Det som är viktigt att inse när man söker jobb är att man säljer, man säljer sig själv.
För att jag gillar metaforer och exempel så kan vi se det som bilförsäljning, då du är bilintresserad.
Du har två stycken annonser, båda bilarna är i samma utförande, låt säga Volvo 740 GL 1989 års modell, båda är röda och har båda gått 27000 mil.
Nu är det upp till ägaren att få sin bil såld så snabbt som möjligt, till så mycket som möjligt.
Den ena känner att det här med att lägga krut på annonsen är inte så viktigt utan rätt köpare kommer ge honom det han vill ha typ. Den andra resonerar som så att om man ska få sålt någonting snabbt och till rätt pengar så måste man vara villig att lägga tid på annonsen å så.
Han som inte bryr sig har en annons som ser ut på följande vis.
En bild, ganska dålig bild i mörker på en sketen bil. Beskrivningen lyder "Vill sälja min bil för jag köpt en annan. Sommardäck finns." och så var annonsen slut
Han som lägger ner tids annons ser istället ut såhär:
4 bilder, 2 interiört, 2 exteriört. Bilen är nytvättad och städad, han har dessutom lagt ner tid på att få till bra kort som framhäver bilen. Beskrivningen lyder "Nyservad och välskött 740 säljes. Den har utrustning *******, alltid servad som den ska, nyligen bytt kamrem och bromsskivor runt om. Har ni frågor är ni mer än varmt välkomna att kontakta mig".
Om vi då tänker oss att en person ringer på båda bilarna och faktiskt åker och kollar på dem så är det säljarens intryck till 99% som kommer avgöra om bilen blir såld eller ej. Kommer man ut och ska visa bilen i en skitig t-shirt, inte duschat på en vecka och när köparen frågar om servicebok så får han som svar "den ligger nog där nånstans" så kan jag garantera dig att den bilen kommer bli extremt svårsåld därför att han inte upplevs som seriös. Person 2 har sina saker i ordning, han har tagit fram alla relevanta papper i förväg och är "nyvårdad" när köparen kommer. Han bil är den som kommer bli såld. Så är det.
Precis det tänket som person nummer två har ska man ha när man söker jobb, man ska lyfta fram alla positiva egenskaper, man ska inleda med något som fångar läsarens intresse. Besvara många av de frågor de vill ha reda på, står det i annonsen att de söker någon som är självgående, lyft fram det. Berätta om att du är drivande, ansvarstagande etc. Använd deras frågor och ge motfrågor i ditt personliga brev. Om du söker ett jobb som reparatör av diskmaskiner, lyft fram ditt mekanikintresse. Det handlar om att hitta nyckelsaker och att rikta sina saker till ens fördel.
För i slutet av dagen så är det ingen arbetsgivare som kommer ge dig ett jobb bara sådär, de vill alltid ha ut något av det och det är inte mer än rätt, dem väljer att satsa på dig om dem känner att du kan bidra med något. Kan du inte det, nä varför ska de då anställa dig?
För att jag gillar metaforer och exempel så kan vi se det som bilförsäljning, då du är bilintresserad.
Du har två stycken annonser, båda bilarna är i samma utförande, låt säga Volvo 740 GL 1989 års modell, båda är röda och har båda gått 27000 mil.
Nu är det upp till ägaren att få sin bil såld så snabbt som möjligt, till så mycket som möjligt.
Den ena känner att det här med att lägga krut på annonsen är inte så viktigt utan rätt köpare kommer ge honom det han vill ha typ. Den andra resonerar som så att om man ska få sålt någonting snabbt och till rätt pengar så måste man vara villig att lägga tid på annonsen å så.
Han som inte bryr sig har en annons som ser ut på följande vis.
