Hej DilatoD Dilato skrev:
2015-03-13 kunde vi i SvD Näringsliv läsa; ”Fortum säljer sitt svenska elnät”
https://www.svd.se/a/0fc7ad9b-2bb9-3325-b39e-704740cb839a/fortum-saljer-sitt-svenska-elnat
Efter ingressen så kunde vi läsa; ”Efter börsens stängning på fredagen offentliggjordes en jätteaffär - Fortum säljer sitt svenska elnät för 60,6 miljarder kronor.”
När jag såg affären oroade jag mig för kostnaderna för Ellevio:s elnät framöver.
Men jag kunde inget då, eller nu, göra åt saken.
Jag vet inte om de pensionärer vars pensionsfonder äger Ellevio anser att ”väl över 2% efter skatt” är så bra avkastning gällande sina pensionspengar, att de kan gå med på att du kan förhandla ner den summan?
Tror du verkligen det?
För det är ju i princip, det du återkommande och återkommande upprepar i olika trådar, och därigenom blockerar du trådarna för annan information, då jag försöker att hjälpa oss elanvändare med det vi kan påverka för satt hålla nere framtida höjningar av elnätskostnader.
Det vore bra om ”blockeringen” avslutades och vi i fortsättningen tillsammans fick berätta för de om läser här på byggahus.se, vad vi faktiskt kan påverka när det gäller att hålla nere ökningen av elnätsavgifter.
Det som jag tidigare nämnt om i mina inlägg.
Så, kontentan av ditt inlägg kan summeras: Det går inte att göra något åt att staten (via pensionsfonder) och kundägda försäkringsbolag (Folksam) gör skitdåliga affärer, så sitt still i båten och dra ner din uttagna effekt ur nätet så blir allt bra för då slipper nätbolagen investera.M Martin Lundmark skrev:
Särskilt Eon distribution som tar ut skyhöga vinster och skickar utomlands men ändå måste höja avgifterna eftersom dom måste investera i framtidens nät...
Bara för att EU har usla elnät ska vi som har alla förutsättningar till ett stark nät sluta använda el på det sätt som gått alldeles utmärkt de senaste 20 åren utan att nätet kollapsat för att vara solidariska med resten av EU?
Vad är problemet med att använda pengarna vi betalar till att rusta upp nätet så det tål att belastas, det ger ju mervärden för alla: kunderna, industrin, leverantörer av utrustning och kablar, dom som ska installera och drifta har jobb och lön, jag ser inget negativt alls?
Så fungerar alla företag. Det är från kunderna som intäkterna kommer, ska täcka kostnader och överskottet blir vinst. Genereras inget överskott långsiktigt så finns det ingen anledning för ägarna att bedriva verksamheten.K karlmb skrev:
Jag menade att Fortum sålde ett nät till överpris och kammade hem.Hemingway skrev:
Sedan ger EI den nye köparen rätt att plocka in "rimlig avkastning " på överpriset.
Det är inte ok hur man än vrider på det.
Du fattar inte, staten tillåter dem att plocka ut en "rimlig avkastning på investerat kapital". Oavsett hur stort det var.
Vinnaren var säljaren, och förlorarna de inlåsta kunderna. Staten skiter i ifall det var överpris eller ej.
Det investerade kapitalet är hur mycket elnätsanläggningar de har i sin kapitalbas. Om det är 10 miljarder så spelar det ingen roll om ägarna betalade 100 miljarder eller 1 miljard för bolaget. Det är kapitalbasvärdet som är det investerade kapitalet som avses när man säger att ägarna ska få avkastning på investerat kapital. Det är alltså på det värdet som elnätsbolaget ska få en rimlig avkastning.
Det är inte vad ägarna köpte bolaget för som EI tar någon som helst hänsyn till.
Det är inte vad ägarna köpte bolaget för som EI tar någon som helst hänsyn till.
DilatoD Dilato skrev:
Jag vet inte vad du menar att jag har skrivit, som du påstår är kontentan av mina inlägg.
Jag upprepar att; ” Jag tillhör de som tycker att elnäten (de som är monopol) bara borde ägas av staten eller kommunerna (de som beskattar oss).”
Vad som går göra åt att Ellevio idag ägs av svenska och kanadensiska pensionsfonder det vet inte jag. Det får nog andra beskriva. Även om de betalat mycket (och i princip gjort en dålig affär) innebär ju inte det att de begått något brott eller andra oegentligheter som tex. kan ogiltigförklara affären.
Möjligen så kan Energimarknadsinspektionen veta mer om hur villkoren kan tänkas vara skrivna för nästa period 2028–2032. Men det vet jag inget om och ser ingen anledning att spekulera i denna tråd som handlar om; ”Vattenfall börjar testa effektavgift”
Du skriver ”Bara för att EU har usla elnät ska vi som har alla förutsättningar till ett stark nät sluta använda el på det sätt som gått alldeles utmärkt de senaste 20 åren utan att nätet kollapsat för att vara solidariska med resten av EU?”
Vi har inte tillräckligt med elnät i Sverige idag som är byggda för den elanvändning vi övergått till exempelvis timvis mätning (innebärande styrning av laster över dygnet), elbilsladdning och solcellsinstallationer där vi dessutom matar eleffekt i omvänd riktning.
