Villaägarnas vill frysa taxeringsvärdena

Enligt en prognos som Statistiska Centralbyrån tagit fram åt Villaägarnas Riksförbund kommer taxeringsvärdena stiga kraftigt i landet 2018. Allra mest kommer de att öka i Stockholm och Västerbotten med 33 respektive 32 procent, medan Blekinge med sina 12 procent ökar minst. Snittet för hela landet är en 25-procentig ökning, vilket är en betydligt större höjning än vid föregående period.

Detta innebär i sin tur att en stor andel får höjd fastighetsavgift - de som har ett hus taxerat till under en miljon kronor. Många med småhus, framför allt de som bor på landsbygden, ligger under taket för höjd fastighetsavgift. I Västernorrland ligger exempelvis 73 procent under taket och får en genomsnittlig höjning av fastighetsavgiften på 735 kronor.

I jämförelse ligger 95 procenten av småhusen i Stockholm över taket och de påverkas därmed inte i samma utsträckning av situationen. De fem procent som däremot gör det får en höjning på i snitt 1 343 kronor.

Topp 5, höjningar

Län, Antal hushåll, Andel som berörs som får höjd fastighetsavgift, Genomsnittlig höjning av fastighetsavgiften

Stockholm, 16 074, 5%, 1 343kr

Södermanland, 21 933, 33%, 1 140kr

Västmanland, 22 317, 41%, 1 133kr

Uppsala, 21 890, 30%, 1 095kr

Östergötland, 31 969 35%, 1 080kr

Villaägarnas Riksförbund vill nu frysa taxeringsvärdena.

- De högsta skattehöjningarna drabbar områden med idag förhållandevis låga taxeringsvärden. Decennier av lågt byggande har drivit upp priserna i hela landet. Nu får landsbygden betala priset för en misslyckad bostadspolitik. Taxeringsvärdena borde därför frysas på nuvarande nivå, säger Håkan Larsson, boendeekonom på Villaägarnas Riksförbund. 

Förbundet påpekar att intäkterna redan är större än före reformen och att de pengar som tillfallit staten borde gå till att sänka flyttskatterna för att få fart på rörligheten på bomarknaden. 

Men finansministern håller inte med. När SVT ringer upp henne svarar hon så här:

- Villaägarna vill alltid att man ska ha så låg beskattning på bostäder som möjligt. Här är det viktigt att påpeka att Sverige har internationellt sett en väldigt låg beskattning på bostäder. Ska vi kunna finansiera skolan, sjukvården och omsorgen är min bedömning att vi inte kan genomföra ytterligare sänkningar av beskattningen på bostäder, säger Magdalena Andersson.

Höjningen 2018 beräknas ge 16 miljarder kronor.