Jag snackade dessutom lite med rörkillarna som byter ut vattenbatterierna för återvinningen, tydligen var de gamla grymt fulla med gammalt gojs, så flödet måste ha varit dåligt, och återvinningen likaså.
Så det är nog huvudorsaken till denna modernisering av anläggningen.
Sen insåg jag också idag att de gamla pumparna var bara on/off, nu blir det varvtalsstyrda pumpar, och detta tillsammans med fler temperaturmätningar (både på vatten samt luft) samt energimätningar gör att det kommer bli helt andra möjligheter att optimera driften och återvinningsgraden.
Jag tänkte att jag kanske skulle förklara lite.
Alla större, men även massor av små ventilationsaggregat har någon form av värmeåtervinning, dvs den varma luften som är på väg att lämna byggnaden (avluft) får värma den nya luft som är på väg in (uteluft).
I större ventilationsaggregat är en roterande värmeväxlare dominerande, utom i enormt stora (då den roterande växlaren till sist blir för stor och tung rent fysiskt för att det ska vara ingenjörsmässigt vettigt).
Men ibland väljer man vätskeburna system för detta (batterivvx), i detta fall är det för att tilluftsfläktarna ligger i källaren och frånluften uppe på vindsplan.
Det kan också vara för att lokalens storlek inte medger en roterande växlare, för det mesta beroende på takhöjden där aggregatet står i kombination med nödvändig kanaldimension inte ger plats för ett värmeväxlarhjul av tillräcklig storlek - detta är vanligt i gamla hus där ett gammalt ventilationssystem är totalt underdimensionerat rent kapacitetsmässigt, byts ut till ett med större volymflöde.
Ja det finns andra skäl också.
Men så till sist en principskiss över hur systemet ser ut.
Men detta är bara en principskiss, det vi sätter in i det jobb jag nu är på har många finesser på järnspettet, t.ex. en värmeväxlare som istället kan kyla luften med vätskeburen köldmedelskrets vid behov, dubbla pumpar och dubbla shuntar, och så en drös med givare sen.
Jag kan ju jämförelsens skull även lägga in en bild på en roterande värmeväxlare
Så det är nog huvudorsaken till denna modernisering av anläggningen.
Sen insåg jag också idag att de gamla pumparna var bara on/off, nu blir det varvtalsstyrda pumpar, och detta tillsammans med fler temperaturmätningar (både på vatten samt luft) samt energimätningar gör att det kommer bli helt andra möjligheter att optimera driften och återvinningsgraden.
Jag tänkte att jag kanske skulle förklara lite.
Alla större, men även massor av små ventilationsaggregat har någon form av värmeåtervinning, dvs den varma luften som är på väg att lämna byggnaden (avluft) får värma den nya luft som är på väg in (uteluft).
I större ventilationsaggregat är en roterande värmeväxlare dominerande, utom i enormt stora (då den roterande växlaren till sist blir för stor och tung rent fysiskt för att det ska vara ingenjörsmässigt vettigt).
Men ibland väljer man vätskeburna system för detta (batterivvx), i detta fall är det för att tilluftsfläktarna ligger i källaren och frånluften uppe på vindsplan.
Det kan också vara för att lokalens storlek inte medger en roterande växlare, för det mesta beroende på takhöjden där aggregatet står i kombination med nödvändig kanaldimension inte ger plats för ett värmeväxlarhjul av tillräcklig storlek - detta är vanligt i gamla hus där ett gammalt ventilationssystem är totalt underdimensionerat rent kapacitetsmässigt, byts ut till ett med större volymflöde.
Ja det finns andra skäl också.
Men så till sist en principskiss över hur systemet ser ut.
Men detta är bara en principskiss, det vi sätter in i det jobb jag nu är på har många finesser på järnspettet, t.ex. en värmeväxlare som istället kan kyla luften med vätskeburen köldmedelskrets vid behov, dubbla pumpar och dubbla shuntar, och så en drös med givare sen.
Jag kan ju jämförelsens skull även lägga in en bild på en roterande värmeväxlare
Redigerat:
Mycket OT-surr från mig nu.
Men jag ville bara litegrann belysa en del anledningar till varför Sverige inte ökar sin elkonsumtion, inte har gjort under rätt många år nu.
