Vad är en herrgård?

Jag läste en Sifo-undersökning där 1000 svenskar mellan 18 och 26 år blivit tillfrågade om vad deras drömboende är. De flesta uppgav “en herrgård på svenska landsbygden”. Hm, vad är en herrgård egentligen, tänkte jag då? Vad menar gemene man när man talar om att man gillar herrgårdar? Jag insåg att jag själv inte riktigt vet och bestämde mig för att ta reda på det.

Herrgård - den strikta definitionen

Göran Ulväng, docent i ekonomisk historia vid Uppsala Universitet är expert på herrgårdar. Hans strikta definition av herrgård väger samman juridiska, ekonomiska, sociala och arkitekturhistoriska förhållanden. Enligt honom ska 4 av följande 6 punkter (här i förkortad form) vara uppfyllda, för att det ska få kallas herrgård:

1. Gården bör ha haft adliga eller ofrälse ståndspersoner som ägare/brukare. Ofrälse ståndspersoner är personer i högre samhällsställning som inte tillhörde adelsståndet eller prästeståndet. Det kan vara läkare, apotekare, sjökaptener, bokhållare och brukspatroner.
2. Gården bör ha varit ett säteri, dvs att den före reduktionen på 1680-talet blivit befriad från grundskatter.
3. Ett gods bör ha hört till gården, som består av underlydande gårdar.
4. Det bör ha funnits en påtagligt hierarkisk och differentierad arbetsstyrka, med inspektor, drängar, pigor, statkarlar och torpare.
5. Det bör ha funnits ett ståndsmässigt boende på gården som består av en eller flera byggnader med klart differentierad rumsindelning, med rum för representation och familjens boende, salar mm. Dessutom ska det ha varit särskilda utrymmen för arbete och boende med kök, vävkammare, mangelbod, brygghus och sängkammare.
6. Utöver bostad bör det ha funnits trädgårdar och parker. 

Om samtliga 6 punkter är uppfyllda, motsvarar det de gårdar som benämndes herrgård eller sätesgård på 1700- och 1800-talet.

Slott, herrgård, säteri eller gods – vad är skillnaden?

Slott är ofta en kunglig eller furstlig bostad och betydligt större än en herrgård, med en starkare fokus på representativ funktion. Men Göran Ulväng menar att det fram till sekelskiftet 1900 egentligen bara var de kungliga slotten och enstaka större stenhus som benämndes slott, och att slott efter det har blivit en folklig benämning på herrgårdar med iögonfallande huvudbyggnader.

– Idag kallas var och varannan herrgård för slott, menar Ulväng.

På samma sätt kan man nog säga att vart och vartannat större hus i gammal stil kallas för herrgård (min kommentar).

Ett säteri är som nämnts tidigare alltså en herrgård som blivit skattebefriad på 1680-talet, ett privilegium för adeln som avskaffades på 1810-talet. 

Ett gods är en större jordbruksenhet, som ibland inkluderar flera herrgårdar. I Sverige började ett utvecklat godssystem växa fram med livegen arbetskraft på 900- och 1200-talen, där olika sedvanor och kontrakt reglerade förhållandet mellan jordägare och arrendatorer. 

Vilka olika arkitekturstilar har herrgårdar haft under olika århundraden?

Herrgårdar har alltså funnits sedan Sveriges stormaktstid på 1600-talet. Det är stora byggnader, men arkitekturstilen har varierat.  

Under 1600-talet var husen till en början parstugor i tre våningar, med ekonomivåning underst, bostadsvåning en trappa upp samt fest- och gästrumsvåning högst upp. Renässansstilens stilideal gällde, med ett brant tak med höga gavlar, putsad fasad. Hörnkedjor och fönsteromfattningar utformades som arkitekturelement på stenhusen. Under 1600-talets andra hälft hämtades inspiration från Frankrike och barockens nya ideal med symmetri, logisk estetisk ordning. Det inrättades en allé, ekonombyggnaderna placerades ut i symmetrisk geometrisk ordning. Omgivningen skulle ordnas i en tuktad park. 

Under 1700-talet gällde senbarockens stilideal och rokoko, som i Sverige förknippas med brutet tak, en lanternin och olika lutning på övre och undre taket (säteritak). Fönstren var spröjsade med 4, 6 eller 8 rutor i varje båge.

Mot slutet av 1700-talet, förändras stilidealen i klassicistisk riktning, även om det brutna taket förblev vanligt ända till ca 1830, då det gradvis började ersättas med det klassiska låga sadeltaket. Färgsättningen gick mot en ljusare färgskala. Pardörrar infördes för att ersätta rokokons opraktiska enkeldörrar.

Under 1800-talet kom empiren (Napoleon-stil) med antiken som ideal, till Sverige. Kolonner och pilastrar i huvudfasaden, breda frontespiser och flacka takfall. Idealet var två våningar. Timmerhusen var ljust panelerade för att föreställa stenhus.  

Från sekelskiftet och in på 1920-talet inträffade herrgårdskulturens sista glansperiod. Man började blicka tillbaka på äldre herrgårdar för att hitta sina ideal, en process som hade börjat redan under 1800-talets senare hälft. En våg av herrgårdsrestaureringar svepte över landet. 

Läs mer: Den svenska herrgården (pdf) av Peter von Knorring som är arkitekt SAR, högskolelektor vid Konsthögskolans Arkitekturskola. 

Vad menar gemene man med herrgård idag?

När vi kallar ett hus för herrgård idag, menar vi närmast ett stort och pampigt hus. Ofta associerar vi dem också med lantlig och naturskön miljö, oavsett vad de har för praktisk funktion eller historiska kopplingar. Däremot använder man gärna arkitektoniska element från gamla herrgårdar från 1700- och 1800-talet.

Källor: 
Nationalencyklopedin
Riksantikvarieämbetet
Svenska herrgårdar
Svensk byggnadskonst
Wikipedia