S
B Berguven_glenn skrev:
Såååå…. Alltså per definition en teori? ;D
ok då, men inte min :D
 
Redaktionen Redaktionen skrev:
Dyrare el och drivmedel tillsammans med brant ökade priser på trävaror och stål gör att byggkostnaderna ökat 8 procent det senaste året. Den långsiktiga trenden, med trefaldiga kostnader på 22 år, förvärras nu av kriget i Ukraina.

Du kan läsa artikeln här: Brant ökande byggkostnader
Grymt jobbigt (+dålig satsbyggnad) att tvingas läsa subrubriker 2ggr.
I skolan lärde man sig varför man använde sig av subrubriker. Men också varför dessa aldrig skall vara kopia av löptext i artikel.
Gör om och gör rätt. Lathet skapar inga räta vinklar.
 
  • Gilla
Katthatt och 1 till
  • Laddar…
Har hört att det är gott om träd i norrland.
 
P
B Berguven_glenn skrev:
Såååå…. Alltså per definition en teori? ;D
Nationalekonomiska teorier är förvisso svårare att verifiera än naturvetenskapliga, men båda typerna av teorier är försök att beskriva en verklighet. Teorier är sällan rent hittepå.
 
Redaktionen Redaktionen skrev:
Dyrare el och drivmedel tillsammans med brant ökade priser på trävaror och stål gör att byggkostnaderna ökat 8 procent det senaste året. Den långsiktiga trenden, med trefaldiga kostnader på 22 år, förvärras nu av kriget i Ukraina.

Du kan läsa artikeln här: Brant ökande byggkostnader
 
Mikael_L
Mikael_L Mikael_L skrev:
Och det betyder i nästa steg att för en extra inflationskrona får staten in ca 30 öre skatt.
Så statskassan blir faktiskt tunnare av inflationen.
Hmmm, konstigt att ingen har huggit på detta.
Jag vet att det är fel i detta påstående, ja nästan säker, men jag vet faktiskt inte riktigt vad som är felet på ekonomiskt/teknisk nivå ... ;)

Däremot vidhåller jag att statsfinanserna tjänar inget på inflation (som självändamål).
Inflationen blir ett nollsummespel.
Men är inflationen större än omvärldens så förlorar vi i bytesbalansen, och tvärtom ifall den är lägre (också väldigt generaliserat).
Och det motsatta för vår köpkraft när vi åker iväg som turister.
 
S
Mikael_L Mikael_L skrev:
Hmmm, konstigt att ingen har huggit på detta.
Jag vet att det är fel i detta påstående, ja nästan säker, men jag vet faktiskt inte riktigt vad som är felet på ekonomiskt/teknisk nivå ... ;)

Däremot vidhåller jag att statsfinanserna tjänar inget på inflation (som självändamål).
Inflationen blir ett nollsummespel.
Men är inflationen större än omvärldens så förlorar vi i bytesbalansen, och tvärtom ifall den är lägre (också väldigt generaliserat).
Och det motsatta för vår köpkraft när vi åker iväg som turister.
varför vidhåller du det om du erkänner att du inte har koll? Inflation ÄR ett verktyg för att sänka relativ skuld, statsfinanserna påverkas i allra högsta grad av detta då det är precis det det används för.

oavsett vad du vidhåller eller ej så hade en skattehöjning av den grad som behövts för att finansiera slöseriet med skattepengar (helikopterpengar, permissioner, diverse bidrag) under corona. Så då löste man det med enorm inflation istället.
 
  • Gilla
OramaC och 1 till
  • Laddar…
Mikael_L
S SueCia skrev:
Inflation ÄR ett verktyg för att sänka relativ skuld, statsfinanserna påverkas i allra högsta grad av detta då det är precis det det används för.
Så enkelt är det inte heller.
Då måste vi bestämma vilket/vilka länders inflation som vi talar om och i vilken valuta statskulden är lånad i.
Man måste också ta hänsyn till inrikes belåning, obligationer osv, och hur de är skrivna.

S SueCia skrev:
skattehöjning av den grad som behövts för att finansiera slöseriet med skattepengar (helikopterpengar, permissioner, diverse bidrag) under corona. Så då löste man det med enorm inflation istället.
Det finns lite olika sätt att kissa i sängen och det är varmt ett tag.

Man kan höja gymnasieskoletiden med ett år, det sänker arbetslösheten, ja just det - ett år. Året efter är det som vanligt igen.
Och man skulle kunna göra som du skrev här, då får man bättre finanser fram till nästa lönerörelse och att alla företag har inflationsanpassat sina priser.
Nu brukar finansministrar ha nationalekonomi och makroekonomi i sitt kunskapsfält, så det behöver jag inte lära dom.
 
Redigerat:
S
Mikael_L Mikael_L skrev:
Så enkelt är det inte heller.
Då måste vi bestämma vilket/vilka länders inflation som vi talar om och i vilken valuta statskulden är lånad i.
Man måste också ta hänsyn till inrikes belåning, obligationer osv, och hur de är skrivna.


Det finns lite olika sätt att kissa i sängen och det är varmt ett tag.

Man kan höja gymnasieskoletiden med ett år, det sänker arbetslösheten, ja just det - ett år. Året efter är det som vanligt igen.
Och man skulle kunna göra som du skrev här, då får man bättre finanser fram till nästa lönerörelse och att alla företag har inflationsanpassat sina priser.
Nu brukar finansministrar ha nationalekonomi och makroekonomi i sitt kunskapsfält, så det behöver jag inte lära dom.
Nej jag är övertygad om att finansministrarna vet vad dom gör och konsekvenserna av det, sen att man inte är transparent med konsekvenserna finns det garanterat också bra anledningar till. Det betyder dock inte att dom inte använder sig av just detta verktyg nu, fullt medvetna om konsekvenserna.
 
  • Haha
perror
  • Laddar…
P
S SueCia skrev:
varför vidhåller du det om du erkänner att du inte har koll? Inflation ÄR ett verktyg för att sänka relativ skuld, statsfinanserna påverkas i allra högsta grad av detta då det är precis det det används för.
En skuld minskar pga inflation om den skuldsattes inkomster inflationskompenseras.
 
S
P pmd skrev:
En skuld minskar pga inflation om den skuldsattes inkomster inflationskompenseras.
exakt!
 
P
Så om inflation ska kunna minska statens skulder måste statens inkomster öka i nominella tal (men inte nödvändigtvis i reella förstås).
 
Klicka här för att svara
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.