Energieffektiviseringar är ungefär i samma härad som ökande elbehov från nya saker, t.ex. serverhallar.
Men vi plockar ju såklart lågt hängande frukt hela tiden, effektiviseringarna kommer antagligen bli allt svårare att finna, särskilt sådana som går att ekonomiskt motivera.
Och sen har vi förstås elefanten i rummet, när industrin ska gå till fossilfrihet, bara vår ståltillverkning kommer att dra 1/3 eller 1/2 av den el som förbrukas idag (är det verkligen så, det låter mycket? men det är sådana siffror jag hört)
Så fler kärnkraftverk kan nog bli nödvändiga, och de borde redan ha börjat byggas.
Men jag ville bara litegrann belysa en del anledningar till varför Sverige inte ökar sin elkonsumtion, inte har gjort under rätt många år nu.
Energieffektiviseringar är ungefär i samma härad som ökande elbehov från nya saker, t.ex. serverhallar.
Men vi plockar ju såklart lågt hängande frukt hela tiden, effektiviseringarna kommer antagligen bli allt svårare att finna, särskilt sådana som går att ekonomiskt motivera.
Och sen har vi förstås elefanten i rummet, när industrin ska gå till fossilfrihet, bara vår ståltillverkning kommer att dra 1/3 eller 1/2 av den el som förbrukas idag (är det verkligen så, det låter mycket? men det är sådana siffror jag hört)
Så fler kärnkraftverk kan nog bli nödvändiga, och de borde redan ha börjat byggas.
Här är en gammal nyhet som sätter behovet för Hybrit, LKAB, Stegra och Northvolt i Skellefteå till 85 TWh/år.Mikael_L skrev:
Betänk att SSAB Luleå ensamt står för 7% av Sveriges CO2-utsläpp.
Victoriahamnen i Luleå tar emot ca 1 miljon ton kol, som används i SSAB's koksverk för att sen användas i i masugnen.
Detta tillsammans med ca 3,5 miljoner ton malm ger drygt 2 miljoner ton stål årligen. (Detta är alltså endast SSAB, inte medräknad Stegra´s kommande stålproduktion)
För processen använder dessutom SSAB väldigt många ton kalk som bränns i deras egna kalkugn, som jag är ganska säker förut, och kanske fortfarande, eldas med olja i någon form, i alla fall fossilt.
Jag killgissar på ca 0,02 - 0,1 miljon ton årligen, Sen behövs syre i processen (färskning) som tillverkas i syrgasverket, med el och vanlig uteluft som insatsvaror. jag gissar att det behövs ca 70.000 ton syrgas (genom reaktionen C + O -> CO), och råjärnet har ca 5% kol som ska ner till ca 0,2%, men en del är kylskrot.
Med nya vätgasprocessen Hybrit så kommer det gå enorma mängder el.
Men samtidigt kommer SSAB att slippa köpa 1 miljon ton stenkol, ca 0,05 miljon kalk samt att använda el för att tillverka 0,07 miljoner ton syrgas.
Så de som säger att det kommer bli dyrt stål, har de funderat på vad 1 miljon ton stenkol kostar?
Detta tillsammans med ca 3,5 miljoner ton malm ger drygt 2 miljoner ton stål årligen. (Detta är alltså endast SSAB, inte medräknad Stegra´s kommande stålproduktion)
För processen använder dessutom SSAB väldigt många ton kalk som bränns i deras egna kalkugn, som jag är ganska säker förut, och kanske fortfarande, eldas med olja i någon form, i alla fall fossilt.
Jag killgissar på ca 0,02 - 0,1 miljon ton årligen, Sen behövs syre i processen (färskning) som tillverkas i syrgasverket, med el och vanlig uteluft som insatsvaror. jag gissar att det behövs ca 70.000 ton syrgas (genom reaktionen C + O -> CO), och råjärnet har ca 5% kol som ska ner till ca 0,2%, men en del är kylskrot.
Med nya vätgasprocessen Hybrit så kommer det gå enorma mängder el.
Men samtidigt kommer SSAB att slippa köpa 1 miljon ton stenkol, ca 0,05 miljon kalk samt att använda el för att tillverka 0,07 miljoner ton syrgas.
