13 531 läst ·
91 svar
14k läst
91 svar
Vilken lösning för enskilt avlopp ska man välja 2025?
Jag har fosforfälla med polonitesäck. Väldigt oklart med bytesinterval. De påstår att man ska byta när pH kommer på en viss nivå men inte helt enkelt att kolla. Rekommendationen är att byta vartannat år vilket blir väldigt dyrt då våran säck (som vi bytt en gång efter 10 år) kostade runt 10.000:-. Vi har iaf möjligheten att byta själva med traktor och sprida det på egna gärden så slipper kranbil etc. så vet inte vad det kostar. Vi hade dock problemet att råttor kommit in och tuggat av en av 4 lyftöglor så fick köra in en lyftkrok i sidan på säckan där istället för att kunna lyfta ut den. Gick precis men sidan sprack sakta upp när vi lyfte så var mest tur att vi hann få upp den innan det spruckit så långt så att kroken inte längre satt fast.Claes Sörmland skrev:
Skulle jag gjort om det hela idag (var nybygge) så hade jag nog istället övervägt urinseparerande toalett och en egen tank för urin för det är tydligen tillräckligt för att fånga fosfor för hög skyddsnivå. Då är det ok att sprida urinen på egen växtlighet på sommaren om jag förstod det hela rätt.
Tycker att hela grejen med hög skyddsnivå känns löjlig. Det kan inte röra sig om mycket fosfor från en familj. Jag bor på ett ställe där vårat renade avlopp rinner i diken i kanske 700 m innan det når övergött vattendrag så skulle inte tro att det finns mycket fosfor kvar som inte redan tagits upp på vägen dit. Kommunen bestämde dock att alla i samma område (by) skulle ha hög skyddsnivå så att det blev "rättvist".
Jag skulle säga att man ska vara lite försiktig med biomoduler eller iaf kolla hur man tömmer slam i kommunen. I våran kommun använde de ett tag slambilar som sög upp all slam och sedan pressade tillbaka vattnet genom ett filter och tillbaka ned i trekammarbrunnen. De fina partiklar som då kom tillbaka i trekammarbrunnen satte igen biomodulerna fort så att de slutade fungera. Kommunen tog inget ansvar för det utan ägaren fick på egen beskostnad ersätta biomodulerna. Nu har de slutat med detta sätt iaf på de ställen som har biomoduler.Claes Sörmland skrev:
Och när det kommer till infiltration eller markbädd så är det klokt att välja en sort som har ett plastbaserat filterspridarlager (biomoduler) istället för makadam. Det ger bättre syresättning av avloppsvattnet och därmed mikrobiell rening. Det finns alla möjliga olika företag som säljer dessa. Några exempel:
[länk]
[länk]
[länk]
Vissa tillverkare beskriver att man kan minska infiltrationsytan med dessa biomoduler och det är troligen sant. Men är kommunen knepig kan de vilja se bevis för det, alltså funktionstester och det saknas vanligen.
Annars är ju också en fördel med biomoduler att man behöver mindre fall eftersom de är mer kompakta än en vanlig infiltration eller markbädd. Kan ju göra att man slipper pump vilket iaf jag tycker är en stor fördel då jag inte vill vara beroende av el för min rening då vi ibland får strömavbrott.
Detta problem borde även ha gällt vanliga infiltrationer med grus som spridarlager. Det är ju inte avgörande om det är sten eller plast som sätter igen.M Marsman80 skrev:Jag skulle säga att man ska vara lite försiktig med biomoduler eller iaf kolla hur man tömmer slam i kommunen. I våran kommun använde de ett tag slambilar som sög upp all slam och sedan pressade tillbaka vattnet genom ett filter och tillbaka ned i trekammarbrunnen. De fina partiklar som då kom tillbaka i trekammarbrunnen satte igen biomodulerna fort så att de slutade fungera. Kommunen tog inget ansvar för det utan ägaren fick på egen beskostnad ersätta biomodulerna. Nu har de slutat med detta sätt iaf på de ställen som har biomoduler.
Annars är ju också en fördel med biomoduler att man behöver mindre fall eftersom de är mer kompakta än en vanlig infiltration eller markbädd. Kan ju göra att man slipper pump vilket iaf jag tycker är en stor fördel då jag inte vill vara beroende av el för min rening då vi ibland får strömavbrott.