En bild, ganska dålig bild i mörker på en sketen bil. Beskrivningen lyder "Vill sälja min bil för jag köpt en annan. Sommardäck finns." och så var annonsen slut
Han som lägger ner tids annons ser istället ut såhär:
4 bilder, 2 interiört, 2 exteriört. Bilen är nytvättad och städad, han har dessutom lagt ner tid på att få till bra kort som framhäver bilen. Beskrivningen lyder "Nyservad och välskött 740 säljes. Den har utrustning *******, alltid servad som den ska, nyligen bytt kamrem och bromsskivor runt om. Har ni frågor är ni mer än varmt välkomna att kontakta mig".
Om vi då tänker oss att en person ringer på båda bilarna och faktiskt åker och kollar på dem så är det säljarens intryck till 99% som kommer avgöra om bilen blir såld eller ej. Kommer man ut och ska visa bilen i en skitig t-shirt, inte duschat på en vecka och när köparen frågar om servicebok så får han som svar "den ligger nog där nånstans" så kan jag garantera dig att den bilen kommer bli extremt svårsåld därför att han inte upplevs som seriös. Person 2 har sina saker i ordning, han har tagit fram alla relevanta papper i förväg och är "nyvårdad" när köparen kommer. Han bil är den som kommer bli såld. Så är det.
Precis det tänket som person nummer två har ska man ha när man söker jobb, man ska lyfta fram alla positiva egenskaper, man ska inleda med något som fångar läsarens intresse. Besvara många av de frågor de vill ha reda på, står det i annonsen att de söker någon som är självgående, lyft fram det. Berätta om att du är drivande, ansvarstagande etc. Använd deras frågor och ge motfrågor i ditt personliga brev. Om du söker ett jobb som reparatör av diskmaskiner, lyft fram ditt mekanikintresse. Det handlar om att hitta nyckelsaker och att rikta sina saker till ens fördel.
För i slutet av dagen så är det ingen arbetsgivare som kommer ge dig ett jobb bara sådär, de vill alltid ha ut något av det och det är inte mer än rätt, dem väljer att satsa på dig om dem känner att du kan bidra med något. Kan du inte det, nä varför ska de då anställa dig?
Det jag vill komma fram till är att ett personligt brev är personligt för dig, då det handlar om dig men det är minst lika personligt för jobbannonsen. Dem måste känna att det är det jobbet de annonserat ut som du söker och inte att du använt någon standardmall som du ändrat lite i. Varje jobb man söker bör ha sitt egna personliga brev. När jag skriver PM så har jag ungefär 4-5 stycken, 1-2 av dessa är "standard" för alla jobb jag sökt och resterande ändrar jag fullständigt på för att rikta mig mot arbetsgivarens behov och förfrågningar.
Samma när du kommer på en intervju, det är i mina ögon nära på ett krav att ha läst på åtminstone lite om vad företaget sysslar med. Men när du väl är där, lyssna på vad de har att berätta. När de gjort de, ställ 2-3 frågor om arbetsgivaren och lika många om jobbet i sig, det räcker för att de ska känna att du faktiskt är intresserad.
Avslutningsvis, ha inte ett för långdraget PM, absolut MAX ett A4.
För att make a point på den sista så bifogar jag en annons från blocket som mer än väl bevisar vad jag menar:
https://www.blocket.se/landskrona/T...ons_Sportavgassystem_77350403.htm?ca=23_9&w=0
Den annonsen visar exakt det som @Johannes Carlsson tog upp tidigare med gängor. Är det inte relevant, ta inte upp det. Vill de veta så frågar de dig på intervjun och frågar de inte så är dem inte intresserade för det är inte relevant
Samma när du kommer på en intervju, det är i mina ögon nära på ett krav att ha läst på åtminstone lite om vad företaget sysslar med. Men när du väl är där, lyssna på vad de har att berätta. När de gjort de, ställ 2-3 frågor om arbetsgivaren och lika många om jobbet i sig, det räcker för att de ska känna att du faktiskt är intresserad.
Avslutningsvis, ha inte ett för långdraget PM, absolut MAX ett A4.
