Och du har Velanders formel som används för att beräkna det statistiska utfallet på konsumtionen. Hur ser det ut vid produktion då?X xLnT skrev:
Genom att maximera produktionen som säljs så kan man slippa omvänt spänningsfall, vilket löser ett problem. Det är dock fortfarande så att den som köper elen från villataken kommer att ha stora variationer i produktionen och att detta leder till problem för dem i form av köp och försäljning på intradagsmarknaden (eller inten balansering), men det är deras problem i form av vad de
a) betalar till producenten
b) hur de balanserar produktionen för att få lönsamhet i det de köper
Jag registrerade som lägst 49,78Hz idag klockan 10:01.
Frågan är vad som hände mellan 10:27 och 10:28 idag, då gick vi från att nettoexportera 1237MW ner till 683MW. Kanske bara är ett mätfel?
Två större regleringar från vattenkraften 09:05 och 10:00. Kanske något inte gick som det skulle klockan 10:00.
Redigerat:
Förmodligen kan alla växelriktare styras. Det finns krav på det på flera marknader. Man kan sätta maximal utmatning t ex 2kW, eller procentuell. Ev kan dessa kombineras.pacman42 skrev:
Skulle tro att de flesta kan styras via modbus om man vill ha dynamisk styrning, eller I vilket fall kunna ändra parametrar via reläingång.
Jag har satt upp min vx att inte exportera något alls om intäkten blir noll eller mindre. Har sedan en styrning som optimerar export beroende på spotpris och effekttaxa. Har även testat att trigga på spänning, men det fungerar inte för variationen mellan en solig sommardag och natten är bara några få volt.
Hej
Energiforsk har just publicerat en rapport, nr:2025:1115, med rubriken Dynamisk spänningsreglering”
https://energiforsk.se/media/34486/2025-1115-dynamisk-spa-nningsreglering.pdf
I rapportens sammanfattning kan vi inledningsvis läsa;
”Denna rapport sammanfattar utmaningar med spänningshöjningar från främst intermittent produktion. Svenska lokalnätet är inte konstruerat för ett effektflöde i två riktningar. Långa distributionsnät kommer att få kraftiga variationer i både spänningshöjningar som spänningssänkningar, vilket riskerar kostsamma ombyggnationer av distributionsnätet när spänningsintervallet reducerats i och med att hänsyn måste tas till ett effektflöde i motsatt riktning och nätkoncessionsinnehavaren måste dimensionera elnätet både för konsumtion som produktion. Lägg därtill att produktion från solceller har sämre sammanlagring än kundernas förbrukning, vilket höjer spänningen i elnätet ytterligare. På sommarhalvåret är belastningen i elnätet lågt, samtidigt som mikroproducenter höjer spänningen i elnätet. På vinterhalvåret är belastningen i elnätet högre, vilket resulterar i ökade överföringsförluster och högre spänningsfall. Genom att nyttja befintlig teknik kan investeringskostnader för att konstruera elnätet för mikroproduktion reduceras.”
Jag rekommenderar de som varit intresserade och deltagit i denna tråd att läsa rapporten, som beskriver de utmaningar som elnätsföretag har fått hantera genom anslutning av solceller i lokalnät som inte är konstruerat för ett effektflöde i två riktningar.
Jag välkomnar de försök och tester som här gjorts för att hitta alternativ till kostsamma ombyggnationer av redan byggda elnät.
Vi behöver hålla nere kostnadsökningarna i lokalnäten.
Detta kan eventuellt vara en lösning för vissa typer av lokalnät.
Energiforsk har just publicerat en rapport, nr:2025:1115, med rubriken Dynamisk spänningsreglering”
https://energiforsk.se/media/34486/2025-1115-dynamisk-spa-nningsreglering.pdf
I rapportens sammanfattning kan vi inledningsvis läsa;
”Denna rapport sammanfattar utmaningar med spänningshöjningar från främst intermittent produktion. Svenska lokalnätet är inte konstruerat för ett effektflöde i två riktningar. Långa distributionsnät kommer att få kraftiga variationer i både spänningshöjningar som spänningssänkningar, vilket riskerar kostsamma ombyggnationer av distributionsnätet när spänningsintervallet reducerats i och med att hänsyn måste tas till ett effektflöde i motsatt riktning och nätkoncessionsinnehavaren måste dimensionera elnätet både för konsumtion som produktion. Lägg därtill att produktion från solceller har sämre sammanlagring än kundernas förbrukning, vilket höjer spänningen i elnätet ytterligare. På sommarhalvåret är belastningen i elnätet lågt, samtidigt som mikroproducenter höjer spänningen i elnätet. På vinterhalvåret är belastningen i elnätet högre, vilket resulterar i ökade överföringsförluster och högre spänningsfall. Genom att nyttja befintlig teknik kan investeringskostnader för att konstruera elnätet för mikroproduktion reduceras.”
