Hej DilatoD Dilato skrev:
T.ex. de som fått vänta med anslutning av och inmatning av eleffekt från sina solcellsinstallationer.
När jag var på tekniska mässan i Göteborg, för ca tre år sedan, kom några fram och undrade vad men kunde göra åt spänningsvariationerna (och höga spänningar) när grannarnas solcellsinstallationer levererade
Redigerat:
Hela grejen med solceller på villataket var ju från början avsett att försörja det egna hushållet, inte att vara producent till alla på elnätet.M Martin Lundmark skrev:
Jag och många med mig ser inte det som ett problem att någon inte får ansluta solceller till nätet, slipper vi det slipper vi problemet med varierande spänning och byte av transformatorer, nätkostnaden sjunker, win-win.
Hej DilatoD Dilato skrev:
Så uppfattade jag det också när vi för ca tio år sedan forskade på konsekvenser vid installationer av små enfasanläggningar (några kilowatt) i villaområden och landsbyggdsnät.
Men alla såg inledningsvis det inte som du, och som Energimarknadsinspektionen idag beskriver, att man skall bygga främst för egna elbehovet och stödet till hemmabatteri bygger på detta.
I forum, som här på byggahus, uppmanade man till exempel till att bygga stort.
I tråden; ”Ska vi välja en för STOR solcellsanläggning eller inte?”
Så stod det t.ex. i inlägg #26 (17 jan 2023) uppmaningen; ”bygg så stort du kan !
jag ångrade mig direkt
så nu ska det upp några till”
https://www.byggahus.se/forum/threa...-solcellsanlaeggning-eller-inte.479087/page-2
Man beskrev stora intjäningsmöjligheter som "elleverantör".
Nu har verkligheten hunnit i kapp för många, lönsamheten sjunker, men nu märks ökade kostnader för de investeringar som gjorts i elnäten. Dessa kostnader finns sedan i många fall kvar framöver.
Egentligen borde dom omformulera villkoret för bidrag till batteri. Just nu ska batteriet väl vara avsett i huvudsak för egenproducerad el för att man ska få bidrag. Om alla nu ska hjälpas åt att jämna ut effekttoppar skulle man väl kunna ge bidrag till batteri så länge man har det för att lagra el man tänker använda själv (dvs inte köpa och sälja som spekulation på elmarknaden).
Nåja, det beror ju på hurpass stort problemet är i praktiken. Man har ju kommit fram till att det går att säsongsvariera 10kV-nätets spänning och därigenom komma ifrån de mesta problemen med stor lokal inmatning.D Dilato skrev:
Vsddå nej? Om du har hög spänning i ett område pga många solpaneler och låg spänning i ett annat pga få paneler och bägge dessa ligger under samma överliggande transformator. Hur löser du det?K karlmb skrev:
Det har stått en del i media på sistone om CATLs Naxtra-batteri. Dvs ett nytt Na-jon batteri som dom fått upp till 175 Wh/kg. Så det blir intressant även för bilar.
TiIl det hör att man talar om minst 10000 laddcykler. Och så nämns ett pris på 10% av Li jon batterier. De senare säljs till biltillverkare för $100/kWh. Så det här skulle då säljas för $10/kWh. Dvs en hundring.
För egen del tvivlar jag på det med priset. Och vill vänta och se.
Det skall komma i nästa års bilar. Dvs om ett år har vi mer säker data.
Men om detta skulle kunna börja säljas som hemmabatteri för säg 500kr/kWh så börjar vi tala om 5 öre/laddcykel. Dvs folk kan köpa batterier och ladda när det är som billigast under dagen och så köra från batteri. Och jämna ut förbrukningen under dagen. Kanske veckan för de mest entusiastiska.
Dvs minimera effektavgiften och minimera det ackumulerade elpriset. Kostnad för batterislitage blir försumbart.
Först då för de som redan har växelriktare.
Men sedan lär det väl dyka upp batterier med växelriktare.
Med åren kan det blir så att oron och problemen med effekt och prisvariationer försvinner. TROTS att staten försöker hindra det. Onda kapitalister tar fram nya och bättre produkter.
TiIl det hör att man talar om minst 10000 laddcykler. Och så nämns ett pris på 10% av Li jon batterier. De senare säljs till biltillverkare för $100/kWh. Så det här skulle då säljas för $10/kWh. Dvs en hundring.
För egen del tvivlar jag på det med priset. Och vill vänta och se.
Det skall komma i nästa års bilar. Dvs om ett år har vi mer säker data.
Men om detta skulle kunna börja säljas som hemmabatteri för säg 500kr/kWh så börjar vi tala om 5 öre/laddcykel. Dvs folk kan köpa batterier och ladda när det är som billigast under dagen och så köra från batteri. Och jämna ut förbrukningen under dagen. Kanske veckan för de mest entusiastiska.
