Självbyggare
· Stockholm
· 8 592 inlägg
Hmm - jo avgifterna är jobbiga - därav försöker jag hålla mig till fonder som har lägre avgifter (mina ligger på ca 0.5-1.5% nu).fredl skrev:Att låsa in pengar i ett pensionssparande som anställd när man är ung tycker jag är ganska dumt. Så länge man tjänar under brytpunkten för statlig skatt (dvs ca 32' i månaden) så har vi väldigt låg skatt för tillfället. Bankerna (och de flesta pensionsbolag) tar ut duktiga avgifter för att förvalta dina pengar. Som enda storbank (med reservation att något har hänt de senaste månaderna) har SEB faktiskt mod nog att rekommendera ett "öppet" fondsparande som alternativ till IPS/kapitalförsäkring i sitt "After Work"-koncept. Väldigt många fonder har dock höga avgifter (så mycket som 1.5 till 3% av fondförmögenheten per år) medan vissa andra har mellan 0 och 0.5% (Avanza Zero och de flesta bankers indexfonder). Tänker man sig en spartid på 30+ år så kommer de avgifterna att bli en ansenlig summa.
Förutsättningar: 1000 kr i månaden i sparbelopp, spartid 30 år.
5% avkastning
2,0% avgift: 578 036 kr
1,5% avgift: 632 839 kr
0,5% avgift: 761 614
0% avgift: 837 129
8% avkastning
2,0% avgift: 976 270 kr
1,5% avgift: 1 079 353 kr
0,5% avgift: 1 323 703
0% avgift: 1 468 150
Ganska talande exempel tycker jag (beräknat med hjälp av: [länk]
Om man inte orkar hålla på med aktier eller fonder och övervaka dessa med jämna mellanrum är nog amortering (efter att man har byggt upp en buffert för renoveringar och 3 - 6 månaders utgifter) en väldigt bra sparform. Att parkera pengarna på en aktivt förvaltad fond och betala flera procent för det känns mer tveksamt. Om man inte ger sig in i riktiga högriskinvesteringar så är det, IMO, svårt att slå index över tid och därför bättre att riskminimera sin portfölj med billiga räntefonder kombinerat med aktieindexfonder, vilket kräver lite mer arbete men för 183K resp 343K kan det ju vara värt en kvart i kvartalet. Alternativ till en aktieindexfond kan vara några breda aktier i bolag som investerar på börsen, t.ex. Investor, då betalar man istället courtage (finns från 9 kr / 0,9%) på varje köporder. En populär grundregel brukar vara att man ska inte investera i bolag som man inte förstår sig på vad de ska tjäna sina pengar på.
Man får helt enkelt fråga sig:
1) Vilken risk är jag villig att ta? (Ingen* -> amortering, låg -> amortering samt lågavgiftsfonder i räntepapper och en viss andel aktiefonder, etc)
2) Vem förtjänar mina surt förvärvade pengar? Om svaret är banken eller pensionsbolaget, hur gör sig de förtjänta av mina pengar? Jämför den historiska utvecklingen fonder, en hög avgift motsvarar sällan ett motsvarande bättre resultat. Det är i alla fall vad jag har sett när jag har granskat fondalternativ hos Handelsbanken, SEB och Swedbank.
Om man i stället för att amortera av t.ex. sitt bottenlån på huset och sparar i fonder så gör banken ett rejält klipp. Först får de behålla ränteintäkten på det du skulle ha amorterat (1,5 - 6%), sedan får de dessutom plocka dig på fondavgifter som ger ytterligare 0,4 till 3%.
Om någon fortfarande läser vill jag passa på och tacka för uppmärksamheten.
Men sen så ligger jag lite över brytpunkten för när statlig skatt/pension gäller - så varje 500 kr i skattade pengar som jag skjutsar in i pensionsparandet nu ger 1000 kr i fonden...
Om du istället sätter in pengarna helt privat så får du ju dra av dessa i deklarationen - det är ju också en faktor att ta med - och även vanliga fonder har ju en avgift ?!
Så då faller frågan mer ned till vilken sparform man skall ha:
- Amortering: Finns en risk eftersom man låser pengarna i boendet, ger lägre räntekostnader på lång sikt
- Bankkonto: Räntan oftast dålig, relativt säkert, pengarna finns alltid tillgängliga
- Aktier: Gäller att vara lite insatt och veta vad man gör, finns en högre risk i sparandet
- Aktiefonder, kan ge en hyfsad avkastning, kräver inte så aktivt sparande, kostar pengar i avgifter - välj fonder med omsorg, kan, iaf tillfälligtvis, vara rätt lågt värderade.
- Räntefonder: långsiktigt rel. stabilt sparande. Ger periodvis rätt dålig avkastning.
- Pensionssparande: Skatteföredelar, olika format finns med olika risker/avkastningar, man kan välja hur aktiv man vill vara samt vilken risk man tar, se upp med avgifterna, pengarna låses tills man går i pension ! Se uåå med hur ev. automatiska löneavdrag påverkar den statliga pensionen/SGI dock - det beror på hur mkt man drar och i vilket löneintervall man ligger...
- Riksgälden: Hyfsad ränta, låg risk, kan vara bunden/obunden. Sämre avkastning, iaf potentiellt, än aktier/fonder.
