Ja det där "landet" Afrika har man ju hört talas om 
Ja då kan man kanske bli president ...
http://www.hark.com/clips/tytgpcyjbw-africa-is-a-nation
http://www.hark.com/clips/tytgpcyjbw-africa-is-a-nation
Finns det någon utbildning till elektriker i Sverige och var kan man läsa vad en sådan fantastisk människa kan?
Här i forumen så pratas det om CE och JFK föreskrifter men vad kan en Svensk elektriker egentligen utom att lura slutkunderna?
Här i forumen så pratas det om CE och JFK föreskrifter men vad kan en Svensk elektriker egentligen utom att lura slutkunderna?
Den vanliga vägen just idag är gymnasieskolans elprogram.
Däri ingår t.ex. en rudimentär ellära-kurs och en rudimentär trefaslära-kurs.
Det är även givetvis en del om regler, lagar och föreskrifter och en del timmar praktik i skolan samt en del timmar praktik ute på ett företag.
Sen är det även alla de vanliga gymnasieämnena.
(Vi kan säkert få lite utfyllnad av information av någon här som har utbildningen färskt i ryggen)
Sen avslutas detta med 1600 timmar lärlingstid hos ett företag. Företaget har även att se till att lärlingstiden fylls med olika sorts uppgifter i olika timtal, så man ska inte kunna bli satt på ett storbygge och endast klamra VP-rör på betongform i 9 månader.
Efter lärlingstiden får man elektriker-"körkort" utfärdat av ECY och börjar jobba som en första-års-montör. Detta "körkort", certifikat har inget med behörighet att göra, man får fortfarande bara jobba som anställd hos en med behörighet.
Efter 2 års arbete, dvs under tiden då man är andra-års-montör dvs lite bättre betald än en första-årare, så har man nått två års yrkeserfarenhet av elarbete under överinseende av en behörig (lärlingstiden får räknas in), så då kan man hos elsäkerhetsverket ansöka om sin första behörighet, om man vill. BB1.
Kurserna i el från gymnasiet samt två års arbetspraktik räcker till detta.
Denna behörighet tillåter en att koppla in och koppla loss fast anslutna maskiner samt göra smärre utökningar eller ombyggnader inom en gruppledning.
Lite fritt översatt (eller lite övertolkat eg) så får man göra allt bara man inte öppnar säkringscentralen. Och detta får man nu alltså göra på helt egen hand, på fritid. Eller öppna firma som bara kan utföra en begränsad mängd jobb. Eller bli vaktmästare eller köksmontör t.ex. där en sådan behörighet faktiskt ofta räcker och därmed har ett värde.
Efter totalt minst 4 års praktik under annan behörig elektriker kan man ansöka om allmän behörighet (inom det spänningsområde man jobbat med, över/under 1000V eller både och).
Men man måste även ha mer elteori. Det är väl ellära och en del annat, i grundläggande högskolenivå misstänker jag (jag har inte koll på detta), men vissa högskolor har haft denna teoribit som kurs, sommarkurser har varit populärt.
Annars finns det flera privata utbildningsaktörer som erbjuder skräddarsydda paket för detta till en total kurskostnad av 30-60'.
Däri ingår t.ex. en rudimentär ellära-kurs och en rudimentär trefaslära-kurs.
Det är även givetvis en del om regler, lagar och föreskrifter och en del timmar praktik i skolan samt en del timmar praktik ute på ett företag.
Sen är det även alla de vanliga gymnasieämnena.
(Vi kan säkert få lite utfyllnad av information av någon här som har utbildningen färskt i ryggen)
Sen avslutas detta med 1600 timmar lärlingstid hos ett företag. Företaget har även att se till att lärlingstiden fylls med olika sorts uppgifter i olika timtal, så man ska inte kunna bli satt på ett storbygge och endast klamra VP-rör på betongform i 9 månader.
Efter lärlingstiden får man elektriker-"körkort" utfärdat av ECY och börjar jobba som en första-års-montör. Detta "körkort", certifikat har inget med behörighet att göra, man får fortfarande bara jobba som anställd hos en med behörighet.
