Per handlade upp bergvärmen själv och sparade 100 000 kr

Per Forsberg tillhör de husägare som har ett brinnande intresse för energi och teknik. I hans fall har det också lett till stora besparingar i hushållskassan.

– Man behöver lägga en del tid på research, prata med kunniga personer och våga testa sig fram. Men den tiden är mödan värd, säger han.

Per Forsbergs familj bor sedan 2019 i ett suterränghus i Trångsund, söder om Stockholm. Huset, som är byggt 2007, omfattar 220 m² A-temp och är fördelat på två plan med vattenburen golvvärme. Uppvärmningen skedde tidigare med en frånluftsvärmepump och den totala energianvändningen, inklusive hushållsel, låg kring 18 000 kWh per år.

– Det är ett relativt modernt och välisolerat hus, men jag tyckte ändå att kostnaderna för uppvärmning var onödigt höga, säger han.

Året därpå bestämde han sig för att konvertera till bergvärme kombinerat med FTX-ventilation.

– Förutsättningarna för bergvärme är optimala, med tanke på att huset har ett lågtemperaturssystem och dessutom ligger i närkontakt med berget. 

Dyrt med totalentreprenad

Per tog först in offerter från större värmepumpsfirmor, men reagerade på prisnivån. 

– Totalentreprenaderna var väldigt dyra, tyckte jag. Så istället bestämde jag mig för att dela upp jobbet, alltså att köpa värmepumpen själv, anlita en brunnsborrare och ta in en VVS-firma för installationen.

Per ägnade en hel del tid på nätet åt att läsa in sig på bergvärme och jämföra priser och tester av värmepumpar.

– Jag tittade både på prestanda, verkningsgrad och hur modellerna klarat sig i tester och försäkringsstatistik, bland annat hos Folksam. Det finns även mycket information att hämta på sajter som Byggahus.se, både i artiklar och diskussionsforum.

Valde värmepump efter tester och statistik

Efterhand fastnade han för en 8 kW-modell som hade goda testresultat och som han tyckte var prisvärd.

– Man ska vara medveten om att några av de större tillverkarna inte säljer sina pumpar separat, utan bara som del i en totalentreprenad. Men det går absolut att hitta alternativ med bra kvalitet ändå.

Läs mer: Jämförelse alla bergvärmepumpar - välj rätt värmepump

Priset för hans värmepump landade på 66 000 kronor, väsentligt lägre än flera jämförbara modeller vid samma tidpunkt.

– I dagens penningvärde hade den nog kostat runt 20 000 kronor mer, men sett till prestanda och drift har det varit en mycket prisvärd investering.

Lokal borrare höll nere kostnaden

När det gäller borrprojekteringen fanns lösningen nära till hands. Priset för borrningen landade på 44 000 kronor.

– Jag anlitade en brunnsborrare med god lokalkännedom och erfarenhet från området. Det kan ha bidragit till att det inte blev särskilt dyrt, säger Per Forsberg.

Borrdjupet är på 200 meter, baserat på tumregeln en meter borrhål per kvadratmeter boyta. Det täcker mer än väl husets värmebehov, konstaterar Per.

– Det ser jag ju på inkommande brinetemperatur. Jag har 4–5 grader in på köldbäraren även vintertid. Jag hade klarat mig med kanske 150–160 meter.

Det efterföljande VVS-arbetet kostade cirka 20 000 kronor. Totalt hamnade slutnotan för bergvärme- och FTX-installationen på omkring 160 000 kronor.

– Hade jag valt en paketlösning hade det blivit uppemot 100 000 kronor dyrare. Merarbetet var egentligen bara att göra tre beställningar. Samtidigt bör man vara medveten om riskerna med detta. Nackdelen med att själv stå för projekteringen är att ansvaret faller på mig ifall något skulle börja krångla.

Ett halvår av intrimning

Installationen gick smidigt, men för Per Forsberg återstod en del efterarbete med att optimera värmesystemet. 

– Installatören sätter grundkurvan, men varje hus beter sig olika. Jag fick trimma värmekurva, flöde och delta-T tills allt stabiliserade sig. Det tog ungefär ett halvår.

Han använde elmätare och testade metodiskt olika inställningar.

– Det blev trial-and-error. Ändrar du temperaturdifferensen påverkar du flödet och då måste kurvan justeras igen.

Bytte styrsystem för jämnare temperatur

Snart upptäckte han ytterligare en svag punkt: golvvärmeregleringen.

– Det gamla systemet hade stor hysteres. Temperaturen svängde två grader upp och ner.

Han bytte till ett digitalt styrsystem med PID-reglering och daggpunktskontroll och som dessutom reglerar golvkyla.

– Efter det blev temperaturen helt stabil, sommar som vinter.

8 000 kWh lägre energianvändning

Efter systembytet har den totala elanvändningen sjunkit till cirka 10 000 kWh per år, jämfört med tidigare 18 000 kWh. Själva värmepumpen står för omkring 4 500–5 000 kWh, beroende på hur kall vintern är.

– Med ett genomsnittligt elpris på 2–2,5 kronor per kWh hamnar återbetalningstiden på ungefär 9–10 år.

Nu har det gått fem år sedan värmesystemet konverterades och Per Forsberg har lärt sig mycket under vägen. Vilka råd skulle han ge till husägare som vill satsa på bergvärme?

– Vill man pressa kostnaden kan man absolut upphandla själv, men man måste vara beredd att ta ansvar och lägga tid på att sätta sig in i tekniken.

Och skulle han göra något annorlunda?

– Möjligen hade jag valt en något större modell av värmepump, runt 10 kW. Min klarar minus 18 grader utan eltillskott, men ligger då nära maxeffekt. Samtidigt fungerar allt stabilt, vi har ett jämnt inomhusklimat och låg elkostnad. Det är det viktigaste.

Fakta om Per Forsbergs hus och investering

Hustyp: Suterränghus i två plan
Byggår: 2007
Storlek: 220 m² A-temp
Uppvärmning före åtgärd: Frånluftsvärmepump + vattenburen golvvärme
Tidigare elanvändning: ca 18 000 kWh/år (inkl. hushållsel)

Nuvarande energisystem

Bergvärmepump: 8 kW (Daikin)
Borrhål: 200 meter
Ventilation: FTX med värmeåtervinning
Elanvändning i dag: ca 10 000 kWh/år
Värmepumpens elanvändning: 4 500–5 000 kWh/år

Kostnader (cirka)

Värmepump: 66 000 kr
Borrning: 44 000 kr
VVS-installation: 20 000 kr
Total investering inkl. FTX: ca 160 000 kr

Beräknad besparing

Minskning: ca 8 000 kWh/år
Återbetalningstid: ca 9–10 år