Dvs minimera effektavgiften och minimera det ackumulerade elpriset. Kostnad för batterislitage blir försumbart.
Först då för de som redan har växelriktare.
Men sedan lär det väl dyka upp batterier med växelriktare.
Med åren kan det blir så att oron och problemen med effekt och prisvariationer försvinner. TROTS att staten försöker hindra det. Onda kapitalister tar fram nya och bättre produkter.
Genom att det finns ett spann och att man i de värsta fallen (ovanligt idag) uppgraderar solproducenters serviser ifall de ligger långt från trafo med klena ledningar.pacman42 skrev:
Det är ovanligt i tätorter pga de flesta områden är dimensionerade redan för direktverkande el.
Nu kör vi elen åt andra hållet bara.
Hej karlmbK karlmb skrev:
När du skriver ”Nu kör vi elen åt andra hållet bara.” så tyder det på att du inte har satt dig in i hur distributionsnäten till villor är uppbyggda.
Distributionsnäten är konstruerade för effektriktningen mot villorna.
Eftersom spänningsfallet vid utmatning till villa från distributionsnätet vid tex uppvärmning och spänningsfallet vid inmatning till distributionsnätet från solceller har olika polaritet så fungerar inte den spänningsreglering som idag distributionsnäten är uppbyggda efter på ett bra sätt.
Problematiken ökar t.ex. vid stora långsträckta nät, vid många anslutna villor och om det handlar om stora eleffekter
Du skriver även; ” i de värsta fallen (ovanligt idag) uppgraderar solproducenters serviser ifall de ligger långt från trafo med klena ledningar.”
Något som naturligtvis är möjligt med det kan ibland innebära stora kostnader i redan byggda nät.
Med effektavgiften försöker man undvika att kostnaderna för den typen av kostsamma uppgraderingar innebär en extra höjning av elnätskostnaderna.
Vi har redan dryftat detta många gånger på längden o tvären.M Martin Lundmark skrev:
En sista gång då:
Ja, de är konstruerade för transmission åt andra hållet. Men nu är det så lyckligt att mkt går att köra åt andra hållet också som vi vet.
Spänningsregleringen under en trafo är ställd för att hålla alla anslutningar inom föreskriven spänning, mellan 220 o 240 V är det har jag för mig.
Det värsta fallet vilket i princip är det enda, är ifall ngn installerar en stor solcellsanläggning längst ut på en lång klen lina, samtidigt som en annan kund bor precis intill trafo. Om solen skiner och kunden inte drar någon nämnvärd last, så kan den kunden få för hög spänning allt annat lika.
På några ställen leder detta till att kunden längst bort måste uppdateras med bättre ledningar, eller kopplas om på något sätt, och detta kostar givetvis pengar. Men sedan större delen av våra nät är hyffsat uppdaterade med markkabel mm så handlar det om väldigt få kunder i stort sett varje nät.
(Någon kvantifiering av hur många det faktiskt är aktar sig alla elnätsbolag för att avslöja, de kallar det affärshemligheter...)
1, Men exempelvis har iaf Vattenfal elnätl i tex område väst sagt att de inte ser några stora kostnader närmaste åren så länge vi inte pratar om tillkommande batterifabriker eller vind/solparker, så det duger väl bra som indikator tänker jag.
2, Dessutom, som du länkat till, så kan man komma långt genom att sommartid sänka överliggande spänning i 10kV-nätet så att ännu färre får för hög spänning.
3, Och med lite tur skaffar sig kunden intill trafon snart både solpaneler o elbil och då försvinner ännu fler av dessa potentiella problem.
Ööö, nä. Det är billigare att bygga i "obygden" än i tätort. Däremot blir det ofta längre ledningar utanför tätorterna, men det blir ju fler anläggningar i kapitalbasen så det får man ersättning för.K karlmb skrev:
Ett problem är att det inte går att bygga i städerna till det pris som man får ersättning för i kapitalbasen. Att gräva upp asfalterade vägar, avspärrningar, tillstånd samt återställande av hela vägbanan trots att bara 1 meter behövde grävas upp är alla vanliga problem i tätort som man slipper när man går genom skogen med en luftledning.
Sedan ger inte kapitalbasen ersättning för ett nytt nät, det finns en åldersavtrappning som beror på hur gammalt ditt nät är.
Jag har inte sett något om åldersavtrappning. Var står det?Hemingway skrev:
Med obygd menade jag egentligen inte vildmark utan ett område helt utan nät, som du säger så är det i tätort det kostar.
Och det lär aldrig hända ens i Ukraina fn att man bygger ett helt nytt nät i städerna, så det är ju helt uppåt väggarna att ens ha med en sådan beräknad kostnad i en intäktsram.