Bygga

Byggde hus med en byggbeskrivning

Framsidan är klar

Framsidan är klar Foto: Maria Dahlstedt

I den lilla byn Kungsör i västra Mälardalen byggde Gunilla och Stefan hus med hjälp av släkt, vänner, Byggahus forum och en byggbeskrivning från Svenskt Trä. Inköp av tjänster höll de nere på ett minimum.

Efter 30 år i Täby bestämde sig Gunilla och Stefan för att skaffa nytt boende. Till en början letade de efter befintliga hus som de kanske skulle kunna bygga om. Men så hittade de en tomt på Åsgatan i Kungsör och föll så pass för kvarteret att de saknade alternativ. Här skulle de bara bo.

På den sluttande tomten hade det tidigare stått ett sutteränghus i tegel. Efter en brand på 90-talet hade det rivits ner och nu gapade tomten tom. I ett första steg tittade de efter entreprenörer och färdiga hus, men det alternativet lade de ganska snabbt på hyllan. Alldeles för dyrt och oflexibelt. Med tanke på att Gunillas far hade byggt sitt hus och att de själva lyckats få ihop en och annan uteplats, ställde de sig frågan; Hur svårt kan det vara? Och det var då de bestämde sig för att de själva skulle bygga sitt hus.

Det första irritationsmomentet var tanken på att behöva anlita en arkitekt för att få ihop en ritning.

– När man ska sy en klänning finns det mönster att tillgå lite varstans, men ska man bygga ett hus måste man vända sig till en arkitekt, det är inte klokt, säger Stefan. De gjorde därför lite eftersökningar och fann snart beskrivningar från självbyggandets era, 70-talet. En byggbeskrivning som heter Enkelstugan - moderna hus för äldre byggnadsmiljö , kom att bli deras bibel. Med broschyren följde också en instruktionsvideo och det var med hjälp av dessa manualer som huset sakta men säkert började uppföras.

Bygglovet lyckades paret ordna genom en invändig ritning i PowerPoint, tillsammans med beskrivning och fasadbilder från Enkelstugans broschyr. De ville ha en öppen planlöning men valde att bygga i vinklar som gjorde att delar av köket, framförallt diskbänken, kom att döljas från soffan i vardagsrumsdelen. Förutom vardagsrum och kök fanns det även utrymme för två sovrum, hall, toalett, bad, tvättstuga samt en övervåning/vindsutrymme som erbjuder förvaringsutrymmen och på sikt ett gästrum. Vilken typ av trapp och var den skulle placeras var inte klart ifrån början, men det föll som mycket annat på plats under arbetets gång.

Att bygga på en brandtomt har paret bara sett fördelar med. Det var förberett för el, vatten och avlopp, och så fanns där redan någon form av trädgård, till och med fruktträd. Dock är det mesta påverkat av branden och kommer kräva en del omsorg.

Parets dotter och hennes sambo, goda vänner och Byggahus forum kom att stå för ovärderlig hjälp under såväl förberedelsearbetet som i byggprocessen. All annan hjälp var förenat med kostnader.

– Till och med i Svensk Byggtjänsts bibliotek kostade pengar det att prata med experten efter ett fritt samtal på 5 minuter. Det är en tacksam bransch för att lura folk på pengar, menar de.
De förvånas över hur mycket extra svenskar är beredda att betala för, ofta av ren okunnighet.

– Våra landsmän är så dåliga på att ifrågasätta, menar Stefan. Behövs verkligen det här? Varför? Vem säger det? Är det rent av bara tillverkaren som tycker att det här är nödvändigt? Vi har sparat många kronor på att vara kritiska och resonerat så att vi hellre lagt pengarna på bra material.

De fick fundera ett tag över vilken typ av grund de skulle ha och det blev till sist en torpargrund med fuktmätare och avfuktare.

– Vi vet att det är radon i marken här, vi ligger ju belägna på en ås och flera grannar har haft problem. Vi har valt att satsa på ett extra golvlager som förhindrar att radonet tränger upp i bostaden, berättar Stefan.