För att make a point på den sista så bifogar jag en annons från blocket som mer än väl bevisar vad jag menar:
https://www.blocket.se/landskrona/T...ons_Sportavgassystem_77350403.htm?ca=23_9&w=0
Den annonsen visar exakt det som @Johannes Carlsson tog upp tidigare med gängor. Är det inte relevant, ta inte upp det. Vill de veta så frågar de dig på intervjun och frågar de inte så är dem inte intresserade för det är inte relevant
Hej
Det har varit många intressanta sidor med läsning. Det mesta är behandlat flera gånger om och det är kul att TS fortfarande är kvar i diskussionen trots en del hårda smällar.
Jag vill bara inflika en synpunkt grundat i egna erfarenheter. Om familjeskäl innebär något annat än egna barn så skulle jag råda dig att överväga belutet om att inte flytta igen.
När jag jobbat något år efter gymnasie och värnplikt fick jag för mig att studera vidare, något som inte uppskattades av dåvarande flickvännen och mina föräldrar då utbildningen var 30 mil hemifrån. Morsan tyckte på något vis att det var högfärdigt när jag redan hade ett jobb med okej lön, farsan var bekymrad för han behövde hjälp med gården. Konsekvensen av detta blev att jag först studerade 30 mil bort i tre år för att efter det kuska runt med husvagn på byggen 15-30 mil hemifrån i två år, efter det blev det dags för dagspendling 9 mil enkel resa i fem år.
Visst sjutton har det varit slitigt och mycket tid hemifrån men uppsidan är att jag klarat att finansiera först ett gårdsköp sedan ett övertagande av mitt föräldrahem. Nu håller jag sakta på att bygga upp en fungerande rörelse på gården som jag hoppas kunna leva på i framtiden.
Hur gick det då med farsan under tiden jag lämnade? Hans verksamhet gick sämre och sämre för att tillsist avvecklas strax innan jag tog över. Hade det blivit annorlunda om jag stannat hemma? Ja kanske, verksamheten hade kunnat pågå något år till och jag hade saknat möjligheter att ta över den.
Folk har flyttat för jobb i alla tider. I norrland vandrade lantbrukarna till skogsarbete för att vara borta i månader, i sjuhärad satt folk och snidade på vintrarna för att turnera runt på marknader hela somrarna. Min mormors far for till amerika för att jobba ihop pengar som han kunde köpa gård för när han kom hem. Min morfar flyttade från blekinge till småland eftersom det var brist på jobb.
Där jag nu jobbar söker vi för tillfället mekaniker. När man träffar verkstadschefen uttrycks i desperation frågan om man inte känner någon som kan skruva.
Det har varit många intressanta sidor med läsning. Det mesta är behandlat flera gånger om och det är kul att TS fortfarande är kvar i diskussionen trots en del hårda smällar.
Jag vill bara inflika en synpunkt grundat i egna erfarenheter. Om familjeskäl innebär något annat än egna barn så skulle jag råda dig att överväga belutet om att inte flytta igen.
När jag jobbat något år efter gymnasie och värnplikt fick jag för mig att studera vidare, något som inte uppskattades av dåvarande flickvännen och mina föräldrar då utbildningen var 30 mil hemifrån. Morsan tyckte på något vis att det var högfärdigt när jag redan hade ett jobb med okej lön, farsan var bekymrad för han behövde hjälp med gården. Konsekvensen av detta blev att jag först studerade 30 mil bort i tre år för att efter det kuska runt med husvagn på byggen 15-30 mil hemifrån i två år, efter det blev det dags för dagspendling 9 mil enkel resa i fem år.
Visst sjutton har det varit slitigt och mycket tid hemifrån men uppsidan är att jag klarat att finansiera först ett gårdsköp sedan ett övertagande av mitt föräldrahem. Nu håller jag sakta på att bygga upp en fungerande rörelse på gården som jag hoppas kunna leva på i framtiden.
Hur gick det då med farsan under tiden jag lämnade? Hans verksamhet gick sämre och sämre för att tillsist avvecklas strax innan jag tog över. Hade det blivit annorlunda om jag stannat hemma? Ja kanske, verksamheten hade kunnat pågå något år till och jag hade saknat möjligheter att ta över den.
