Hur ser ett trefaselverk ut inuti? Ligger nollan i kontakt i direkt kontakt skyddsjorden eller är det en impedans emellan eller är det avbrott??
Jag vet att många mindre växelriktare bara har skyddsjorden som en potentialutjämnare. Ut kommer bara två fasledare utan kontakt med skyddsjorden. En form av IT system
Jag vet att många mindre växelriktare bara har skyddsjorden som en potentialutjämnare. Ut kommer bara två fasledare utan kontakt med skyddsjorden. En form av IT system
Om nollan skulle ha kontakt med generatorns chassi och ett fel på en ansluten apparat ger kontakt mellan fas och sann jord så blir det 230V mellan sann jord och generatorns chassi. För mig känns det orimligt att det skulle vara kontakt mellan chassijord och nolla. Det förutsätter ett jordtag för att vara säkert och det kan man inte lita på att alla användare har.
Hobbyelektriker
· Värmland, Molkom
· 26 879 inlägg
Man får väl se till att man har det skydd som behövs för den tillämpning som generatoraggregatet används till. Det finns lite olika fall att beakta:
a) I grunden kan man se ett generatoraggregat som ett separerat system. Ett sådant är galvaniskt skiljt från nätsystemet och har ingen lokal jord, det är tvåpoligt (eller fyrpoligt för trefas). Det ger ju ett väldigt bra skydd mot enkla fel. Men ett enkelt fel upptäcks inte och ett andra fel kan då bli farligt. Därför säger reglerna för skyddsåtgärden skyddsseparation att endast en apparat får matas och att alla anslutningsledningar ska vara synliga etc - man vill ha kontroll på installationen utan att behöva ställa krav på jordning och jordtag som behövs i större system.
Givetvis är inte chassis på generatoraggregatet anslutet till någon pol här.
Detta är en utmärkt grund för att driva ett större system då man i en punkt kan jorda nolledaren och därifrån ta ut en PEN eller PE + N dvs skapa ett TN-system. (Detta gör man i intagets sammankopplingspunkt så att generatoraggregatets anslutningskabel inte riskerar innehålla en PEN.)
b) Men nu har ju generatoraggregat vanligen jordade uttag, för det måste vara ett jordat om man ska kunna ta ut lite ström, då räcker det inte med eurouttag. Ett sådant måste ha en fungerande skyddsjord - ett fel mot utsatta delar måste lösa skyddet i generatorn. Så skyddsledaren, tillika chassit, måste ju ha någon form av kontakt med generatorns poler så att det kan uppstå en felström. Det kan vara en direkt kontakt med nollpunkten följt av en traditionell JFB, men kan också vara en högimpediv kontakt med någon fiktiv nollpunkt tillsammans med JFB-liknande skyddselektronik.
Det spelar inte så stor roll så länge som generatoraggregatets egna skydd fungerar. Men det ställer till problem om verket ska mata ett TN-system via intag och reservkraftsomkopplare för då behöver generatoraggregatets skydd kopplas bort dock utan att det blir farligt vid matning av en enskild apparat.
Från generatoraggregatets synvinkel är det fortfarande ett separerat system. Man kan nog inte prata om skyddsjord om skyddsledaren inte är jordad, så vad verket levererar bör kanske kallas skyddsutjämningsledare eller bara skyddsledare. Ungefär samma begränsningar gäller map matning av en apparat etc även om den lokala skyddsutjämning som erhålls mellan maskinerna utsatta delar är det plus.
Fallet med att generatorns chassi är "jordat" men att dess uttag saknar skyddsjord hoppas jag inte förekommer. Men jordade uttag tror jag inte ökar risken för att en fas får direkt kontakt med jord och därmed skapar en farlig spänning mot utsatta delar. Den risken finns ju i alla system som har jordtaget långt borta, och risken uppträder mot mellan sann jord och alla utsatta delar, inte bara generatorns chassi.
c) Sluten kan man då dunka ned ett jordspett anslutet till generatoraggregatet. Då får man ett TN-S-system direkt från generatorn. Det är vad som rekommenderas om generatoraggregatet ska driva flera maskiner på ett bygge etc.
Det kan dock vara fatalt att plugga in detta elverk till intaget för en bostad... Det gäller att intaget också har ett jordtag. Det ska helst flyttas dit. I detta fall är det intaget som ska skyddsjorda generators chassi.
Vet inte om detta tillförde något eller bara rörde till det. Det är knappt jag begriper själv...
a) I grunden kan man se ett generatoraggregat som ett separerat system. Ett sådant är galvaniskt skiljt från nätsystemet och har ingen lokal jord, det är tvåpoligt (eller fyrpoligt för trefas). Det ger ju ett väldigt bra skydd mot enkla fel. Men ett enkelt fel upptäcks inte och ett andra fel kan då bli farligt. Därför säger reglerna för skyddsåtgärden skyddsseparation att endast en apparat får matas och att alla anslutningsledningar ska vara synliga etc - man vill ha kontroll på installationen utan att behöva ställa krav på jordning och jordtag som behövs i större system.