Så de som säger att det kommer bli dyrt stål, har de funderat på vad 1 miljon ton stenkol kostar?
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 23 314 inlägg
Ja, det har de. Konsensus är ju att det blir dyrare stål. Trots att själva stålets egenskaper sen blir desamma finns det dock de som tror att det ändå kommer finnas en marknad för det, på samma vis som det finns marknader för FSC-märkt papper eller kravmärkt mat.
Vad kostnaden blir på sista raden kommer nog påverkas väsentligt ifall det används kärnkraftsel för 80öre/kWh eller vindkraftsel för 35 öre/kWh.
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 23 314 inlägg
Nej. Kostnaden för en elköpare är vad elen kostar att köpa, inte vad den kostar att producera. Ju mer el som produceras, desto billigare kommer den bli i konsumtionsledet.
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 23 314 inlägg
Sen kan du ju ha lite rätt ändå. Kanske blir grönt stål mer attraktivt om det kan köpas med avlatsbrev för vindkraft än utan.
Nejdå, en kund som SSAB köper på termin, så det kan, beroende på en massa omständigheter, komma att bli ganska nära produktionskostnaden.
SSAB kan ju också bestämma sig för att äga en vindkraftspark själva.
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 23 314 inlägg
Terminspriset kommer ändå baseras på marknadspriset, inte produktionspriset. Sen har vi ju sett hur det gått för vindkraftbolag som sålt el på termin: de går i konkurs för att de inte kan hantera kostnaderna för att kompensera för priset på elen de måste köpa in dyrt på spotmarknaden när det inte blåser.
Jag misstänker att det sistnämnda kommer vara lösningen, är man så stor förbrukare så kommer det nog att vara lönsamt.
Nåja, min erfarenhet är att det beror mer på trenden för dagen inom management.
Ibland går trenden mot "Allt in-house", ibland mot att leja ut allt utom kärnverksamheten, ibland är trenden "diversifiering" ibland "endast kärnverksamheten".
Och de flesta företag verkar alltid springa åt samma håll, vid samma tidpunkt.
Och då inget annat förändrats, så borde det som varit bra förut fortfarande vara bra, kan man tycka, men istället ska barnet kastas ut med badvattnet hela tiden istället.
Jag vågar inte förutspå vad SSAB kommer göra.
Ibland går trenden mot "Allt in-house", ibland mot att leja ut allt utom kärnverksamheten, ibland är trenden "diversifiering" ibland "endast kärnverksamheten".
Och de flesta företag verkar alltid springa åt samma håll, vid samma tidpunkt.
Och då inget annat förändrats, så borde det som varit bra förut fortfarande vara bra, kan man tycka, men istället ska barnet kastas ut med badvattnet hela tiden istället.
Jag vågar inte förutspå vad SSAB kommer göra.
En lika god gissning som min.
Besserwisser
· Västra Götalands
· 11 236 inlägg
Mitt stalltips är det det här inte kommer att hända. Men om man skall använda kärnkraft för att göra vätgas så finns det flera mera direkta (och potentiellt effektiva) än att bara ta elen som den är och köra hydrolys.
En del har körts i labskala, men realistiskt så skulle det ta decennium/decennier innan något skulle kunna vara på plats.
I USA så sker det också en del intressant forskning där man försöker att göra om reduktionen av järn till en elektrokemisk process istället för att bränna bort syret med kol(oxid). Här är ett exempel, men det finns några fler som använder andra metoder.
Återigen så är detta på forskningsstadiet och vi lär inte se några storskaliga anläggningar i närtid.
Se där ja. En Byggahus ”trådsanning” som avkläddes i en annan tråd tas upp igen.B Byggmarodören skrev:
Ett kommunalråd i Hylte citerades på att brukets elkostnader hade varit 200mkr lägre om de legat längre norrut.
Bruket själva nämnde inte elpriset med ett ord i kommunikén som omtalade permitteringarna.
Sanningen var nämligen att skenande massapriser under 2024 var direkta orsaken mens elpriset var ordentligt lägre än bara några år tidigare
Vipps så spreds narrativet här på BS (å lever uppenbarligen fortfarande kvar) att Hyltebruk förlorar 200mkr på höga elpriser å må därför permittera…