Jag rekommenderar de som varit intresserade och deltagit i denna tråd att läsa rapporten, som beskriver de utmaningar som elnätsföretag har fått hantera genom anslutning av solceller i lokalnät som inte är konstruerat för ett effektflöde i två riktningar.
Jag välkomnar de försök och tester som här gjorts för att hitta alternativ till kostsamma ombyggnationer av redan byggda elnät.
Vi behöver hålla nere kostnadsökningarna i lokalnäten.
Detta kan eventuellt vara en lösning för vissa typer av lokalnät.
Ännu en som gnäller över minuspriserna...
https://carup.se/tvingas-stanga-av-solceller-betalar-for-minuspris/
https://carup.se/tvingas-stanga-av-solceller-betalar-for-minuspris/
Besserwisser
· Västra Götalands
· 10 749 inlägg
Och här en annan artikel om samma gubbe (trodde det var en annan person först, my bad):
Speciellt detta citat svarar på trådens fråga direkt: "Birger har svårt att förstå att hushåll fortfarande investerar i solpaneler.
Han menar att avbetalningstiden för några år sedan var 5-7 år medan det nu ligger på cirka 30 år."
Vidare:
"Birger Baekmark bor i Öringe, några kilometer in i landet från Laholmsbukten, och ville dra sitt strå till den gröna omställningen samt sänka hushållets egna driftkostnader. Familjen investerade en halv miljon i närmare 100 solpaneler och batterilagring. Nyligen stängde de av delar av anläggningen. Orsaken? De får betala för att bli av med överskottselen.
I tre omgångar byggdes solparken ut till totalt 96 paneler. Sedan anläggningen fullbordades 2021 har den gett i genomsnitt 35 000 kWh/år.
Långt mer än vad familjen konsumerar, vilket gör paret Baekmark till årliga nettoleverantörer av knappt 20 000 kWh.
Utöver det har familjen investerat i batterier där den totala lagringskapaciteten är 25 kWh.
Totalt har de investerat 500 000 kronor och inledningsvis såg kalkylen bra ut.
– De första åren, 2019-2023, fick vi ganska bra betalt för elen och det blev pengar till godo hos Södra Hallands Kraft. 2023 behövde jag bara betala för två av årets månader, men sen har det bara blivit sämre och sämre, berättar Birger.
Nyligen tog han det drastiska beslutet att stänga ner två tredjedelar av anläggningen. Orsaken är att det kostar mer än det smakar.
– Jag skjutsar ut överskottet i elnätet men får ingenting för det längre. Det är till med så att jag får betala för att bli av med det. När solen lyser är det minuspriser på elmarknaden och då finns det ju ingen anledning att ha anläggningen i gång.
I runda slängar har Baekmarks sålt 100-120 kWh per dag i april till SHK. Spotpriserna, under timmarna när anläggningen genererat mest energi, har under våren 2025 legat på minus.
– I april sålde jag 3 000 kWh och köpte 10 kWh. Tillgodohavandet hos SHK blev 400 kronor. Jag vill inte gnälla, men det är verkligheten. Det är så många som har solceller nu att ingen får betalt när solen lyser.
Birger har svårt att förstå att hushåll fortfarande investerar i solpaneler.
Han menar att avbetalningstiden för några år sedan var 5-7 år medan det nu ligger på cirka 30 år.
– För min del spelar det ingen större roll för jag har betalt mitt, men det är ju värre för alla de som har köpt på avbetalning och tagit lån. Samtidigt marknadsför företagen det här som att det är något du kommer att tjäna på och det inser ju alla att det inte är hållbart i längden.
Ur ett miljö- och hållbarhetsperspektiv fyller solel en viktig funktion för den gröna omställningen.
Prognoserna visar att Sverige nästan behöver fördubbla elproduktionen fram till 2045?
– Ja, men det är inget som spotpriset signalerar. Signalen vi och andra får är att det inte finns något behov av elen vi producerar."
Speciellt detta citat svarar på trådens fråga direkt: "Birger har svårt att förstå att hushåll fortfarande investerar i solpaneler.
Han menar att avbetalningstiden för några år sedan var 5-7 år medan det nu ligger på cirka 30 år."