Av den anledningen så har redan delar av näten byggts om och kostnaden till kunden för elnäten har ökat och ”rullas nu ut” under denna period (2024–2027)
Det handlar inte om att nätet ”kollapsar” utan det kan redan bli bekymmer om till exempel spänningsnivån vid villorna varierar ofta och hamnar utanför toleransen (230 V +/- 10%).
Det verkar som jag behöver upprepa vissa saker flera gånger.
Redigerat:
Hur påverkas det av att jag väntar med att ladda elbilen, bada bastu eller att laga mat på elspisen?M Martin Lundmark skrev:
Om jag INTE suger energi från lokalnätet när grannarnas solpanelerna producerar som värst mitt på dagen, DÅ blir det höga lokala spänningar (men om jag gör det så straffas jag av effekttariffen istället).
Har du sett så avvikande spänningar på kvällen/natten eller är det bara något du hittat på?
Jag tror inte att lokala spänningsvariationer motverkas av effekttariffer i någon större omfattning, eller har du annan information?
Det som stör mig är att vi ska gå från ett fullt fungerande elnät där man inte behövt fundera på något till att man måste tänka till varje gång man slår på något elektriskt, för det kan bli ohemult kostsamt utan egentlig orsak bara därför att...
Jo det har vi, känner du någon som haft problem med elförsörjningen på ett tekniskt plan?M Martin Lundmark skrev:
Nja, det handlar inte om vad jag lyckas få (när allt går bra) utan om att näringsverksamhet får betala en hel del när dom lånar. (för att det finns risk). Det är bostadsutvecklaren som åker på att betala 13% i kapitalkostnad under tiden dom bygger. Sedan åker kunden på att betala det i köpeskillingen.D Dilato skrev:
Att vara nätägare verkar vara i det närmaste förlustverksamhet.
Så när man reglerar nätavgift så är det historisk anskaffningskostnad som gäller.
Men när staten skall stjäla (t ex fastighetsskatt/avgift) då är det marknadsvärde som gäller.
Visst kan vi vara överens om att staten är ett svårt hycklande avskräde som bör minimeras till ingenting.
Det är ju bättre. Men stämmer illa med tidigare data. Jag tillåter mig att gissa att redovisningsreglerna medger att nätägarna inte behöver skriva upp värdet på sin anläggningstillgångar till marknadspris. Det är troligen en sidoeffekt av att allmännyttan inte behöver skriva upp värdet på sina fastigheter.
Annars är grundprincipen att det skall göras.
Varför har man infört konstiga undantag här då. Ja, det är nog enkelt att begripa. Om allmännyttan måste skriva upp värdet på fastigheterna till marknadsvärde kommer dom att göra en reavinst varje år.
Och för att kunna betala reavinstskatten så måste allmännyttan då ta ut högre hyra.
Ja, ni ser hur hycklande staten är.
Hade Vattenfall tvingats skriva upp värdet av anläggningstillgångarna till marknadsvärde hade dom åkt på mer skatt. Och så hade avkastningen på eget kapital störtdykt. Det hade dock varit betydligt hederligare.
Hej DilatoD Dilato skrev:
Målet med effektavgiften är att ge oss ekonomiska ”piska/morötter” att fördela våra effektuttag under längre tid av dygnet.
Det är ingen komplicerad/exakt styrmetod och elnätsbolagen som känner till och ansvarar för sina elnät, får utifrån ett ”styrdokument” från Energimarknadsinspektionen (EI) sätta upp hyúr de skall debitera effektavgiften så att den får så bra inverkan för just deras elnät.
Allteftersom elanvändarna sedan justerar sitt sätt att ta ut eleffekt så förväntar sig EI att elnätsbolagen justerar sitt sätt att debitera så att målet om utjämnade effektflöden om möjligt uppnås.
När man startar elbilsladdning med hög effekt då sjunker spänningen på grund av spänningsfall i ledningar men framför allt i transformatorer. Desto fler som samtidigt laddar sin elbil och desto mer effekt som laddning sker med desto mer sjunker spänningen. Att t.ex. styra elbilsladdning utifrån att elpriset ett visst klockslag minskar medverkar till samtidigt effektuttag och spänningsfall.
Samma sak med inmatning av eleffekt från solcellsanläggningar som innebär att spänningen ökar vid villan. Eftersom solen samtidigt kan börja belysa många solcellsanläggningar så innebär det att effekt samtidigt börjar att matas i elnäten desto mer effekt desto större spänningsvariation.
Du skriver; ”Det som stör mig är att vi ska gå från ett fullt fungerande elnät där man inte behövt fundera på något till att man måste tänka till varje gång man slår på något elektriskt, för det kan bli ohemult kostsamt utan egentlig orsak bara därför att...”
Att det i många fall till exempel dröjt innan villor fått koppla in och börja att mata in solcellsproduktion i elnäten beror i många fall på att beräkningar visat att elnäten inte klarat den spänningsvariation som uppstår och måste förändras/förstärkas.
Förändringen började för ett drygt femtontal år sedan, med exempelvis timvis mätning (innebärande styrning av laster över dygnet), elbilsladdning och solcellsinstallationer. Det har sedan skett en gradvis ökning av konsekvenserna av de förändrade lasterna i de redan byggda elnäten.
..