Familj har flyttat in i forskningsvilla i Dalarna

I Dalarna står ett hus som inte är som alla andra hus. Men om du bara skulle gå in i det skulle du troligen inte se någon skillnad, det är först om du bor i huset som du kommer att märka av vad det är som gör det så speciellt. Dalarnas Villa är nämligen - trots att där bor en helt vanlig familj på två vuxna och två barn - en så kallad forskningsvilla.

Huset är ritat av studenter på Högskolan Dalarna och hela konceptet har tagits fram tillsammans med byggbranschen. Målsättningen har varit att ta fram ett hus som fungerar så bra som möjligt i svensk miljö, och att i detta kunna testa olika lösningar för att se vad som fungerar bäst. 

Forskningsresultaten visas undan för undan

Man har redan hunnit jämföra isolering, trots att huset bara stått färdigt sedan i augusti 2019. Cellulosabaserad isolering har ställts mot mineralullsisolering - både gul och grå. Det visade sig att cellulosabaserad isolering är bäst för miljön, samtidigt som alla tre sorterna har ungefär samma isoleringsförmåga. 

– Vi kunde även se att det ur miljöaspekt skiljer ganska mycket mellan den gula och den gråa stenullen, de har nästan samma egenskaper men helt olika miljöbelastning. Av dessa två är den gula ett bättre miljöval, säger Jonn Are Myhren som är docent i byggteknik och lektor på högskolan i Dalarna. Han är också högskolans projektledare för forskningen som sker i Dalarnas Villa. 

Under åren kommer vi att få ta del av allt fler sådana här resultat, där man jämför olika system för att se vad som fungerar bäst. Experimenten kommer att pågå under fem års tid. Man testar allt från ventilation och värmesystem, till trygghetsåtgärder som rör inbrottssäkerhet.

Tog ett år att bygga

Idén till huset kom från början från Dalarnas Försäkringsbolag. De är också finansiärer till projektet. Man ville testa olika lösningar för att få fram ett så brand-, inbrotts- och vattenskadesäkert hus som möjligt men samtidigt ha ett stort fokus på hållbarhet och miljö.

Hus som drabbas av skador kostar försäkringsbolagen väldigt mycket pengar varje år. Så kan man göra förbättringar och se att vissa lösningar är bättre än andra skulle det kunna göra stor nytta för både husägare och försäkringsbolag. Huset är ett klassiskt trähus byggt med stomme av trä på platta på mark. Platta på mark valde man trots att det ur miljösynpunkt är ganska dåligt, men idag är det det vanligaste valet när man bygger hus.

– Betongplattan i ett hus står för en väldigt stor del av miljöpåverkan. Trämaterialet, alltså stommen och resten, gör nästan ingen miljöpåverkan i jämförelse. Så om man framöver kan hitta andra alternativa grundläggningsmetoder vore det intressant. Det går kanske att använda mindre betong på olika sätt, till exempel sandwich-lösningar med foamglas och sådant. Det finns olika alternativ. Vi tittar på detta, en tunnare betong med fiberrör istället för armering och i kombination med något annat material, säger Jonn Are Myhren.

Inuti huset finns det ett 100-tal sensorer som övervakar inomhusmiljön. Man mäter bland annat fukt i väggarna, värme med mera. Man mäter även emissioner från material.

–Vi mäter massa inneklimatparametrar, tittar på saker som kan vara skadliga för människor om det finns för mycket av dem. Till exempel flyktiga organiska förbindelser, formaldehyder och liknande. Sedan fuktighet i byggnaden, både i luften och i väggarna. Så prövar vi att hitta det ventilationsflöde som är optimalt för både boende och byggnaden och energianvändningen, säger Jonn Are Myhren. Byggmaterialet spelar stor roll när det kommer till emissioner. Men även ventilationen. Ventilationen har stor påverkan på en lång rad faktorer i ett hus. Därför är det förstås även intressant att titta på olika ventilationslösningar.

Jämför även olika ventilationssystem

I Dalarnas villa jämför man även olika ventilationssystem.

– Just nu jämför vi fyra olika ventilationssystem. Vi har frånluftssystem utan värmeåtervinning med och utan behovsstyrning, sedan testar vi FTX med och utan också för att se på skillnaden. Vi har bland annat haft Boverket på besök för de var jätteintresserade av det här.

Majoriteten av forskningen får vi inte svaren på förrän om 4,5 år när projektet är färdigt. Däremot planerar man att försöka delrapportera och informera löpande på sin hemsida.

– Jag tror absolut det kan finnas ett stort allmänintresse kring de resultat vi kommer fram till. Vi skulle behöva bli bättre på att dokumentera det, och planerar att bli så. Man kan följa projektet via vår Facebooksida, säger Jonn Are Myhren.