Bygga

Sedumtak

Sedum

Sedum Foto: Veg Tech

Ett sedumtak är inte bara vackert, det är också bra för miljön. Det fungerar om du har ett tak med mindre lutning än 27 grader. Men det krävs ett bra förarbete om det ska bli hållbart.

I Sverige har vi en lång tradition av gröna tak. Gräs och torv var länge ett sätt att skydda och täta taken och samtidigt isolera mot kyla. I dag råder andra motiv och till följd av det har materialen utvecklats.

– De flesta småhusägare som skaffar ett vegetationstak gör det för att de tycker att det är snyggt, säger Johan Thiberg på Veg Tech, som tillverkar och levererar svenskodlade sedummattor.

– Men det finns också andra anledningar, växtlighet på taket bidrar fortfarande till att isolera taket, framför allt på sommaren. Dessutom skyddar det taket och tätskiktet, bland annat mot solens UV-strålar.

Förr användes torv och gräs på allmogens tak. Båda kräver ett tjockt lager jord och blir ganska tunga. De växter som används i dag klarar sig med ett tunt jordlager och blir följaktligen lättare. 50 kg per kvadratmeter i vattenmättat tillstånd är vanligt för ett sedumtak, vilket är ungefär vad betongtakpannor väger. Väljer man blandad växtlighet, sedum, gräs och örter, ökar tyngden till cirka 130 kg per kvadratmeter.

En växtart som visat sig mycket lämplig som takbeläggning är just sedum. Till familjen sedum hör örter och suckulenter som klarar sig med ett tunt lager jord och tål torka bra, till exempel olika sorters fetknopp och fetblad. Ibland kan sedumlagret på ett tak också innehålla mossa eller gräs. Förutom att de här växterna i stort sett är underhållsfria har de inga djupa rotsystem som riskerar att tränga ner genom tät- och dräneringslagren.

Ett sedumtak är inte bara vackert att se på, det är också bra för miljön. Växterna på taket fångar upp en hel del av det sura regn som annars hamnar i dagvattenbrunnarna och så småningom i våra sjöar.

Alla tak med mindre lutning än 27 grader passar att lägga ett växtlager på. Och som vanligt är det förarbetet det hänger på om resultatet ska bli hållbart.
Oavsett om man redan har ett tak eller står i begrepp att bygga ett, är det viktigt att tätskiktet är av bra kvalitet. Har taket redan en takpapp kan det vara bra att kolla med en fackman om det också fungerar som tätskikt. All takpapp gör nämligen inte det automatiskt, underlagspapp eller så kallad gör-det-själv-papp räcker till exempel inte. Är lutningen större än tio grader är det också bra om tätskiktet har god friktion, med till exempel skiffer eller keramer i ytan, så att vegetationen får ett bra fäste.

Där takytan gränsar mot ett takfönster, en skorsten, en sarg eller liknande drar man som vanligt upp tätskiktet över det som ska anslutas och täcker skarven med plåt. Det man måste ta hänsyn till är höjden på växtlagret. Ett lager med mossa och sedum är till exempel 50 mm högt varför tätskiktet måste dras upp så att växtlagret får plats. Hör med leverantören eller en fackman för att vara säker på att få skarvarna täta.

Vid takfoten monteras ett kantavslut och en fotplåt. Kantavslutet förhindrar att vegetationen eroderar och fotplåten gör det möjligt för överskottsvatten att rinna ned i hängrännan. Det är viktigt att man inte spikar eller skruvar i kantavslutet så att det går igenom tätskiktet. Be leverantören om en tydlig monteringsanvisning.

Ovanpå tätskiktet lägger man ett dränerande eller ett fukthållande lager, beroende på takets lutning.

– På tak med en lutning under fem grader är det dränering man är intresserad av, säger Johan Thiberg. Vi har en profilerad plastmatta som gör att man får en distans mellan tätskiktet och växtlagret.

– På tak som lutar mer än fem grader rinner vattnet bort av sig själv och då vill man i stället ha ett fuktighetshållande material. Just nu använder vi en mineralullsmatta men det finns andra material, till exempel en tjockare fibermatta.

Om det finns delar av taket där det kan bildas pölar finns det en risk att vattnet blir stående, eftersom växtligheten gör att uttorkningen går långsamt. Tätskiktet klarar förmodligen överskottet av vatten men problemet är att det lätt börjar växa ogräs på sådana partier och det vill man undvika.

Så är det dags för sedumlagret. Mattorna läggs noggrant tätt intill varandra och för att de ska växa ihop ordentligt fyller man i med speciell takjord i skarvarna.

En prefabricerad sedummatta är att rekommendera och den läggs helst på våren, dock inte om det riskerar bli minusgrader. Det går att så på ett jordlager men det kräver att förutsättningarna är mycket goda. Det får till exempel inte blåsa mer än ett par sekundmeter under ett antal dagar, eftersom jorden och fröna då riskerar att blåsa iväg.

Ett sedumtak är i stort sett underhållsfritt. När det är nylagt vattnar man igenom vegetationen och gödslar med ett långtidsverkande gödsel en gång per år de första två åren. Därefter gödslar man bara efter behov, vartannat eller vart tredje år.

Varken i bygghandeln eller på handelsträdgårdar kan man i regel hitta komplett material för att anlägga ett sedumtak. Det finns en hel del leverantörer av tätskikt och dräneringsskikt men sedummattorna finns bara på några få ställen i landet. I Sverige är VegTech i Vislanda den stora leverantören, de är dessutom de enda i branschen som har svenskodlad sedum. Man kan leta hos firmor som sysslar med trädgårdsdammar, till exempel Garden Aquatica i Stockholm.

Priset för ett sedumtak varierar beroende på om det finns ett fungerande tätskikt eller inte, och på hur stor lutning det är på taket. En grov uppskattning för ett dränerings-/fuktlager och sedummatta är cirka 500 kr per kvadratmeter.