Efter 2 års arbete, dvs under tiden då man är andra-års-montör dvs lite bättre betald än en första-årare, så har man nått två års yrkeserfarenhet av elarbete under överinseende av en behörig (lärlingstiden får räknas in), så då kan man hos elsäkerhetsverket ansöka om sin första behörighet, om man vill. BB1.
Kurserna i el från gymnasiet samt två års arbetspraktik räcker till detta.
Denna behörighet tillåter en att koppla in och koppla loss fast anslutna maskiner samt göra smärre utökningar eller ombyggnader inom en gruppledning.
Lite fritt översatt (eller lite övertolkat eg) så får man göra allt bara man inte öppnar säkringscentralen. Och detta får man nu alltså göra på helt egen hand, på fritid. Eller öppna firma som bara kan utföra en begränsad mängd jobb. Eller bli vaktmästare eller köksmontör t.ex. där en sådan behörighet faktiskt ofta räcker och därmed har ett värde.
Efter totalt minst 4 års praktik under annan behörig elektriker kan man ansöka om allmän behörighet (inom det spänningsområde man jobbat med, över/under 1000V eller både och).
Men man måste även ha mer elteori. Det är väl ellära och en del annat, i grundläggande högskolenivå misstänker jag (jag har inte koll på detta), men vissa högskolor har haft denna teoribit som kurs, sommarkurser har varit populärt.
Annars finns det flera privata utbildningsaktörer som erbjuder skräddarsydda paket för detta till en total kurskostnad av 30-60'.
Lärlingstid, första-årsmöntör osv samt ECY-beviset är inget lagkrav på något vis.
Man kan givetvis köra på mot egen behörighet utan just dessa delar för de är främst grejer som facket har hittat på. Nu menar jag inte därmed att det är något idiotiskt, tvärtom är väl tanken rätt god, att se till att den som har "körkortet" har iaf en rudimentär koll på vad h*n gör, genom en allsidig lärlingstid.
Så vad jag skrev i förra inlägget är alltså inte enda vägen fram, men den idag vanligaste.
Men att jobba under överinseende av en behörig elektriker under 2 år (BB1) eller minst 4 år (ABL) för att kunna få egen behörighet är lagens krav, och går just idag inte att kringgå.
Eller nja ...
Har man högre teoretisk utbildning så minskar kravet på praktiktidens längd.
Med t.ex. civiling-utbildning elkraft i ryggen kortas nödvändig praktiktid med 2 år.
De flesta elektriker jobbar dock hela sitt liv utan att ta ut någon egen behörighet, är dom nöjda med att vara anställda finns det inget incitament att ha egen behörighet.
Man kan givetvis köra på mot egen behörighet utan just dessa delar för de är främst grejer som facket har hittat på. Nu menar jag inte därmed att det är något idiotiskt, tvärtom är väl tanken rätt god, att se till att den som har "körkortet" har iaf en rudimentär koll på vad h*n gör, genom en allsidig lärlingstid.
Så vad jag skrev i förra inlägget är alltså inte enda vägen fram, men den idag vanligaste.
Men att jobba under överinseende av en behörig elektriker under 2 år (BB1) eller minst 4 år (ABL) för att kunna få egen behörighet är lagens krav, och går just idag inte att kringgå.
Eller nja ...
Har man högre teoretisk utbildning så minskar kravet på praktiktidens längd.
Med t.ex. civiling-utbildning elkraft i ryggen kortas nödvändig praktiktid med 2 år.
De flesta elektriker jobbar dock hela sitt liv utan att ta ut någon egen behörighet, är dom nöjda med att vara anställda finns det inget incitament att ha egen behörighet.
Förövrigt har jag inte sett till någon kurs "Lura slukunderna" i något kursutbud än, så det tror jag faktiskt inte ingår i utbildningen.
