ett bra vedsystem.
Eldar man tankarna till 80 grader och har en returtemp på 40 grader innan justering så rymmer tanken 50% mer efter att man justerat ner returtempen till 20 grader...
Höjer vi framledningstempen rejält kan vi sänka flödet rejält och få en låg returtemp.
Lagringskapaciteten är proportionell mot skillnaden mellan maxtemp i tankarna och returtempen. Det är en av hemligheterna med ett bra vedsystem.
Eldar man tankarna till 80 grader och har en returtemp på 40 grader innan justering så rymmer tanken 50% mer efter att man justerat ner returtempen till 20 grader...
Men har du returtemp på 40 grader och framledning på 50 grader nyttjar man tanken mellan 90 till 50 grader. Har man returtemp på 20 grader behövs framledningen höjas till kanske 60 grader då nyttjar man tanken mellan 90 till 60 grader. Det går inte att sänka returen mycket utan att höja framledningen jag tror att en diff på ca 10 grader är lagom. Det här är vad jag tror inte fakta så rätta mig gärna om det blev feltänk.
Mest möjliga energi man kan utnyttja ur acktanken beror hur lågt man kan justera ner returtempen. I ett "riktigt" skiktande acksystem har man ju minst 85-95 grader i acktoppen ända tills in i det sista..
Brukar elda upp min tank till ca 100-105 grader och har sänkt cirkpumpen på lägsta fart samt att jag har en strypventil på returledningen starx innan shunten.
Brukar elda upp min tank till ca 100-105 grader och har sänkt cirkpumpen på lägsta fart samt att jag har en strypventil på returledningen starx innan shunten.
Jag har ca 6-7 meter från pannrummet och in till den gamla radiatorstammen. Även köket och ena badrummet ligger ungefär på de avstånden från pannan. Jag shuntar värmen i pannrummet där nuvarande acktank med slingor (3m3) står. Även varmvatten görs där och skickas med två separata 15mm kopparrör till ena badrumet och köket tillsammans med värmekulverten. Har varken cirkulerande varmvatten eller elberedare. Ska man duscha får man givetvis spola några sekunder innan man kan krypa in men det är inget som jag upplevt besvärande. Inte mina barn har klagat heller. Men man bör räkna på vilka vattenflöden man behöver och vilket tryck man har på inkommande vatten, samt det tryckfall som uppstår av den rördimension man använder. Jag skulle kanske klarat mig med 12 mm koppar till köket också?
Men nu blir det mera ackvolym och fetare vedpanna..
Men nu blir det mera ackvolym och fetare vedpanna..
larsbj skrev:
Redigerat:
Även här är det bäst att undvika termostater så långt det går. En bivalent shunt är bra om man har både GV och radiatorer eftersom GV en stor del av tiden klarar sig med kallare vatten än radiatorerna.
Strypning har du så det räcker i GV-fördelaren.
BIV shunt och shuntstyrning ersätter den vanliga GV-shunten
Strypning har du så det räcker i GV-fördelaren.
BIV shunt och shuntstyrning ersätter den vanliga GV-shunten