Folk har flyttat för jobb i alla tider. I norrland vandrade lantbrukarna till skogsarbete för att vara borta i månader, i sjuhärad satt folk och snidade på vintrarna för att turnera runt på marknader hela somrarna. Min mormors far for till amerika för att jobba ihop pengar som han kunde köpa gård för när han kom hem. Min morfar flyttade från blekinge till småland eftersom det var brist på jobb.
Där jag nu jobbar söker vi för tillfället mekaniker. När man träffar verkstadschefen uttrycks i desperation frågan om man inte känner någon som kan skruva.
Så länge du har läst på om företaget och stället relevanta frågor under intervjun så behöver man inte ställa några övriga frågor. Men då får man ha visat intresse under intervjun för företaget och översatt sin inlästa information till frågor till dem.D danjac skrev:
Angående klädsel så är det, som sagt, viktigt och att man är rakad och ren. Jag brukar alltid kolla in den arbetssökandes bil och ta in snabb titt innanför rutan. I min bransch är det otroligt viktigt att det är ordning och reda. Ens bil säger ofta väldigt mycket om en person. En som har ordning och reda på sin arbetsplats har ofta det i sin bil med. Med andra ord inte massa skit i den. Brukar stämma till i alla fall 90%.
Skulle jag ge mig på en inte alltför vild gissning på vad du skall göra så är det tvätt av DPF....? Ska själv snart göra det med min egen bil och det låter på din beskrivning som det kan vara det.
Jag har motsatt uppfattning, i alla fall när det gäller jobb för "arbetare".M MagHam skrev:
Har kanske anställt något hundratal genom åren, och har aldrig frågat efter "personligt brev" eller ett komplett CV.
Frågor "vad jobbar du med nu, varför vill du börja här, vad gjorde du i skolan, vad gör du på fritiden" täcker väl det mesta.
Plus någon enstaka referens som man kunde ringa upp.
En vanlig mekaniker skall inte behöva kunna skriva brev, då borde han/hon söka jobb på Sveriges Radio i stället.
Vet inte om det var så motsatt?KnockOnWood skrev:
Jag gillar inte heller standardupplägget med dessa dokument och kan försäkra att dom (även om dom skrivs av vältaliga högutbildade) inte säger så mycket om personen bakom i alla fall.
Nej, jag kanske uttryckte mig lite tvärtomM MagHam skrev:
Blev bara så trött om allt detta prat om "personliga brev" och CV.
En gång när jag sökte ett "enkelt" manuellt jobb och kom och dängde attacheportföljen (där jag hade alla mina tio eller hundratals anställningsintyg i bordet bleknade chefen på stället och tänkte säkert
Vad är det här för en papperspelle
Du skrev tidigare i tråden att du höll till i din fars garage. Även om det är för litet, kanske kan du ändå använda det för att komma igång? Komplettera med ett tält av lämplig typ om det behövs.
Du nämnde också att släkten har cirka 30 entusiast-fordon. Det är en ganska stor mängd och tar både plats och kapital. Kan du få hjälp här? Sälj ett antal av dessa? Kan du i din fars garage förädla några av dessa fordon och sälja med vinst så har du ditt ”jobb” mitt framför näsan.
Att få din familj och släkt att investera i din framtid kan vara en väg framåt. Vad säger de om dina planer? ”Någon” där har väl tillgångar som skulle kunna investeras i dig?
Låt inte din idé falla på att du måste köpa en tomt och skaffa egen lokal! Hitta ett sätt att dra igång, utomhus om så krävs. Få riktig feedback på om du verkligen kan få kunder att betala för dina tjänster! Gör detta INNAN du skuldsätter dig upp över öronen. Försök få in den allra första betalande kunden, det är en milstolpe oavsett företag!
Eftersom du saknar kapital antar jag att det inte är ett aktiebolag du startar. Därmed blir du personligt ansvarig för alla bolagets skulder för all framtid om det inte går som planerat....
