Kommer dina barn ha råd att köpa villa?

Sommaren är förändringens tid. Barnen har skolavslutning och åker på läger. Ungdomar flyttar hemifrån. Nygifta köper villa…

Eller gör de? Har nygifta råd att köpa en villa?

Positiva besked kom i Dagens Nyheter i juni, under rubriken ”Här har unga råd – och inte råd – att köpa villa” berättade tidningen att banken SEB har gjort en detaljerad analys. De påstår att ett par 25-30 år gamla med normala löner har råd att köpa en villa till genomsnittspris i 255 av Sveriges 290 kommuner. 

Det verkar ju jättebra… Fast jag upptäckte med viss besvikelse att min kommun Huddinge enligt analysen är en av de 25 dyraste bland 290 kommuner i Sverige. Här har ett par där båda tjänar 35.000 kronor per månad, som dessutom har en halv miljon kronor på banken, ändå inte råd att köpa genomsnittsvillan. 

Dessutom påstår artikeln att villor i Huddinge har ett snittpris på 6,6 miljoner kronor. Kan det verkligen stämma? Så billigt? Bara de allra billigaste villorna i mina kvarter har de senaste åren sålts för under 6 miljoner i mina kvarter.

Statistiken blandar ihop villor och radhus

Nej, det stämmer inte, riktiga villor är inte så billiga. Kruxet är att Svensk Mäklarstatistiks siffror har använts som underlaget för DN:s nyhet. Och Mäklarstatistik har bara 3 kategorier på sin hemsida: bostadsrätter, villor och fritidshus. I begreppet ”villor” ingår alltså alla typer av småhus för permanentboende – även radhus, parhus och kedjehus.

Skillnaderna är stora, särskilt i de kommuner som har flest invånare. Och 3 miljoner svenskar bor i de tio mest befolkade städerna. Redan i presentationen i DN är alla de tio största kommunerna för dyra för ett ungt par med låg inkomst (fastän de enligt SEB har råd att betala snittpriset i 191 av 290 svenska kommuner). Men en faktor till gör verkligheten mycket värre.

Villapriserna i de enskilda kommunerna skiljer sig nämligen dramatiskt mellan tätorten och ute på landsbygden i samma kommun. Ett tydligt exempel är Uppsala, där villorna inne i stan är bland de dyraste i landet, medan motsvarande storlek en bit ut på landsbygden säljs för ungefär halva priset (i till exempel Björklinge och Storvreta).

I storstäderna är villan betydligt dyrare

Booli visar hur dyrt det är att köpa ”riktiga villor” i tätorten i de kommuner där flest människor bor. I tjänsten ”Slutprissökning” går det att se exakt vad villor respektive radhus faktiskt har kostat i respektive kommun. Jag har kontrollerat de tio största svenska kommunerna under år 2025.

Som tabellen nedan visar är det i snitt 39 procent dyrare att köpa en riktig villa i tätorten, jämfört med snittpriserna enligt Svensk Mäklarstatistik. Radhus är i snitt 1,7 miljoner kronor billigare.

Sveriges 10 största kommuner, 2025

Mest dramatisk räknat i procent är prisskillnaden i Göteborg, Uppsala, Linköping och Västerås. Även i Stockholms kommun är priserna på villor dramatiskt mycket högre, men framför allt räknat i miljoner kronor. 

Och just i Stockholm är det extra tydligt att villapriserna även avgörs av skillnaderna i status och läge, även mellan stadsdelar inom det som räknas som ”tätort” i samma kommun. Tydligast är det om man detaljstuderar Bromma och Mälarhöjden, som är dramatiskt mycket dyrare än Hässelby och Spånga. Även i Göteborg är det ovanligt stora skillnader mellan stadsdelar.

Notera också att skillnaden i pris mellan radhus och riktiga villor gäller även om de har exakt samma boyta inomhus. Prisskillnaden mellan villor och radhus i Stockholm eller Göteborg är ofta flera miljoner kronor, enbart beroende på tomtens storlek och det faktum att villorna inte delar väggar med grannar.

Positivt för möjligheterna att köpa villa i Sverige är att kontantinsatsen numera bara behöver vara 10 procent. Men hög andel bolån gör att låneräntorna blir större och tar mer av det unga parets löner, vilket sänker det högsta möjliga bostadspriset i SEB-kalkylen. Och fortfarande gör Finansinspektionens regler att banker bara får låna ut 6 gånger köparnas årsinkomst. Dessutom har bankerna ”kvar att leva på”-kalkyler som gör att storleken på det maximala bostadslånet kan begränsas ytterligare. 

Läge, tomt och bostadstyp avgör barnens möjligheter

Det är alltså väldigt mycket som avgör om dina barn har råd att flytta till villa. Inte bara de faktorer som SEB tar upp i den analys som DN publicerade en sammanfattning av (kommun, inkomst och kontantinsats). 

Minst lika avgörande är om barnen är nöjda med att flytta till radhus, eller om de vill bo i en fristående villa med stor tomt. Samt om villan ligger inne i stan eller ute på landsbygden. Och i de största städerna är skillnaderna i villapriser även mycket stora beroende på stadsdel. 

Valet av stadsdel verkar gå lättare att göra för människor som flyttar till en annan del av Sverige, för nykomlingar ser nog mer på det praktiska i vardagen, alltså på vilka hus som till vardags har bäst läge i förhållande till priset. En vanlig vecka är kort restid till jobb och skola mer värt än sjöutsikt och status. Prisskillnaderna som beror på att vissa bostadsområden, särskilt i Stockholm och Göteborg (till exempel Lidingö och Askim), har högre status bland de infödda är faktiskt ibland häpnadsväckande stora. De som är uppväxta i en stad sitter ofta fast i gamla fördomar, som ibland i praktiken numera har liten betydelse. Skillnaderna i kommunalskatt till exempel är mycket mindre än förr.

Till exempel lockade Lidingö förr många rika människor genom att kommunalskatten där var bland de lägsta i Sverige. Men de senaste sju åren är det Österåker (lite längre norrut, också med mycket skärgård) som är bäst för ”skattesmitare”. I tabellen i DN kostar ”snittvillan” i Lidingö kommun 14,8 miljoner kronor, medan den i Österåker enligt Svensk Mäklarstatistik finns för bara 5,8 miljoner. 

Och även i kommunerna strax söder om City (som Huddinge) är priserna generellt mycket lägre. Det går att göra ganska mycket annat för nio miljoner.