Som sagt: Jag tror på en blandning...
har säkert missat nått
/K
Redigerat:
Största insättning är 200K, men om man startar från noll enligt mitt scenario ovan så tar det ganska lång tid innan man når taket. Jag förordar inte på något sätt att en sparform kommer att vara det bästa under hela spartiden, utan var mest tänkt som en liten varningsflagga för de som inte har sett i klartext vad de s.k förvaltningsavgifterna har för inverkan på sparandet över tid.Nyfniken skrev:
Jo men då så, du gav intrycket av att anse att det var lite onödigt att spara överhuvudtaget utan att man bör leva upp sina pengar här och nu.estwing skrev:
Jag personligen har inte fonder utan bara aktier. Som sagt amorterar vi lite, mest för syns skull, men annars är jag en stor förespråkare av investeringar i värdepapper. Jag är inte 49, utan 33 och har som jag skrev 2,7 miljoner i lån på huset, enbart för att jag hellre lägger de pengarna på börsen än att de sitter upplåsta i huset.
Angående inflationsdiskussionen: Jag har svårt att tänka mig vilka scenarion som skulle kunna motivera att man släppte inflationsmålen. Men om nu så skulle hända så medför ju en hög inflation också högre räntor, både på lånade och investerade pengar. Det enda intressanta i sammanhanget är relationen däremellan. Om bolåneräntan skulle ligga på 15% och du samtidigt kunde göra 20% på värdepapper så är det fortfarande den bästa strategin att inte amortera eftersom man netto tjänar på det. Om de styrande i en sådan situation dessutom återinförde högräntetidernas ännu mer förmånliga avdragsregler så skulle det till och med bli än ännu bättre affär än idag.
Tänk på det: Om de som behöver kapital inte erbjuder en förräntning som minst motsvarar inflationen så finns det ingen anledning för någon att investera. Som investerare vill man ju utöver vad som äts upp av inflationen ha en del av den vinst bolaget man investerar i gör, och man vill ju också ha en riskpremie, högre ju större risk man har tagit. Om det bolag jag funderar på att investera i inte kan erbjuda detta så kommer jag att gå någon annanstans med mina pengar.
Då blir ju följdfrågan hur Capinordic kan ställa garantier om medel utom räckhåll för de egna fordringsägarna. Jag kan inte detaljerna i vare sig dansk konkursrätt eller fallet i synnerhet, men antar att det blir fråga om återvinning.
För övrigt: Har vi inte kommit bort en aning från tråden nu?
För övrigt: Har vi inte kommit bort en aning från tråden nu?
Jag tror inte de har gått i konkurs, utan bara skall likvideras och att medlen täcker skulderna. Men, jag har bara läst lite flyktigt så jag har egentligen ingen aning hur det funkar.billy_baver skrev:
Lite kanske.För övrigt: Har vi inte kommit bort en aning från tråden nu?
Jag är lite kluven kring amortering då jag har så djupt inne i mig att skulder betalar man av punkt slut.
Så här kommer mitt läge se ut.
Kommer bygga hus på en tomt vi har betald idag redan. Byggkostnad 2.4m.
1.4m kommer vara lån. Den dagen huset är klart kommer det vara värt ca 3m.
Har idag 150.000kr i akiter/fonder. Försöker öka det med 2000-5000kr i månaden.
Min tanke är att fortsätta detta sparande och bara betala ränta på huset.
Behöver vi köpa en bil och måste låna pengar så har jag tänkt amortera av detta i en takt på 3-4år. Målet är att "lyxvaror" inte ska få bygga på huslånet mer än under en kort tid då jag betalar av det.
Några åsikter om det verkar vara ett bra upplägg?
Så här kommer mitt läge se ut.
Kommer bygga hus på en tomt vi har betald idag redan. Byggkostnad 2.4m.
1.4m kommer vara lån. Den dagen huset är klart kommer det vara värt ca 3m.
Har idag 150.000kr i akiter/fonder. Försöker öka det med 2000-5000kr i månaden.
Min tanke är att fortsätta detta sparande och bara betala ränta på huset.
Behöver vi köpa en bil och måste låna pengar så har jag tänkt amortera av detta i en takt på 3-4år. Målet är att "lyxvaror" inte ska få bygga på huslånet mer än under en kort tid då jag betalar av det.
Några åsikter om det verkar vara ett bra upplägg?
Självbyggare
· Stockholm
· 8 592 inlägg
Jag tycker det känns sunt.Suhagg skrev:
-Att behålla en buffert utanför huset (dvs putta inte in aktierna/fonderna i huset) känns rätt tycker jag.
-Konsumntionskrediter och lån (tex billån) skall amorteras minst i den takt dom förlorar i värde. 4-6 år för en ny bil är rimligt. Man kan mycket väl lägga in ett billån i ett huslån så kan man få bättre ränta - men se då till att öka på amorteringen så att den delen betalas av i "rätt" takt.
-Resor och sånt bör man skriva av direkt (alltså inte lån till utan möjligen bara ha en kredit som man betalar av allting på direkt eller nästa månad alternativt helt enkelt spara ihop till det i förväg
)- Kan du spara undan 2000-5000 i fonder per månad är ju det bra. Här beror det väl på hur man är lagd, ngn tusenlapp skulle kunna gå till amortering.
/K