Du nämnde också att släkten har cirka 30 entusiast-fordon. Det är en ganska stor mängd och tar både plats och kapital. Kan du få hjälp här? Sälj ett antal av dessa? Kan du i din fars garage förädla några av dessa fordon och sälja med vinst så har du ditt ”jobb” mitt framför näsan.
Att få din familj och släkt att investera i din framtid kan vara en väg framåt. Vad säger de om dina planer? ”Någon” där har väl tillgångar som skulle kunna investeras i dig?
Låt inte din idé falla på att du måste köpa en tomt och skaffa egen lokal! Hitta ett sätt att dra igång, utomhus om så krävs. Få riktig feedback på om du verkligen kan få kunder att betala för dina tjänster! Gör detta INNAN du skuldsätter dig upp över öronen. Försök få in den allra första betalande kunden, det är en milstolpe oavsett företag!
Eftersom du saknar kapital antar jag att det inte är ett aktiebolag du startar. Därmed blir du personligt ansvarig för alla bolagets skulder för all framtid om det inte går som planerat....
Finns det ingen i släkten som har någon sorts lokal? 30-tal entusiast fordon är mycket och jag har svårt att tro att ingen av dessa har utrymme.. känns lite som A o O när man skruvar gamla bilar Det är iaf min uppfattning att man sällan har en gammal 50-tals cheva i ett lägenhetsgarage..
Finns det ingen som kunnat undvara en garageplats? Mest för att kunna komma igång
Det är iaf min uppfattning att man sällan har en gammal 50-tals cheva i ett lägenhetsgarage..Finns det ingen som kunnat undvara en garageplats? Mest för att kunna komma igång
Fordonen är utspridda, några står faktiskt ute. som jag har skrivit tidigare så är inte släkten något att räkna med.J Jarlsgård skrev:Finns det ingen i släkten som har någon sorts lokal? 30-tal entusiast fordon är mycket och jag har svårt att tro att ingen av dessa har utrymme.. känns lite som A o O när man skruvar gamla bilar
Finns det ingen som kunnat undvara en garageplats? Mest för att kunna komma igång
Min släkt o familj kan jag räkna bort.M Mainstream skrev:
Garaget är alldeles för litet. Dörrarna måste skruvas av för att kunna komma ut ur bilen mm. Sen är det inte optimalt då pulverlackering och blästern mm avger alltid lite damm. Svårt att få väck det
Nu kommer säkert folk bli skogstokiga på mig, men sälja fordon som man vet att man aldrig kommer hitta igen eller ha råd att köpa igen, det går bara inte.
Om vi ser hur läget är på svensk landbygd så är min uppfattning att det överallt finns tomma lokaler som bara står och väntar.M Mainstream skrev:
Lantbruken rationaliseras och gamla hölador mm står tomma, och kan hyras för en billig peng.
Har du sett dig om i grannskapet och frågat lantbrukarna?
Det är väl trots allt inte några jättelokaler du behöver?
Att hjälpa föräldrar har jag tyvärr mycket dålig erfarenhet av. De är vuxna och ska inte göra sig beroende av sina barn, något som tyvärr inte är speciellt ovanligt.D danjac skrev:
Jag har två ungkarlsexempel från bygden, i båda fall stannade sonen hemma för att hjälpa till på gården. När föräldrarna så småningom var borta så satt de där ensamma utan barn och sällskap med några år kvar till pension.
Lite färskare exempel finns också och då gäller det hemmaarbetande söner som aldrig fått någon vettig lön och när det äntligen blir dags att ta över så har de inte kapital att lösa ut sina syskon.
När det gäller mitt egna exempel så gjorde farsan sig beroende av mig och ville inte inse att verksamheten var ineffektiv, olönsam och dåligt skött. Det fanns heller ingen vilja till förändring, de enda som hjälpte var att han fick stå i skiten själv tills det inte gick längre. Hade jag stannat hade gården varit såld på öppna marknaden eftersom jag saknat resurser att köpa den.
Förhoppningsvis kommer du leva ett långt liv efter att dina föräldrar är borta, ska det vara njutbart så måste du tänka på dig själv.