Vad jag vet har jag inte förnekat det mer än att det inte varit officiellt.D daVinci skrev:
Sen har jag jämfört med finska gröna förbundet som redan har synen att utifrån miljöskäl så är kärnkraften att föredra.
Sen är det då i EU-Bryssel det här avgörs! Men är ganska säker på att den gröna rörelsen är "synkroniserad" i sin syn i Europa. Alternativet att öka användningen av fossila bränslen är ingen höjdare.
EU ska ju lägga fram konkurrenskraftsprogrammet och vad det nu blir??
Vad har du fått det ifrån? Det stämmer knappastD daVinci skrev:
Det kommer av väldigt grundläggande marknadsekonomi.D Daniel 109 skrev:
Men man behöver förstå marknadsekonomi.
Hur skulle prisvariationerna kunna finnas kvar??D Daniel 109 skrev:
Hur tänker du där?
Du ser framför dig hur entreprenörerna står och tittar på prisvariationerna och tänker där skulle jag kunna köpa när det är låga priser och sälja tillbaka när det är höga priser. Men det vill jag inte för då tjänar jag pengar. Är det något sådant du tänker kanske?
Eller är det påverkan på pris du inte vill acceptera?
Men nog bör det väl gå att inse att om det köps mer när priserna är låga så ökar efterfrågan och därmed pris. Och om det säljs mer när priserna är höga så ökar utbud och pris går ned.
Prisvariationerna som kan finnas kvar är omkostnaderna för att köpa+lagra+sälja. Och de omkostnaderna kommer kapitalisterna öppna sina plånböcker och betala för att pressa ned.
Besserwisser
· Västra Götalands
· 11 236 inlägg
Från Affärsvärlden, efter intervju i DI (som är paywallad för mig) med Dan Sten Olsson (mina fetningar):
Dan Sten Olsson: Affärsmodellen för vindkraft fungerar inte
Vindkraft är inte lönsamt i sin nuvarande form. Det säger Stenaägaren Dan Sten Olsson i en intervju med Di. Miljardären anser också att statliga Svenska Kraftnät ska stå för energilagring. "Det är svårt att få företagsekonomisk lönsamhet i tillräckligt stora lager", säger han till tidningen.
Stena är en stor investerare i vindkraft genom sitt bolag SR Energy, som äger totalt 200 vindkraftverk i Sverige. *)
Under de senaste åren har Stena dock minskat sitt innehav i bolaget.
Stenas VD och huvudägare Dan Sten Olsson säger nu till Di att vindkraften har lönsamhetsproblem. Detta eftersom man bara kan producera när elpriset är lågt.
“Jag bedömer att det beror på att affärsmodellen för vindkraft helt enkelt inte fungerar väl i dess nuvarande form”, säger han till tidningen.
“Kan lagra överskott”
Dan Sten Olsson tycker att statliga Svenska Kraftnät borde stå för möjligheter till energilagring, då det är svårt att få lönsamhet i den affären.
“Genom att hyra ut den kapaciteten så kan exempelvis vindkraftsbolag få möjlighet att lagra överskott på el när det blåser mycket”, säger Dan Sten Olsson till Di.
Affärsvärlden har tidigare rapporterat om lönsamhetsproblemen för landbaserad vindkraft. Under 2023 förlorade svenska vindkraftsbolag totalt 4,6 mdr kr och marginalen landade på minus 38%.
2023 var det sjunde året i rad som svensk vindkraft gick med förlust, enligt genomgången. **)
*) Enligt Dagens Industri så har han investerat "flera miljarder".
**) Å andra sidan så har vi en del bla kinesiskt ägande med underliga lån och skulder till moderbolag i Kina, så det är inte uppenbart hur lönsamhet osv. faktiskt ser ut.
Dan Sten Olsson: Affärsmodellen för vindkraft fungerar inte
Vindkraft är inte lönsamt i sin nuvarande form. Det säger Stenaägaren Dan Sten Olsson i en intervju med Di. Miljardären anser också att statliga Svenska Kraftnät ska stå för energilagring. "Det är svårt att få företagsekonomisk lönsamhet i tillräckligt stora lager", säger han till tidningen.
Stena är en stor investerare i vindkraft genom sitt bolag SR Energy, som äger totalt 200 vindkraftverk i Sverige. *)
Under de senaste åren har Stena dock minskat sitt innehav i bolaget.
Stenas VD och huvudägare Dan Sten Olsson säger nu till Di att vindkraften har lönsamhetsproblem. Detta eftersom man bara kan producera när elpriset är lågt.
“Jag bedömer att det beror på att affärsmodellen för vindkraft helt enkelt inte fungerar väl i dess nuvarande form”, säger han till tidningen.
“Kan lagra överskott”
Dan Sten Olsson tycker att statliga Svenska Kraftnät borde stå för möjligheter till energilagring, då det är svårt att få lönsamhet i den affären.
“Genom att hyra ut den kapaciteten så kan exempelvis vindkraftsbolag få möjlighet att lagra överskott på el när det blåser mycket”, säger Dan Sten Olsson till Di.
Affärsvärlden har tidigare rapporterat om lönsamhetsproblemen för landbaserad vindkraft. Under 2023 förlorade svenska vindkraftsbolag totalt 4,6 mdr kr och marginalen landade på minus 38%.
2023 var det sjunde året i rad som svensk vindkraft gick med förlust, enligt genomgången. **)
*) Enligt Dagens Industri så har han investerat "flera miljarder".
**) Å andra sidan så har vi en del bla kinesiskt ägande med underliga lån och skulder till moderbolag i Kina, så det är inte uppenbart hur lönsamhet osv. faktiskt ser ut.