Men ska vi gissa att det var FANNs Indrän-moduler som satte igen? Dels är de vanliga på marknaden i Sverige men framförallt så silar de avloppsvattnet genom plastfiberduk (som ett Melittafilter) och fångar därmed effektivt varje partikel i biomodulen. Det är tanken, detta organiska material ska brytas ned där på duken där det är fuktigt ch syrerikt men det gör systemet känsligt för överlast av partiklar.
Redigerat:
Oj - faktiskt aldrig hört talas om ett som har gjort det efter smekmånaden är över (2-4 år) De renar bra när de funkar men kräver extremt med underhåll. Har man väl fått ett driftstopp med överfyllnad och slamflykt så har man skapat grogrund för framtida utgifter och huvudvärk.P Polgara71 skrev:
Nä skyr dem som pesten. Och jag är inte ensam.
Men kul att ditt funkar 👍
Med ett sådant så kommer en del att tänka på, kan tex inte tömma ett stort badkar rätt av då går det ner för mycket vatten, överfyllnad fick vi även i vår gamla treekammarbrunn, det rann över o täppte igen bädden mm. visade sig att vår spolning av vatten reningen gick ner i brunnen, en kubik vatten, den fick vi bygga om, spola ut i dagvattenbrunnen istället. sköter man reningsverket som det är tänkt så blir det inga problemS Snikholt skrev:Oj - faktiskt aldrig hört talas om ett som har gjort det efter smekmånaden är över (2-4 år) De renar bra när de funkar men kräver extremt med underhåll. Har man väl fått ett driftstopp med överfyllnad och slamflykt så har man skapat grogrund för framtida utgifter och huvudvärk.
Nä skyr dem som pesten. Och jag är inte ensam.
Men kul att ditt funkar 👍
Vi har trekammarbrunn vid fritidshuset. Det blir inte många liter i den per år. Vet inte om kommunen återfyller nåt när de tömmer, hur vet man det? Och hur vet man hur mycket vatten man i så fall måste fylla på själv?H hjulia skrev:När vi valde nytt avlopp så ville vi ha ett med så få delar som kan gå sönder som möjligt och inte beroende av el för att fungera så vi valde en trekammarbrunn i betong med fördelarbrunn och infiltration efter. Efter 6 år känner vi fortfarande att vi gjorde rätt val! Det enda som stör mig är att kommunen kräver slamtömning varje år oavsett hur det ser ut i brunnen (jag läste någonstans att en trekammarbrunn mår bäst och renar bäst om man inte slamtömmer så ofta, om det stämmer vet jag inte) och de återfyller inte så varje år får vi spola vatten i en halv dag eller så för att inte få problem med slamflykt.
Man tittar ned i brunnen efter tömning. Är den tom så har de inte återfyllt.K Kirre2 skrev:
Då ska du återfylla den med trädgårdsslangen, d v s fylla genom att låta vatten rinna in i den sista kammaren till slamavskiljaren är helt fylld, tills vattennivån ligger i nivå med utloppsröret.
titta efter dem med VFL-teknik - de fins under 4-5 olika varunamn som alternativ med samma grundpatent och den minsta för 1 villa brukar kallas AT-8 fast de har olika märkes/varunamn hos olika avloppsutrustningsleverantörerSimon Tullberg skrev:
Google ger att AT-8 är för 4 PE och inte för 5 PE, d v s för litet för en bostad.X xxargs skrev:
Det som är problemet när kommunen kör med slampressande avloppstömmning med återfyllning är att vattnet som går tillbaka innehåller massor av zeoliter från pulvertvättmedel och gör vattnet vitt som mjölk - och det tar uppemot en vecka innan det mesta har sjunkit undan och vattnet börja ha någon nämnvärd siktdjup som i en minireningsverk med en slamfällningskammare som man kan se ned i - och zeoliterna kommer dels från egna slammet av alla körningar med tvättmaskin med pulvertvättmedel och ev. från föregående brunns slamtömning, osäker i hur mycket man kontaminerar mellan tömningarna...
