Osynliga solceller på taket som i Husdrömmar

I det andra avsnittet av Husdrömmar 2022 lade Gustav Ovland solceller på sitt plåttak. Det märkvärdiga med det hela var de inte syntes. Taket var svart vilket gjorde att solpanelerna trollades bort. Det har omnämnts en del i forumet och har till och med en egen tråd.

Vi pratade med företaget bakom taket, om hur det står sig mot “traditionella” kiselsolceller och hur taket på Stärkelsefabriken fungerar.

Stärkelsefabrikens tak

Vi har försökt att nå Gustav Ovland som byggde om Stärkelsefabriken, dock utan framgång. Men genom företaget bakom solcellerna fick vi veta att han lät installera 9,5 kilowatt på sitt tak. Från dessa får han ut drygt 6 000 kilowattimmar per år.

Det är kopplat så att han även säljer överskottselen, som ju främst produceras på sommaren.

– Så gör man med alla solcellstak, säger Sven Lindström, vd för Midsummer som företaget bakom solcellsanläggningen.

Taket ligger i öst-västlig riktning istället för sydlig, såsom man ofta tänker att man vill ha det när man ska installera solceller. Att det förhöll sig så såg man dock som fördelaktigt.

Öst-västlig riktning innebär att man får sol på taket på morgonen och på sen eftermiddag, således när man är hemma och använder sina prylar. Vid sydlig riktning får man ut mer energi, men mitt på dagen.

Taket är utvecklat och producerat i Sverige, och är det enda i sitt slag. Konkurrerande lösningar är främst kiselsolceller samt olika typer av solceller som är på utvecklingsstadiet.

Solcellerna valdes till Stärkelsefabriken på grund av hur snyggt det integreras i taket, samt av miljöskäl. Eftersom det är böjbart kan det integreras direkt mot takmaterialet och det är det som gör det så speciellt. I fabriken hos Midsummer seriekopplas varje solcell och sedan fäster man dem direkt mot plåttaket med hjälp av vulkaniserande bitumentejp.

Midsummer utvecklar även plåttaket som de monterades på. De beställer plåtar och skapar formen på dessa i sin fabrik, för att sedan integrera solcellerna. Varje sådan panel monterades sedan på Stärkelsefabrikens undertak och seriekopplades under takfoten. Därifrån går det ner plus och minus ned till växelriktaren som sitter i närheten av elskåpet.

Så fungerar tunnfilmssolceller

Produktionen av solcellspanelerna sker i en fyra meter lång laminator i Midsummers fabrik i Järfälla strax utanför Stockholm. Det är ugnens storlek som avgör hur långa panelerna kan vara. I dagsläget är fyra meter maxlängd och har man längre takpartier än så, så kommer det att placeras en skarvdosa på falsen.

Därefter ansluts en ny panel. Alternativt så låter man panelerna sluta där de uppnått maxlängd och lägger vanlig plåt sista biten som i bilden nedan.

– Vi håller på och bygger en större ugn i Italien, den kommer att möjliggöra sex meter långa paneler men i teorin kan de ju göras hur långa som helst så länge man har en tillräckligt stor laminator, säger Sven Lindström.

Han förklarar att deras solceller kom till efter att cd- och dvd-industrin tappade fart. Man hade väldigt effektiva maskiner för att producera många cd- och dvd-skivor på kort tid, men såg att intresset för produkterna började svalna.

Efter att ha satt sig ner och slagit sina huvuden ihop kom de fram till att dessa maskiner även skulle kunna användas för att producera solceller. Det var liknande material och teknik.

Solcellerna ifråga består av en tusendels millimeter material som placeras på ett rostfritt stålsubstrat, det blir väldigt tunt och kan därmed böjas. Fördelen med lösningen var att de kunde använda maskiner som liknade maskinerna som används för cd-/dvd-produktion.

För- och nackdelar med tunnfilmssolceller

Det som skiljer solcellerna på Gustavs tak från vanliga kiselsolceller är att de är böjbara. Vanliga kiselsolceller är inte det, de är spröda. Du kan exempelvis inte lägga knät mot dem under installation eftersom det kan uppstå mikrosprickor.

