Men som sagt. Ta in en jurist.
 
S
Lite skillnad på de exemplen och ett internt avtal från 1982...
 
  • Gilla
Nötegårdsgubben
  • Laddar…
Kanske. Principen är ju detsamma. Är hävd 40 år tbx? Eller 100 år?

En jurist med tillgång till prejudikat måste kolla detta. Man kan även gå till byggnadskontoret på kommunen och börja med att diskutera med deras jurist. Men - ett erfaret proffs måste in.
 
Definitivt skillnad. Men att det bara gäller fast egendom stämmer inte. Det kan definitivt påverka tolkningen av avtalet.
 
S
Läs länken där en jurist svarar, "Det betyder i praktiken att man ska kunna påvisa ett nyttjande som pågått minst sedan 1880-talet och därför är det inte längre många som kan hänvisa till urminnes hävd."
 
C
Huggedugge1 Huggedugge1 skrev:
Det finns ett antal exempel där t ex midsommar firande har gällt. Tror även bryggor i fiskesamhällen samt för vatten. Om jag inte minns fel så var det väl gammal hävd som samerna vann tillbaka sina jaktmarker på.
Jo, men de är alla exempel på nyttjanderätt till fast egendom. Och bryggan är inte grannens fasta egendom.
Möjligen att man kan åberopa hävd gentemot bryggföreningen som är fastighetsägare. Men tvivlar starkt på att TS rätt till bryggan når upp till "hävdnivå".
 
S
D Daniel 109 skrev:
Definitivt skillnad. Men att det bara gäller fast egendom stämmer inte. Det kan definitivt påverka tolkningen av avtalet.
Men gäller det fast eller lös egendom i TS fall? Jag misstänker att det inte är bryggan i sig (lös egendom) som TS vill åt, utan nyttjanderätt av en bit mark nära vattnet (fast egendom). Avtalet vi sett utdrag ur rör onekligen en brygga, lös egendom.
 
C
S swirve skrev:
nyttjanderätt av en bit mark nära vattnet (fast egendom).
Markbiten är fast egendom, tillhörande bryggföreningen, inte grannen. Nyttjanderätten till markbiten tillhör grannen, men är inte fast egendom enligt min uppfattning.
 
C
(Förutsatt att "arrendeavtalet", som vi inte alls har sett, verkligen är just ett arrendeavtal och inte uppfyller rekvisiten för att vara ett servitut. Men det bör vi inte spekulera mer om utan att ha sett avtalet.)
 
Den som betalar arrendeavgiften får väl betraktas som ägare av arrendet och den som har kvitto på betalning av bryggan, ägare av den.
 
Det är uppenbart att syftet inte är rätten till den fysiska bryggan som fanns när avtalet skrevs, Utan en brygga på platsen. Även om det inte står så om man tolkar texten bokstavligt.
 
Grannen har garanterat kollat upp detta med en fastighetsjurist och har såklart helt rätt. Släpp det och gå vidare.
 
D Daniel 109 skrev:
Det är uppenbart att syftet inte är rätten till den fysiska bryggan som fanns när avtalet skrevs, Utan en brygga på platsen. Även om det inte står så om man tolkar texten bokstavligt.
Det finns uppenbarligen en brygga på plats och någon har finansierat den dvs dess ägare.
 
Varför tror du det? Säkert är det definitivt inte. Då skulle säkerligen grannen hänvisa till juristen i sin kommunikation. Det behöver förövrigt inte vara rätt bara för att en jurist säger så. Men jag tvivlar på att någon finns inblandad.
 
  • Gilla
Nötegårdsgubben
  • Laddar…
Vi saknar även lite av historian. Om syftet med avtalet var att det skulle följa fastigheterna borde det ha aktualiserats vid försäljning. Såldes båda fastigheterna samtidigt, om inte, vilken såldes först?
 
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.