Däremot är det säkert rätt lätt att under arbetslivets gång, då man hela tiden umgås med likasinnade, dras in i en hantverkarjargong på samma vis som att de som är hela livet inom vården säkert får en vårdjargong och civilingenjörerna får ingenjörsjargong (förutom att förbli rätt nördiga i allmänhet), politikerna får politikerjargong osv.
Och värst måste väl ändå vara poliskåren, om man får tro medierapporteringen ?
Jag menar bara att man ofta bygger upp sina åsikter och sin världsbild i samarbete med sin omgivning, och ofta blir det aningens snett någonstans. Det bästa är att totalt byta yrkesbana några ggr under sitt liv.
Däremot är det säkert rätt lätt att under arbetslivets gång, då man hela tiden umgås med likasinnade, dras in i en hantverkarjargong på samma vis som att de som är hela livet inom vården säkert får en vårdjargong och civilingenjörerna får ingenjörsjargong (förutom att förbli rätt nördiga i allmänhet
), politikerna får politikerjargong osv.Och värst måste väl ändå vara poliskåren, om man får tro medierapporteringen ?
Jag menar bara att man ofta bygger upp sina åsikter och sin världsbild i samarbete med sin omgivning, och ofta blir det aningens snett någonstans. Det bästa är att totalt byta yrkesbana några ggr under sitt liv.
Man får ju även jobba som bankdirektör helt utan utbildning..mycke_nu skrev:
Men hur lätt det är att få en anställning som något man inte kan? Har du nåt exempel på elföretag som anställer "elektriker" utan elutbildning?
Även om det inte är någon formell lag på att en elektriker måste ha en viss utbildning så är arbetsgivaren skyldig att se till att sina anställda har rätt kunskap för den arbetsuppgift som de ska utföra.
Rrrrr, det har nog varit så ganska länge nu, jag hörde under byggboomen i slutet av av 80-talet och 1990 att man nästan ryckte in folk som passerade ute på gatan till att bli elektriker. Det var kanske inte vanligt förfarande då heller, men efter 1991 har jag aldrig hört om det.
Man kan ju också vända på det, hur mycket kompetens innebär egentligen gymnasieskolans elprogram?
T.ex. du Patrik som rätt nyligen manglats genom men nu också har lite riktigt arbetslivserfarenhet, vad tycker du att du har ut av din gymnasietid?
edit:
Hehe, jag ska kanske börja gå fram och tillbaka på trottoaren utanför en bank och hoppas att dom rycker in mig för att göra mig till bankdirektör.
Man kan ju också vända på det, hur mycket kompetens innebär egentligen gymnasieskolans elprogram?
T.ex. du Patrik som rätt nyligen manglats genom men nu också har lite riktigt arbetslivserfarenhet, vad tycker du att du har ut av din gymnasietid?
edit:
Hehe, jag ska kanske börja gå fram och tillbaka på trottoaren utanför en bank och hoppas att dom rycker in mig för att göra mig till bankdirektör.
Redigerat:
För att sen se till att få sluta rätt snabbt igen ... Ja det vore grejer det.
Plötsligt blev alla futtiga diskussioner om hantverkares timpenningar och påslag rätt bleka.
Här finns lite från en privat utbildare:
http://www.teknikutbildarna.se/kurskatalog/el-behorighetsutbildningar/
Men jag lyckas tyvärr inte finna någon detaljerad information om vad som ingår i de 4 kurser som omfattar allmän behörighet.
http://www.teknikutbildarna.se/kurskatalog/el-behorighetsutbildningar/
Men jag lyckas tyvärr inte finna någon detaljerad information om vad som ingår i de 4 kurser som omfattar allmän behörighet.
Det är lite svårt att följa resonemanget, i ena stunden "pratas" det om elektriker och hur om är. I nästa inlägg handlar det om behöriga installatörer. Naturligtvis kan det vara samma men i minst 90% av fallen är det inte så, i ena fallet är det en arbetsgivare och i andra en arbetare, så man kanske skulle försöka sära på dom helt olika sakerna.