Åldersavtrappning = avskrivningar av investeringar. Bygger man om innan dessa är gjorda så drar man med sig en kapitalskuld in i den nya investeringen. Denna skall fortfarande betalas av.K karlmb skrev:
Det har funnits sedan 2012. De skrivs av med antingen 10 eller 40 år. Majoriteten på 40 år. Så varje år minskar elnätsbolagens kapitalbas med 2,5% om de inte tillför nya anläggningar. Det som står om regleringen är inte inriktat mot privatpersoner utan vänder sig oftast direkt till berörda företag.K karlmb skrev:
Det byggs nytt elnät i städer hela tiden. Nya villaområden, nya industriområden. Inte som att allt elnät i kommunen byts ut vid ett givet tillfälle men varje år sker det utbyten, ombyggnationer m.m. På samma sätt som vägar renoveras och nya vägar byggs, men aldrig att hela vägnätet byts ut totalt. Tror du den nya tunnelbanan i Stockholm kan anläggas utan att en enda elledning behöver flyttas och förläggas på helt ny plats?😉
https://ei.se/download/18.731197551...randet-av-förhandsregleringen-Ei-R2022-01.pdf
2.1.1 Kapitalkostnader
Kapitalkostnad är kostnad för att använda kapital, i form av exempelvis elledningar och nätstationer (kapitalbas). Kostnaden utgörs av två delar, dels kostnaden för förbrukning av de tillgångar som ingår i verksamheten (avskrivning), dels avkastningen på tillgångarna. För att kapitalkostnaden ska kunna beräknas måste värdet på kapitalbasen, metod för fördelning av kapitalkostnaden över tid, avskrivningstid och avkastning (beräknad kalkylränta)bestämmas. I regelverket för första tillsynsperioden fanns närmare bestämmelser enbart om hur kapitalbasen skulle beräknas och dessa beskriver vi nedan.
Ok, men om man sedan 2012 underhåller i takt med avskrivningarna, vilket man väl får hoppas, dessa kostnader kan man ju fakturera direkt som drift, så blir det ju i princip ingen minskad kapitalbas.Hemingway skrev:
Att det byggs nya bostadsområden mm hela tiden har ju inte med detta att göra, de ger ju en ökad kapitalbas och samtidigt förhoppningsvis ökade intäkter från nya anslutningar, så det kan vi ju lämna därhän.
Underhåller i takt med avskrivningarna? Vad menar du. En avskrivning innebär att produkten minskar i värde och i praktiken kan ersättas efter exempelvis 40 år utan förlust (skatteteknisk sak). Underhåller på nätet har inget med avskrivningen att göra. Man har underhållsplaner också, men det är helt separat och är inte på något sätt kopplat till kvarstående värde på en investering.K karlmb skrev:
Som andra påpekar så far du med begrepp som betyder andra saker än du verkar tro.K karlmb skrev:
"underhåller i takt med avskrivningarna"
"fakturera direkt som drift"
"ingen minskad kapitalbas"
Det som står ovan hänger inte ihop, det är stor förvirring av begrepp här och hur saker och ting fungerar. Lite som att säga "skruva in en spik, för att fästa ett tak i en plint i källaren."
"byggs nya bostadsområden mm hela tiden har ju inte med detta att göra, de ger ju en ökad kapitalbas" - Var tror du pengarna till detta kommer ifrån? Existerande kunder är ju enda intäktskällan för kostnaderna för ny infrastruktur kommer ju först, sedan betalar de nya kunderna under lång tid framöver för att täcka den ursprungliga investeringen.
Jag kan förstå önskan om att allt ska vara så enkelt, men tyvärr är det inte så plättlätt alltid. Börja med att läs hela dokumentet jag länkade så kommer det nog lite nya insikter.
Barnsliga översittarfasoner imponerar inte.
Har du hört talas om anslutningsavgifter?
Även om de kanske inte täcker hela investeringen så är ändå en annan affär som man Inte behöver förvirra diskussionen med här. Det finns ju även områden där det nästan inte byggs ngt alls.
Men det är fortfarande så att om investeringen inte är betald och man tvingas investera igen, då ökar kostnaderna. Detta tas då ut genom högre månadsavgifter iom att de gamla investeringarna inte är avskrivna.K karlmb skrev:
Detta löses inte med anslutningsavgifter då detta ofta är i befintliga områden.
Där jag bor byttes stolptransformatorernabut för ca 20 år sedan. De var rejält gamla, de nya transformstorerna som då byggdes är inte avskrivna ännu och nu kommer krav på att bygga om dessa för att man skall kunna bygga mer solpaneler. Det är orimligt. Då är det de som vill bygga solpanelerna som skall betala för detta. Det kan göras på olika sätt, exempelvis genom anslutningsavgifter eller genom effekttariff på solpaneler...
Vänta nu.
Har jag uppfattat det rätt att för att få öka intäkten (höja elnätsavgifterna) så måste nätbolaget investera i nätet, för att få ny/höjd kapitalbas.
Blir inte det ett självspelande piano? De höjer avgifterna för att investera i nätet. Ju mer dom investerar i nätet desto större kapitalbas får de och kan därmed höja avgifterna ännu mer?
HejK karlmb skrev:
I ditt inlägg här # 203 här efterfrågar du kvantifiering
Varför gav du ingen kvantifiering i ditt eget inlägg # 193 här, om du menar att det ska man kräva av andra?
I hur många fall har den ursprungliga spänningsregleringen fungerat utan åtgärder eller kostnader sedan vi för drygt tio år sedan började med solceller på villataken
Du påstår att det går bra. Hur kan du göra det och samtidigt påstå att mängden är affärshemligheter”?
Vet du eller vet du inte?
Kan du kvantifiera hur många som är hjälpta idag enligt din punkt 2?
Kan du kvantifiera hur många som har tur enligt din punkt 3?
Om du skall kräva kvantifiering av andra, visa då först att du själv kvantifierar
Redigerat:
Jag kan ju lägga till att en billig enkel transformator (utan allt annat runtomkring som du måste bekosta också, hus och annan infrastruktur) ligger på kanske 10000 kr per hushåll. Detta är en riktig höftning eftersom det beror på så många olika saker, jag har mest troligt räknat väldigt lågt här. En transformator som klarar dubbelriktad spänning kostar runt 50% mer.
Med en avskrivningstid på 40 år och en ränta på 4% så kostar alltså en dubbelriktad transformator runt 750 kr extra per år i fast elavgift. Men detta är ju para denna transformatorn och inte de övriga sakerna som kommer till.
Om man nu tänker på mitt område där transformatorerna byttes ut för 20 år sedan så bidrar de gamla transformstorerna väldigt förenklat med ytterligare 500kr per år för de boende under ytterligare 20 år. Eller om man räknar om det över de 40 år de nya transformstorerna skall skrivas av så kostar dessa nu 1000 kr per år. Dvs, kostnaden fördubblades för dessa transformatorer.
Och denna naiva beräkning inkluderar inte planering, arbete med byte, annan infrastruktur osv.
Att jag får en sänkning med mer än 750 kr per år med Vattenfalls modell, för att jag håller nere effekttopparna ter sig väldigt rimligt när man räknar på detta sätt.
Med en avskrivningstid på 40 år och en ränta på 4% så kostar alltså en dubbelriktad transformator runt 750 kr extra per år i fast elavgift. Men detta är ju para denna transformatorn och inte de övriga sakerna som kommer till.
Om man nu tänker på mitt område där transformatorerna byttes ut för 20 år sedan så bidrar de gamla transformstorerna väldigt förenklat med ytterligare 500kr per år för de boende under ytterligare 20 år. Eller om man räknar om det över de 40 år de nya transformstorerna skall skrivas av så kostar dessa nu 1000 kr per år. Dvs, kostnaden fördubblades för dessa transformatorer.
Och denna naiva beräkning inkluderar inte planering, arbete med byte, annan infrastruktur osv.
Att jag får en sänkning med mer än 750 kr per år med Vattenfalls modell, för att jag håller nere effekttopparna ter sig väldigt rimligt när man räknar på detta sätt.
Hur pass mycket påverkar timpris egentligen på effekten?M Martin Lundmark skrev:
Enligt EI 2023 så har 11% timpris.
Jag förutsätter att samtliga lägenheter inte har det och timpris hittas hos boende i villa.
enligt scb så bor ca 2 miljoner av 5 miljoner hushåll i villa.
så ca 500.000 villor av 2 miljoner har timpris, 1/4 mao.
någon standard för hur mycket en villa drar verkar enligt snabb googling vara 20.000 kwh/år
20MWh x 500 000 = 10TWh
Sveriges elanvänding (enligt ekonomifakta 2023) var 135TWh.
Kan 5-10% av elanvändningen ("timprisarna") påverkar så pass mycket?
Nästa fråga är ju hur många % av hushåll med timpris bryr sig om att påverka sitt beteende.
Förra året var det nån timma med typ 10kr/kWh. Jag stängde av allt hemma; tom belysning och tände ljus under ett par timmar.
Frågade några kollegor dagen efter som också kör timpris och fick frågande blickar tillbaka och sa att det jämnar ut sig över månaden och att de inte tänker så mycket på priset för stunden utan lever sitt liv ändå.
Skall man spara effekt verkar systemet idag inte fungera så bra, de flesta har inte timpris och kör på som vanligt och lagar mat när det är som dyrast.
HejS solhej skrev:
Det jag tar upp är att timpris innebär att vi styr eleffekt till och från oftare och vi kopplar in högre effekter vid lågt elpris
Detta innebär att spänningen oftare varierar i distributionsnäten
Målet med effektavgifterna är att utjämna effektflödet så att elnätet kan nyttjas bättre