Energiöverenskommelsen sa att till år 2040 skulle all elproduktion vara förnybar. Det ger inte mycket utrymme för att ny kärnkraft om den bara skulle få köra några få år.B bjorn.abelsson skrev:
Skillnaden är lagringskostnaden. Tex kaffe har tämligen konstant pris oavsett om det är skördeperiod eller inte. Just för att om drr finns en prisskillnad så kommer någon att köpa när det är billigt, lagra tills det är dyrare och sälja då. Det kan du göra med el också. Det finns ingen reglering som hindrar det. Men lagringen är så pass dyr att det inte blir i närheten av ett jämt pris. Men visst byggs det, både batterilager och återställning av Juktan beror på att det är lönsamt att lagra när prisvariationerna är stora.D daVinci skrev:
Vad är det du menar att hindras av nuvarande regelverk?
Där håller jag inte med.D daVinci skrev:
Den största å mest likvida av alla fria marknader i världen - valutamarknaden kan till tider vara extremt volatil då den är känslig för osäkerhet skapat av oförutsedda händelser.
Sista goda exemplet är covid 2020.
Den är volatil för att det kommer okända händelser som kan ge mer eller mindre permanenta förändringar.Z Zodde skrev:
Annars skulle ordinär mean reversion platta till växelkursförändringarna och det skulle möjligen råda en svag drift.
För elpriser däremot så kan man jobba mot kända prisförändringar iom att priserna är kända i ca ett dygn i förväg. Och med lite väderprognoser kan man göra hyggliga prisprognoser. Det blir i stort sett arbitrage man kan göra.
Problemet tidigare är att prisvariationerna knappt funnits. I SE2 var de pre corona kanske 2 öre per dag eller så. Det är först de senaste åren när prisvariationerna dragit iväg, som Vattenfall dammat av tanken på att återstarta Juktan. Nu först blir det möjlighet till lönsamhet. Och Juktan kommer att kunna platta till priskurvan i SE2. Vattenfall har dessutom extra goda prognoser över närmaste dagarnas elpris.
Vilka regler och skatter syftar du på?
D daVinci skrev:
Visst, folkomröstning är i några avseenden bättre. Men den förra folkomröstningen om kärnkraft, 1980, blev ju närmast en fars och kom till för att framför allt S ville neutralisera kärnkraftsfrågan genom att hänskjuta den till "folket".Mikael_L skrev:
Genom att låta kärnkraften vara en del av riksdagsvalet, som den ju var 2022, så tvingar man partierna att ta klar ställning för eller emot subventioner av kärnkraften (och annan elproduktion). Och med nuvarande deklarerade åsikter (M, KD, L och SD för subventioner, S, MP och C mot subventioner, V mot kärnkraft även utan subventioner) borde väl de flesta kunna hitta ett parti vars politik de kan acceptera även vid sidan av kärnkraften.
(S) var inte emot men visst hade vi en borgerlig regering då beslutet om folkomröstning togs.B bjorn.abelsson skrev:
Enligt Wikipedia
” Det viktigaste politiska skälet för en folkomröstning var att den borgerliga regeringen var oenig internt. Centerpartiet såg en avveckling som en mycket viktig fråga, medan de två andra partierna inte ställde upp på Centerpartiets linje. Man bestämde sig för att ha en folkomröstning och låta den styra, så att frågan inte skulle vara så splittrande för de borgerliga. Socialdemokraterna var också oeniga internt och ställde upp på en folkomröstning.”
Jag håller med om att överenskommelsen 2016 innehåller en del oklarheter som inbjuder till olika tolkningar och att 2040 är ganska snart, med kärnkraftsmått mätt. Men dels var ju 2040 något mer avlägset 2016 än det är idag, dels finns det skrivningar som rimligen måste tolkas som att 2040 är ett mål, inte ett krav. Det är framför allt skrivningen om att tillstånd kunde ges för att successivt ersätta nuvarande reaktorer i takt med att de nådde sin ekonomiska livslängd. Eftersom flera av de reaktorer som fanns 2016 hade rätt lång ekonomisk livslängd kvar, så måste man rimligen ha insett att om de skulle ersättas skulle detta kräva att de skulle få drivas längre än till 2040.B Byggmarodören skrev:
Avhoppen från överenskommelsen av M och KD 2019 motiverades inte heller med att 2040 var en alltför snäv tidshorisont. I stället var det för att man ville ändra 100 % förnybart till 100 % fossilfritt samt att man ville stoppa nedläggningen av reaktorerna i Ringhals. Båda argumenten är ganska ihåliga. Sveriges elförsörjning är redan nästan 100 procent fossilfri, så ett långsiktigt mål till 100 % 2040 är tämligen meningslöst. Och 2019 var det definitivt för sent att stoppa nedläggningen av R1 och R2: planeringen för nedläggning hade gått alldeles för långt. Detta måste rimligen både M och KD ha vetat, så deras agerande var ren valtaktik. 2016 hade det möjligen gått att stoppa nedläggningen, men inget av partierna tog upp den frågan när den nya överenskommelsen diskuterades.
Ja, både S och de borgerliga ville gärna slippa att kärnkraften blev en valfråga. Men det var faktiskt S som först förde fram kravet om folkomröstning. Den dåvarande folkpartiregeringen lade i början av 1979 fram en proposition om utbyggnad av kärnkraften, en proposition som stöddes av S. Men efter reaktorolyckan i Harrisburg i mars 1979 ansåg S inte längre att de kunde stödja FP:s förslag utan krävde i stället en folkomröstning. Opinionen mot kärnkraft inom S fanns redan före Harrisburg, men stärktes kraftigt av olyckan. S vågade därför inte fortsätta att stödja FP:s mer kärnkraftsvänliga linje. Sedan enades ändå S och FP bakom linje 2 i folkomröstningen.Z Zodde skrev: