Brant ökande byggkostnader

Ryssland är störst i världen på export av sågade trävaror och även Belarus och Ukraina brukar exportera. Europa är även beroende av export av olja och gas från Ryssland. Kriget i Ukraina och sanktionerna mot Ryssland gör därför att priserna på trävaror och energi riskerar att fortsätta öka.

Redan under 2021 blev husbygget klart dyrare. Enligt SCB:s Byggkostnadsindex steg priset på trävaror med i snitt 60 procent. Stålvaror och armeringsstål steg 35 procent. Även byggkostnaderna i övrigt steg ovanligt kraftigt, främst kostnaderna för transporter, drivmedel och el som steg 24 procent. I snitt steg olika typer av byggmaterial 17 procent mellan februari 2021 och februari 2022, och sammanlagt steg index med 8 procent.

Byggkostnaderna har även i ett långsiktigt perspektiv ökat mycket mer än den genomsnittliga inflationen, mätt som konsumentprisindex (KPI). 1998 passerade snittkostnaden för nybyggda lägenheter i flerbostadshus 15.000 kronor per kvadratmeter. År 2020 var den enligt SCB uppe i 45.800 kronor. Det är en genomsnittlig ökning på 5,2 procent per år. Samtidigt har KPI bara stigit i snitt 1,2 procent per år.

framför allt är orsaken att priserna på byggmaterial, löner och byggherrekostnader alla har stigit mer än inflationen

Lite grann beror den större ökningen av byggkostnaderna på högre kvalitet, för Byggnadsprisindex som enligt SCB är justerat för skillnader i kvalitet har stigit 5,0 procent i genomsnitt mellan 1998 och 2020. Men framför allt är orsaken att priserna på byggmaterial, löner och byggherrekostnader alla har stigit mer än inflationen.

Tydliga regionala skillnader finns, särskilt de senaste tio åren. Ökningen av byggkostnaderna per kvadratmeter lägenhet i flerbostadshus har under perioden 2010 till 2020 varit klart större i Malmöområdet där de stigit 62 procent, medan ökningen i Stockholm varit 41 procent. Fast å andra sidan är markpriserna lägre i Malmö och har där stigit betydligt mindre. Så Stockholm är fortfarande klart dyrast, med en totalkostnad på i genomsnitt 56.800 kronor per kvadrat.

Priser på mark har skjutit i höjden

Markpriserna har på lång sikt ökat klart mest, åtminstone räknat i procent och mätt över hela riket. I regionen Stor-Stockholm kostade marken bara motsvarande 2000 kronor per kvadratmeter lägenhet i flerbostadshus år 1998, men år 2020 hade denna kostnad ökat till 15.400 kronor - en ökning med i snitt 10 procent per år eller totalt 662%. Men markpriserna nådde en topp år 2017 och har sedan backat.

Ökade byggkostnader är dock det stora problemet, åtminstone det senaste decenniet och räknat i kronor. Totalt sett för flerbostadshus i hela Sverige har byggnadspriserna per kvadratmeter ökat från 26.100 kronor år 2010 till 37.000 kronor år 2020. För gruppbyggda småhus är ökningen mindre, från 19.900 till 27.500 kronor per kvadrat (vilket är naturligt eftersom småhusen har större boarea än genomsnittet bland lägenheterna). Men i båda fallen är ökningen av byggkostnaden större än kostnaden för marken som husen står på. Och både under 2021 och hittills 2022 har byggkostnaderna som sagt fortsatt upp.

Höga kostnader för administration och projektering

Viktigt för att i framtiden kunna få lägre kostnader för nybyggda bostäder är att effektivisera hela projekten. Trots de stora prisökningarna står byggmaterial bara för en tredjedel av totalkostnaden och byggarbetarnas löner en fjärdedel, enligt SCB:s Byggkostnadsindex. En tiondel är kostnader för maskiner, transporter, drivmedel och elkraft. Den sista tredjedelen är omkostnader hos entreprenören och byggherren, alltså främst tjänstemännens löner och företagens vinst.

Är det rimligt att omkostnaderna för administration av byggprojekten är lika stora som hela kostnaden för byggmaterial?

Är det rimligt att omkostnaderna för administration av byggprojekten är lika stora som hela kostnaden för byggmaterial? För att framöver pressa kostnaderna total sett för nya bostäder i Sverige krävs kanske större kunskap och engagemang hos de som upphandlar byggprojekt. Särskilt gäller det kommunala bostadsbolag som har valt totalentreprenad från stora byggbolag som Skanska och NCC.

Genom att dela projekten i många små delar ökar möjligheten till anbud från små specialiserade byggbolag och därmed ökad konkurrens som sänker kostnaderna.

I det perspektivet är ökningen av kostnaden för trävaror med 60 procent under 2021 inte det stora problemet. Trävaror står bara för cirka 5 procent av hela kostnaden för byggmaterial, som i sin tur bara är 34 procent av hela byggkostnaden (enligt SCB:s Byggkostnadsindex). Transporter, drivmedel och elkraft är tillsammans ytterligare 5 procent av index. Men de kostnader som ökat drastiskt på grund av kriget i Ukraina är alltså en liten del av helheten, betydligt mindre än både byggarbetarnas löner och byggherrens omkostnader.