En fysiker finns i bekantskapskretsen och har intygat att detta ska fungera. Isolering, spånskiva, plast och sedan på med furugolvet.

Anhörigas många tips och råd har resulterat i nytänkande. 

– Vi fick veta att golvbrunn och hus som rör sig inte är någon bra kombination. Därför har vi valt en mer internationell lösning med avrinning vid väggen i badrummet, berättar Stefan.

Paret har valt att bygga in säkerheter, som de kallar det. 

– Vi har till exempel ingen eldstad, för att på så sätt undvika att behöva gå genom taket och så har vi låtit bli kopparrör och använder istället mer moderna rör i rör av aluminium och plast, fortsätter Stefan.

Att Gunilla och Stefan inte drar sig för okonventionella metoder står klart när de berättar om hur deras fönster kom till. När de hade stommen klar var det redan höst. När de började sätta upp panelen insåg de snart att det skulle bli tight att hinna allt innan vintern kom. De snabbade därför på och täckte hela huset med panel, även där det skulle sitta fönster och så kunde de i lugn och ro fortsätta bygga invändigt under vintern.

– Då undrade nog många vad sjutton vi höll på med här inne i ladan, berättar de med ett leende.
Men när värmen kom kunde de till slut öppna upp och sätta i fönstren. Och byborna kunde andas ut.

En annan anekdot var när Stefan tillsammans med dotterns sambo såg till att övervåningen med de färdigköpta takstolarna kom på plats. Arbetet gick bra och avslutandes för dagen. Väl hemma i lägenheten kom de dock att fundera över på vilket sätt bottenplanet och övervåningen egentligen satt ihop. Gissa om de fick bråttom tillbaka när de kom på att de inte satt fast dem alls.
– Det momentet hade de visst missat när de gjorde instruktionsvideon, berättar Stefan.

Utöver förarbete med tomtköp och bygglov jobbade Stefan och Gunilla effektivt i 1 ½ år med att färdigställa huset. Sen flyttade de in. Sedan hösten 2006 har bygget stått still. Det saknas fönsterfoder och lister. Vindsutrymmet ska inredas på sikt.

– När vi byggde, så byggde vi bara, det är nog därför vi skjuter upp nästa etapp hela tiden. Vi uppskattar så mycket att kunna ha gäster och hålla på med annat nu, säger Gunilla. Börjar vi igen så blir det ytterligare en tid när allt annat står still.
Samtidigt längtar hon efter att kunna sätta upp gardiner och få ”göra färdigt”.

Paret funderar fortfarande på huvudsaklig värmekälla och värmer temporärt upp huset med el. De har tittat på luft-luft värmepump och på så kallad ispinne som är en annan typ av värmepump. Dessutom har de bygglov för 40 kvm till, vilket också ska tas med i planeringen. Men en utbyggnad skulle inte komma att värmas upp lika mycket, det är de överrens om. De ser hellre att de har 100 kvm med alla centrala funktioner och en utbyggnad att anpassa efter behov och årstid.

Kostnaderna har pressats ner medvetet hela tiden. En del av inredningen är köpt begagnad, såsom badkar, blandare och en hel del av möblemanget. Ytterdörren är från 40-talet och omsorgsfullt renoverad av Gunilla och i det halvkaklade badrummet finns en bård av handplockad sten som en personlig detalj.

Hantverkare behövde paret bara anlita vid två tillfällen.
– Och båda gångerna blev det strul, suckar de.
Värst var det kanske att taket saknade ventilation vid nock när takläggaren var klar med sitt jobb.
– Det trodde vi var standard nuförtiden och att vi inte behövde specificera det, säger Stefan.
När vi upptäckte felet fick vi istället själva ordna med ventilation i gavlarna.

Så att de inte var tydligare med takupphandlingen får de ångra, liksom att de ångrar tvättstugans placering. Den ligger i anslutning till köket och matplatsen och de upplever ofta att det låter lite väl mycket därifrån.

Utöver de här små fadäserna är Gunilla och Stefan nöjda med sitt hus, mycket nöjda.

Byggde hus med en byggbeskrivning bild 2
Byggde hus med en byggbeskrivning bild 3