Kommunala "öar" skapar problem för husägare

Drygt 200 husägare i Sverige bor i områden som tillhör en annan kommun än den de faktiskt ligger i. Det kan skapa praktiska problem med allt från sophämtning till skolskjuts.

Statistiska Centralbyrån har kartlagt dessa 671 så kallade kommunala exklaver, således små områden som tillhör en kommun men som ligger som isolerade öar i en annan. I 47 av dessa exklaver bor det människor. De får sin sophämtning, snöröjning och skolskjuts från en kommun som ibland ligger mil bort.

- Det finns ett exempel där kommuner inte kunnat komma överens om hur man ska lösa vissa av behoven i exklaven. Då har kommunen behövt köra en avfallsbil genom grannkommunen in till sin exklav, för att tillgodose avfallshämtningen åt sina invånare där, säger Stefan Svanström, expert på geografiska informationssystem på SCB.

Husägare i exklaver påverkas ibland också av olika skattesatser, och röstar i en kommun som de geografiskt inte bor i.

Totalt har nästan hälften av Sveriges kommuner minst en exklav på någon annans mark. Kiruna toppar listan med 78 stycken sådana områden, följt av Storuman med 55, Övertorneå med 39, Falun med 27 och Östhammar med 18.

Det finns också flera fall där en exklav ligger inuti en annan kommuns exklav, vilket gör det ännu mer snårigt.

- Att det ser ut så här beror bland annat på äldre tiders kommunreformer, säger Stefan Svanström.

Då följde fastigheter med sin socken in i nya kommuner, även om de låg på fel sida gränsen.

Att ändra kommungränser i dag är juridiskt krångligt. I stället löser kommunerna oftast praktiska frågor genom avtal med varandra. Men det finns som sagt exempel på kommuner som inte lyckas träffa avtal, och där det då uppstår snåriga situationer.