Lönsamt köpa timer till julbelysningen
Foto: Jonas Lindmark
Snart är det första advent och dags att tända adventsstakar och julstjärnor. Men höga elpriser har plågat svenska folket de senaste vintrarna, särskilt i södra Sverige. Därför tvekar nog många att tända lika mycket julbelysning som förr.
En kompromiss är att sätta timer på både adventsstakar och ljusslingor utomhus, till exempel så att de är tända 06-09 på morgnarna och 15-24 på kvällen. Därmed halveras tiden som lamporna är tända, liksom elförbrukningen.
Så mycket ström drar julbelysningen
För en enda LED-slinga är det dock knappt lönt. En normal modern slinga som är 10 meter lång och har 100 lampor drar 3,6 watt. Det tar 11 dagar innan förbrukningen är uppe i en kilowattimme (kWh). Om den är tänd i 10 veckor och elen sammanlagt (inklusive nätavgifter och skatter) kostar 3 kronor per kWh så blir elkostnaden bara 18 kronor. Att halvera tiden som lamporna är tända ger en besparing på 9 kronor. Fast har du tio slingor tända kan en timer ge en besparing på 90 kronor, vilket är ungefär vad den billigaste sortens utomhustimer kostar.
En traditionell adventsstake … kostar 106 kronor att ha tänd i 10 veckor
En traditionell adventsstake med sju glödlampor på vardera 3 watt ger en högre elförbrukning, sammanlagt kostar den 106 kronor att ha tänd i 10 veckor. Och en halvering av tiden med hjälp av en timer ger då en besparing på 53 kronor. En gammal julgransbelysning med 16 3W-lampor som är tänd lika länge förbrukar 80 kWh. Fast här är den bästa lösningen att byta de gammaldags lamporna till LED-lampor.
Gå från 101 kr till 5 kr för att ha adventsljusstaken tänd
Att byta från gamla 3W glödlampor till LED i en adventsstake med sju lampor sänker förbrukning till 1 watt och elkostnaden under tio veckor sjunker med 101 kronor till bara 5 kronor. Besparingen är större än sju LED-lampor kostar i inköp. Och med ett elpris på totalt 3 kronor per kilowatt sjunker kostnaden för elektriciteten som en gammal julgransbelysning drar under samma tid mer än två hundralappar tack vare LED-lampor.
Inomhus beror den privatekonomiska vinsten från strömsnål belysning även på vilket uppvärmning huset har, samt om värmen ingår i hyran. Termostatstyrda element som värms med direktverkande el kompletteras bra av adventsljusstakar med gamla glödlampor i fönstren, för en sänkning av deras strömförbrukning med hjälp av LED gör troligen bara att elementens förbrukning skulle öka ungefär lika mycket. Men de flesta villor har idag bytt uppvärmning till någon typ av värmepump (luft/luft, luft/vatten eller bergvärme) och då blir det rejält mycket dyrare att värma huset med glödlampor. Och om du bor i lägenhet och värmen ingår i hyran är det en lika onödig kostnad för hushållet att förbruka elektricitet med en gammal adventsstake inomhus som att ha belysningen på balkongen tänd mitt i natten när ingen ser den. För de flesta lönar det sig alltså även med LED-lampor och timers inomhus.
Olika typer av timers
Nästa fråga är vilken typ av timer som passar bäst, en billig mekanisk eller en modern som går att programmera och styra via WiFi eller Bluetooth. Om du redan investerat i smarta lampor som går att styra med en app i mobiltelefonen, till exempel Philips Hue, och trivs med ett programmerat hem är det kanske värt att även kunna programmera julbelysningen med hjälp av en WiFi plugg.
Inomhus finns förstås betydligt billigare lösningar. Mekaniska timers går att köpa i 3-pack för ungefär 100 kronor. Mekaniska utomhustimers med IP44 fuktskydd kostar kring 100 kronor. En nackdel med rörlig mekanik är att den brukar låta lite grann, ett svagt tickande ljud. Utomhus märks ljudet troligen inte, men inomhus kan det vara irriterande.
Om du redan har en gammaldags timer är det nog mest ekonomiskt att använda den. En mekanisk timer drar visserligen lite ström den också, vilket märks genom att den blir lite varmare än omgivningen när den är inkopplad. Men så länge timern inte blir lika varm som en LED-lampa är elförbrukningen mycket liten.
Sliter timer på belysningen?
Slutligen kan man fundera på om reglering av belysningen med en timer innebär att lamporna slits ut fortare, för att de tänds och släcks istället för att vara tända konstant. Så länge de bara tänds två gånger per dygn verkar risken liten att ändrad temperatur vid tändningen nöter sönder LED-lampor. En större risk är kanske att utomhuslampor försämras snabbare av rost och korrosion under tiden som de är släckta, eftersom tända lampor värms lite vilket håller fukt borta. Att säga något generellt om detta är svårt, risken varierar rimligen beroende på hur lamporna är konstruerade och vilken kvalitet på material som använts.
Men att spara pengar med hjälp av en timer hjälper å andra sidan till att hantera problemet att utomhuslampor inte tål särskilt många vintrar innan väta och föroreningar tar död på dem, tack vare att de sparade pengarna går att använda till inköp av ny LED-belysning. Mitt intryck är att julbelysningen har förbättras och blivit mer tålig, kanske för att många människor har klagat på utebelysning som slutat fungera kort tid efter inköpet.
Vanliga frågor
Hur mycket el förbrukar en timer?
En timer förbrukar 1 watt vilket motsvarar väldigt lite ström. Har du den igång hela julen kostar det ändå bara några kronor.
Kan man sätta utebelysning på en timer?
Du kan styra när utebelysningen tänds och släcks på flera olika sätt. Du kan till exempel använda en ljuskälla med inbyggt skymningsrelä eller använda dig av Plejd, Z-wave eller liknande system.
Hur mycket kostar en ledlampa per timme?
Om en kWh i snitt kostar 81,3 öre så blir kostnaden för att ha en ledlampa på 3,5 watt tänd dygnet runt i en månad 2 kr. En månad med 31 dagar har 24x31=744 timmar. 200 öre/744h=0,27 öre.
Kommentarer
26