Givetvis är inte chassis på generatoraggregatet anslutet till någon pol här.
Detta är en utmärkt grund för att driva ett större system då man i en punkt kan jorda nolledaren och därifrån ta ut en PEN eller PE + N dvs skapa ett TN-system. (Detta gör man i intagets sammankopplingspunkt så att generatoraggregatets anslutningskabel inte riskerar innehålla en PEN.)
b) Men nu har ju generatoraggregat vanligen jordade uttag, för det måste vara ett jordat om man ska kunna ta ut lite ström, då räcker det inte med eurouttag. Ett sådant måste ha en fungerande skyddsjord - ett fel mot utsatta delar måste lösa skyddet i generatorn. Så skyddsledaren, tillika chassit, måste ju ha någon form av kontakt med generatorns poler så att det kan uppstå en felström. Det kan vara en direkt kontakt med nollpunkten följt av en traditionell JFB, men kan också vara en högimpediv kontakt med någon fiktiv nollpunkt tillsammans med JFB-liknande skyddselektronik.
Det spelar inte så stor roll så länge som generatoraggregatets egna skydd fungerar. Men det ställer till problem om verket ska mata ett TN-system via intag och reservkraftsomkopplare för då behöver generatoraggregatets skydd kopplas bort dock utan att det blir farligt vid matning av en enskild apparat.
Från generatoraggregatets synvinkel är det fortfarande ett separerat system. Man kan nog inte prata om skyddsjord om skyddsledaren inte är jordad, så vad verket levererar bör kanske kallas skyddsutjämningsledare eller bara skyddsledare. Ungefär samma begränsningar gäller map matning av en apparat etc även om den lokala skyddsutjämning som erhålls mellan maskinerna utsatta delar är det plus.
Fallet med att generatorns chassi är "jordat" men att dess uttag saknar skyddsjord hoppas jag inte förekommer. Men jordade uttag tror jag inte ökar risken för att en fas får direkt kontakt med jord och därmed skapar en farlig spänning mot utsatta delar. Den risken finns ju i alla system som har jordtaget långt borta, och risken uppträder mot mellan sann jord och alla utsatta delar, inte bara generatorns chassi.
c) Sluten kan man då dunka ned ett jordspett anslutet till generatoraggregatet. Då får man ett TN-S-system direkt från generatorn. Det är vad som rekommenderas om generatoraggregatet ska driva flera maskiner på ett bygge etc.
Det kan dock vara fatalt att plugga in detta elverk till intaget för en bostad... Det gäller att intaget också har ett jordtag. Det ska helst flyttas dit. I detta fall är det intaget som ska skyddsjorda generators chassi.
Vet inte om detta tillförde något eller bara rörde till det. Det är knappt jag begriper själv...
Hobbyelektriker
· Värmland, Molkom
· 26 879 inlägg
Hur och till vad verket skall användas. Om det enbart handlar om vattenpumpen så har vi redan berört det i #40, #41 och #43 och punkt c) i #50, dvs ett TN-S-system från verket, med jordtag.
Vill du senare driva hela huset kommer vi in på ett regelrätt intag med reservkraftsomkopplare och problematiken med generatoraggregatets egna jordfelsskydd.
Vill du senare driva hela huset kommer vi in på ett regelrätt intag med reservkraftsomkopplare och problematiken med generatoraggregatets egna jordfelsskydd.
Hobbyelektriker
· Värmland, Molkom
· 26 879 inlägg
Det beror på till vad och hur du vill använda elverket...
Handlar det om pumpen, ja, spett i backen anslutet till elverket och utförandet är inte så superkritiskt då jag antar att pumpen svårligen kan orsaka ett fel mot jord.
Handlar det t.ex om en reservkraftsanslutning så ska spettet normalt anslutas till intaget, inte elverket.
Handlar det om pumpen, ja, spett i backen anslutet till elverket och utförandet är inte så superkritiskt då jag antar att pumpen svårligen kan orsaka ett fel mot jord.
Handlar det t.ex om en reservkraftsanslutning så ska spettet normalt anslutas till intaget, inte elverket.
Du kanske har något schema i manualen som kan ge ledning i frågan eller du kan mäta i uttaget på verket om jord och nolla har någon form av kontakt där. Och vad sitter för skydd på det är det en ren säkring eller finns någon utlösare kopplag till den som det ibland gör både för jordfel och underspänning?
Det som finns i manualen ser Ni här!
Visa bilaga Elschema.pdf
Visa bilaga Elschema.pdf
Det var väl ett trefasverk du har? Schemat stämmer inte då, det kan vara riktigt för start/stopp-kretsar och 12 VDC delen men inte för 400/230 VAC. Mät mellan PE och N i trefasuttaget på verket så vet vi mer, troligtvis ingen kontakt där om det följer principen i ditt schema.