Men mycket av zeolit-slammet är självförvållat från tidigare tvättningar med pulvertvättmedel och är väldigt problematisk när det går ut i infiltreringen och täpper till alla porer väldigt väl liknande kiselgur och är inte någon material som bryts ned över tiden utan är mer lerliknande och blir kvar.
Med andra ord är återfyllningen mjölkfärgad så försök använda avloppet så lite det går med så lite utspolad vatten som möjligt tills det mesta av det till slut sedimenterat tillbaka till botten - men det tar tid...
Och i fortsättningen därefter att till de flesta tvättarna köra med flytande tvättmedel och bara använda pulvertvättmedel till saker som kräver det som högtemperaturtvätt som vittvätt där det inte finns någon bra flytande alternativ.
Men mycket av zeolit-slammet är självförvållat från tidigare tvättningar med pulvertvättmedel och är väldigt problematisk när det går ut i infiltreringen och täpper till alla porer väldigt väl liknande kiselgur och är inte någon material som bryts ned över tiden utan är mer lerliknande och blir kvar.
Med andra ord är återfyllningen mjölkfärgad så försök använda avloppet så lite det går med så lite utspolad vatten som möjligt tills det mesta av det till slut sedimenterat tillbaka till botten - men det tar tid...
Och i fortsättningen därefter att till de flesta tvättarna köra med flytande tvättmedel och bara använda pulvertvättmedel till saker som kräver det som högtemperaturtvätt som vittvätt där det inte finns någon bra flytande alternativ.
Det var skumt - de var satt på 6 PE förut och runt 800 liter/dygnet brukar vara beräknade flödet för 5 personer. - det fanns en tidigare version som hette AT-6 för 4 PE och dom var definitivt inte gjord för permanentboende och knappast aktuell att kunna få någon avloppstillstånd för denna heller i Sverige.Claes Sörmland skrev:
Du får fråga leverantören av verket i fråga hur de får tillstånd för en 4 PE anläggning i Sverige då minimum är 5 PE kapacitet oavsett sommarstuga eller permanentboende - man skall kunna bo permanent i en sommarstuga idag då det är det som händer med tiden när sommarstugeområden omvandlas till permanentboende som det gör i stor uträkning idag runt mälardalen som där jag bor.
Men det finns i större storlek som AT-12 och AT-15 (fanns det inte en AT-10 också ?) och till syvende och sist måste allt ha gått igenom kommunens godkännande för hela lösningen pappersmässigt innan man ens börja köpa eller gräva.
Ofta har kommunen tilläggsvillkor, vilket gäller de flesta lösningar med minireningsverk att det skall finnas polersteg av någon slag som stenkista/grusdike efter verket för att fördröja och fungera som en sista barriär vid eventuell fel på minireningsverket och släpper ifrån sig mycket slam (typ BAGA Easy till och ifrån) innan vatten kommer i dagen.
Redigerat:
Jag gick för en lösning som inte behöver någon el. Dvs ingen flockningsmaskin eller pump. Så att allt kan fungera OK vid el-avbrott samt helt utan rörliga delar som annars kan "skita" sig (pun intended).Simon Tullberg skrev:
Detta innebar en fast tank för svartvatten (5kbm) samt ett BDT "reningsverk" / BDT på burk, burk (Conclean Argo BDT)
BDT slamsugs 1ggr per år - komunkrav.
Fasta tanken vid behov - oftare om många hade behov (igen, intended
Förutsättningar:
- Vatten ganska nära så lite striktare krav.
- Jag hade sluttande tomt så allt blev självfall.
175', 2021 Stockholmtrakten.
Lycka till!
//
Varje gång jag köper en ny dunk med flockningsmedel känner jag också att jag gör en enorm miljöinsats. Jag vill ju inte att mitt renade avloppsvatten ska göda sjön som det når efter att ha runnit en kilometer i diken längs de konstgödslade åkrar som omger större delen av sjön.M Marsman80 skrev:Tycker att hela grejen med hög skyddsnivå känns löjlig. Det kan inte röra sig om mycket fosfor från en familj. Jag bor på ett ställe där vårat renade avlopp rinner i diken i kanske 700 m innan det når övergött vattendrag så skulle inte tro att det finns mycket fosfor kvar som inte redan tagits upp på vägen dit. Kommunen bestämde dock att alla i samma område (by) skulle ha hög skyddsnivå så att det blev "rättvist"