Kiselsolceller skyddas av en aluminiumram och en 3,2 millimeter tjock glasskiva. De monteras på en ställning ovanpå taket med luftspalt undertill.

Solcellerna på Gustavs tak är integrerade redan vid leverans av taket. De kan även installeras på befintliga tak, men blir då ganska dyra i jämförelse med kiselsolceller.

En klar uppsida för tunnfilmssolcellerna är förstås att de inte tar upp särskilt mycket blickfång på taket - de smälter in. För den designmedvetna kan detta vara skillnaden mellan om man väljer solceller eller ej.

De är också bättre ur miljösynpunkt när man ser till hela livscykeln eftersom processen när man renar kisel för att bygga kiselsolceller innebär en hel del koldioxidutsläpp.

Nackdelen med dem är att de i dagsläget inte når upp till riktigt samma verkningsgrad som kiselsolceller. Kiselsolceller ligger runt 20 procent och dessa ligger på 15-17 procent. Det innebär att du behöver ta en större del av taket i anspråk för att komma upp i samma effekt.

– Vi kan å andra sidan täcka en större del av taket för vi är inte beroende av ett fast format såsom kiselsolceller. Så vi förlorar sällan en affär på att kunden får in för lite effekt. Däremot är vi fortfarande dyrare än kiselpanelerna. Men lägger du falsat plåttak samtidigt är vi väldigt konkurrenskraftiga, såsom Gustav gjorde. Vi är inte intresserade av att tjäna pengar på plåttaket så det säljer vi väldigt billigt, det säljer vi för 220 kronor per kvadratmeter, säger Sven Lindström.

Tunnfilmssolceller är alltså mest fördelaktiga prismässigt när man byter hela taket, men kan även monteras på andra företags tvåkupiga betongpannor och plåttak. Däremot inte på enkupiga pannor och inte på tegelpannor. Det har att göra med hur mycket man kan böja solcellerna, samt att tegel inte håller formen tillräckligt bra.

– Taktegel slår sig alltid lite när man bränner det, och det har också ganska skarp radie, säger Sven Lindström.

En annan sak som skiljer tunnfilmssolceller från kiselsolceller är hur väl de tål värmeutveckling.

Kiselsolceller behöver monteras med luftspalt just för att de är värmekänsliga, och detta påverkar effekten. Solcellerna från Midsummer är mindre känsliga mot värme.

– Nästan alla solceller har en negativ temperaturkoefficient, men vi har en lite bättre koefficient än kisel så vi tappar inte lika mycket när det är varmt. Du får ut fem procent mer av våra på ett år och är också en av anledningarna till att vi kan integrera dem i taket, säger Sven och fortsätter:

– Men det är klart, om du nöjer dig med hur vanliga kiselsolceller ser ut och är okej med att ha dem på ditt hus så är de oftast billigare när du ser till hela kalkylen.

Pris och återbetalningstid på Gustavs tak

Om vi tittar på Gustavs kalkyl så ligger solpanelerna i hans fall på ungefär 150 000 kronor, motsvarande installation av kiselsolceller skulle ha landat på cirka 100 000 kronor. Dessa siffror avser bara materialkostnad.

Läs mer: Gustav förvandlar ruinen till delikat bostad - Husdrömmar

Totalt kostade Gustavs tak plus solcellsanläggning 300 000 kronor plus moms och då är det inkluderat tak, paneler och övrig solcellsrelaterad utrustning, takkupa, fönster, inklädning av skorsten och vattenavrinning. Han har ett tak som mäter 132 kvadratmeter.

– Om man lägger om hela taket, såsom Gustav Ovland gjorde, betalar anläggningen av sig på drygt tio år. Vi ger en garanti på 25 år, så efter det har man i princip gratis el, säger Sven.

Sedan måste man ha med sig att även om man säljer överskottet på sommaren står solcellerna för en liten del av effekten vintertid när priserna är som högst. Man måste räkna på systemet på helårsbasis.

– Den krassa sanningen är att solceller gör ingenting åt din förbrukning på vintern. Men det blir ju som net metering. Om du överproducerar på sommaren så matas det ut på nätet och du får en skatterabatt, och de 60 örena ska täcka skatten och elöverföringsavgiften. Så när du köper på vintern har du det tillgodo, säger Sven.