Aja, samtliga spekulanter besvikna och lurade alltså...A Armstrong skrev:
Jo, har råkat ut för samma situation, även om jag inte hade högsta budet. Till och med mäklaren var lite chockad.
Fult av säljaren att lura en massa spekulanter till att lägga tid och energi på en försäljningsprocess när köparen redan är utsedd.
Men vad skall man göra... Finns inget vettigt sätt att förhindra det.
Något sådant vill vi naturligtvis inte ha. Budgivningen ska ske i realtid av aktiva budgivare, inga bud som läggs i förväg och höjs av en dator utan man talar om vad man vill bjuda och så är det det som gäller. Tills man eventuellt ändrar sig.A Armstrong skrev:
Det skulle vi absolut kunna tänka oss att ha. Då slipper man ivf scenariot du målade upp i tidigare inlägg.A adron skrev:
Sen maxar man så mycket man vill/kan betala och blir det mindre så är det positivt och blir det mer så blir det mer än vad man var villig att betala... Ganska enkelt egentligen.
Fast det är inget som hindrar dig från att lägga ett maxbud idag. Vill du verkligen ha ett objekt kan du gå all in från början. Att det sen kanske blir dyrare än vad det hade behövt bli är en annan femma.A Armstrong skrev:
Jag fattar resonemanget med att köparen är i en svag position gentemot säljare och mäklare. Men man ska också ha i åtanke att efter affären så är det omvända roller. Inte så kul då kanske om man tvingats sälja till någon riktigt jobbig jävel. Det finns människor jag aldrig någonsin skulle vilja sälja till. Mardröm att behöva hantera klagomål och annat i månader och år efteråt.
Absolut men det har egentligen inget med det som avhandlas i den här tråden av mig.H HighFidelity skrev:
Ja så kan det vara, problemt är att det kan vara svårt att upptäcka mardrömsköparen. Det är inte alla som ger sig till känna innan köpet...H HighFidelity skrev:
Sen kan jag tycka att det mesta borde kunna avstyras med statliga oberoende besiktningsmän med större ansvarstagande och någon försäkring så att köpare i princip inte har rätt att kräva något av säljaren när köpet är genomfört såvida inga direkta uppsåtliga olagligheter har begåtts (men då blir det mer en polisiär fråga antar jag). Men det är en helt annan fråga.
Det löser inga problem. Det kommer alltid att finnas gränsfall. Finns det då dessutom en statligt finansierad försäkring inblandad så blir det väl ännu mer försök att få till att den skall betala för att det var en fulare tapet sovrummet än jag kom ihåg från visningen.A Armstrong skrev:
Oavsett om man låter lagen lägga större ansvar på köparen eller säljaren så kommer det alltid att finnas brister i hus du köper, och det kommer alltid att finnas tolkningsutrymme i reglerna, där den ena eller andra parten känner sig lurad/missgynnad.
Redigerat:
Det vet ju vare sig du eller jag om det kommer lösa problem eller ej. Jag tror att det finns möjlighet att lösa endel problem och du tror inte det.H hempularen skrev:
Visst kommer det alltid finnas gränsfall. Min poäng är att försöka minimera efterspel när transaktionen väl är genomförd. Men som sagt det här är en helt annan fråga.
Skall man minimera efterspel, så är enda sättet att till 100% ta bort alla möjligheter för en köpare att klaga på någonting överhuvudtagvet. Rasar huset dagen efter tillräde så är det utan något tolkningsutrymme köparens problem och bara köparens problem. Visar det sig att säljaren inte ens ägde huset han "sålde" så är det köparens och bara köparens problem.
Då slipper man alla tråkiga efterspel. Men blandar du in undantag som fall där säljaren agerat direkt bedrägligt, så är du tillbaka i tolkningsdjungeln, och vi får ungefär samma mängd efterspel.
Vi skall komma ihåg att i de allra flesta efterspel idag, så får köparen inte rätt. Affärer är väldigt raka och rena. Men många köpare tolkar reglerna så att de tror sig ha ett case när något fel dyker upp. Det är inget störe problem idag med efterspel, problemet är en massa försök att få till ett efterspel. Enda sättet att få bort det är att ha regler som inte ger något utrymme överhuvudtaget för reklammation.
Men fullt så dåligt skydd för köparer tror jag ingen vill ha.
Då slipper man alla tråkiga efterspel. Men blandar du in undantag som fall där säljaren agerat direkt bedrägligt, så är du tillbaka i tolkningsdjungeln, och vi får ungefär samma mängd efterspel.
Vi skall komma ihåg att i de allra flesta efterspel idag, så får köparen inte rätt. Affärer är väldigt raka och rena. Men många köpare tolkar reglerna så att de tror sig ha ett case när något fel dyker upp. Det är inget störe problem idag med efterspel, problemet är en massa försök att få till ett efterspel. Enda sättet att få bort det är att ha regler som inte ger något utrymme överhuvudtaget för reklammation.
Men fullt så dåligt skydd för köparer tror jag ingen vill ha.
Som sagt jag tror inte det behöver vara 100% svart eller vitt.H hempularen skrev:
Vid uppsåtligt bedrägeri som tex att säljaren utger sig för att äga objektet som säljs så blir det ett uppenbart polisiärt ärende.
Som du säger så är undersökningsplikten väldigt hög och det mesta som köpare klagar på i efterhand resulterar i ingenting men kan ändå bli väldigt påfrestande för säljare. Jag har själv erfarenhet från båda sidor.
Jag tycker att det borde vara ännu tydligare att det allra mesta hamnar under undersökningsplikten och om det är något köpare vill klaga på eller kompenseras för så ska det alltid gå via jurister och de bör vara såpass insatta att de oftast avråder köparen att gå vidare i ärendet såvida det inte handlar om uppsåtligt bedrägeri värderat till en viss miniminivå.
För mig handlar det här enbart om begagnade objekt privatperson till privatperson. Företag som säljer till privatperson är en helt annan sak.
Men som sagt det här är en annan fråga och egentligen OT.
Edit:
Jo, du har rätt om man ska minimera efterspel så är det 100% som gäller. Så ursäkta mitt ordval tidigare, det borde ha varit minska och inte minimera.
När vi budade på vårt hus var vi två stycken kvar till slutet. Vi hade högsta budet i några dagar. Vi blev positivt överraskade när mäklaren ringde och sa att den andre budgivarens bud inte gällde längre, varför sa han inte. Så vårt bud sänktes till när den tredje budgivaren stannat. Vi fick också budgivningslistan på alla budgivare. Seriös mäklare!
Du föreslår en skrivbordsprodukt utan dess like, modell Tradera. Det märks att du inte har varit med om många budgivningar. Det finns så många andra variabler som en säljare kan behöva ta hänsyn till vid val mellan budgivare, Priset är bara en variabel, om än den tyngsta. Köpare vill ha djupare besiktning, friskrivningsklausuler, tillträdesdatum etc etc. kan bli föremål för förhandling och som gör att säljaren inte väljer den i topp i budgivningen. Har själv exempel på det..A Armstrong skrev:
Tror inte det. Och beteenden vid bilaffärer hör inte hemma här, det vet vi hur de kan gå till. Lycka till med din Tradera modell.A Armstrong skrev:
Har läst hela tråden. Frågan verkar som jag förstår det av TS 3 första inlägg gälla vilka regler som gäller budgivning vid fastighetsaffärer.
Men eftersom budgivningen inte är bindande har det ingen betydelse hur den går till.
Den som har sista ordet att bestämma försäljningsvillkoren är inte mäklaren utan säljaren. Säljaren bestämmer till vem och för hur mycket försäljningen sker. Naturligtvis i samråd med köparen.
Man får lätt intrycket att många ovana köpare/säljare lägger alldeles för mycket fokus på mäklare och hur budgivningen går till.
Den taktiken ger möjlighet att träffa säljaren för kontraktskrivning.
Priset bestäms av säljare och köpare i kontraktet. Inte vid budgivningen.
- Svaret är kort och gott det finns inga speciella regler för detta
Om detta förslag kan man uppenbarligen anse mycket. Det finns inget krav på att ha budgivning. Mäklarna vill ha budgivningar och har synpunkter på hur den skall gå till.A Armstrong skrev:
Men eftersom budgivningen inte är bindande har det ingen betydelse hur den går till.
Den som har sista ordet att bestämma försäljningsvillkoren är inte mäklaren utan säljaren. Säljaren bestämmer till vem och för hur mycket försäljningen sker. Naturligtvis i samråd med köparen.
Man får lätt intrycket att många ovana köpare/säljare lägger alldeles för mycket fokus på mäklare och hur budgivningen går till.
Taktiken för den som vill köpa är att lägga högsta budet. Alternativt erbjuda sig betala det säljaren vill ha. Det fungerar i princip alltid. Bra taktik är dessutom/samtidigt att vilja betala snabbt och vara flexibel med tillträdesdatum.A Armstrong skrev:
Den taktiken ger möjlighet att träffa säljaren för kontraktskrivning.
Priset bestäms av säljare och köpare i kontraktet. Inte vid budgivningen.