Vidare:
"Birger Baekmark bor i Öringe, några kilometer in i landet från Laholmsbukten, och ville dra sitt strå till den gröna omställningen samt sänka hushållets egna driftkostnader. Familjen investerade en halv miljon i närmare 100 solpaneler och batterilagring. Nyligen stängde de av delar av anläggningen. Orsaken? De får betala för att bli av med överskottselen.
I tre omgångar byggdes solparken ut till totalt 96 paneler. Sedan anläggningen fullbordades 2021 har den gett i genomsnitt 35 000 kWh/år.
Långt mer än vad familjen konsumerar, vilket gör paret Baekmark till årliga nettoleverantörer av knappt 20 000 kWh.
Utöver det har familjen investerat i batterier där den totala lagringskapaciteten är 25 kWh.
Totalt har de investerat 500 000 kronor och inledningsvis såg kalkylen bra ut.
– De första åren, 2019-2023, fick vi ganska bra betalt för elen och det blev pengar till godo hos Södra Hallands Kraft. 2023 behövde jag bara betala för två av årets månader, men sen har det bara blivit sämre och sämre, berättar Birger.
Nyligen tog han det drastiska beslutet att stänga ner två tredjedelar av anläggningen. Orsaken är att det kostar mer än det smakar.
– Jag skjutsar ut överskottet i elnätet men får ingenting för det längre. Det är till med så att jag får betala för att bli av med det. När solen lyser är det minuspriser på elmarknaden och då finns det ju ingen anledning att ha anläggningen i gång.
I runda slängar har Baekmarks sålt 100-120 kWh per dag i april till SHK. Spotpriserna, under timmarna när anläggningen genererat mest energi, har under våren 2025 legat på minus.
– I april sålde jag 3 000 kWh och köpte 10 kWh. Tillgodohavandet hos SHK blev 400 kronor. Jag vill inte gnälla, men det är verkligheten. Det är så många som har solceller nu att ingen får betalt när solen lyser.
Birger har svårt att förstå att hushåll fortfarande investerar i solpaneler.
Han menar att avbetalningstiden för några år sedan var 5-7 år medan det nu ligger på cirka 30 år.
– För min del spelar det ingen större roll för jag har betalt mitt, men det är ju värre för alla de som har köpt på avbetalning och tagit lån. Samtidigt marknadsför företagen det här som att det är något du kommer att tjäna på och det inser ju alla att det inte är hållbart i längden.
Ur ett miljö- och hållbarhetsperspektiv fyller solel en viktig funktion för den gröna omställningen.
Prognoserna visar att Sverige nästan behöver fördubbla elproduktionen fram till 2045?
– Ja, men det är inget som spotpriset signalerar. Signalen vi och andra får är att det inte finns något behov av elen vi producerar."
Jag trodde alla var överens om att inte kommentera Carup men ok.. detta är uppenbart clickbait och det de skriver är väl det som alla här redan vet. Här har de hittat en som saknade både plan och förståelse när han köpte och dessutom inte verkar ha kunskaperna eller omständigheterna att göra något av det.
Om ni visste hur många bakmaskiner som står och dammar hos folk.. felköp förekommer inom alla kategorier av produkter.
Besserwisser
· Västra Götalands
· 10 749 inlägg
Artikeln jag citerar kommer inte från Carup...D djac skrev:
Sorry, den var så snarlik, my bad, men du säger att det var samma man, så lite rätt i felet kanske?
Besserwisser
· Västra Götalands
· 10 749 inlägg
Njae, det vet jag faktiskt inte om jag håller med om. Carup är ju en site som dammsuger nätet och "återpublicerar" mycket så att diskvalificera något bara för att det dyker upp där kommer ju att slå alldeles för brett.D djac skrev:
Frågan är snarare om det bara dyker upp där; då är det ofta AI-skräp (ja, det ser iaf ut som det) som kan lämnas utan vidare tanke eller åtgärd.
Därmed inte sagt att "Bjäre NU" nödvändigtvis diskuteras regelbundet av stora journalistprisets jury.
Men de är iaf en tryckt "tidning" om än kanske mer sprungen ur "reklambladen" än de traditionella drakarna.
Redigerat:
Jag är nog kräsen över genomsnittet gällande journalistik och de får ligga kvar på min svarta lista men det är inte jättefarligt, för den är lång. Min upplevelse är att de som du säger dammsuger nätet efter något som är -för jävligt, och sen publicerar de detta helt okritiskt och utan att försöka sätta in det i ett sammanhang.Njae, det vet jag faktiskt inte om jag håller med om. Carup är ju en site som dammsuger nätet och "återpublicerar" mycket så att diskvalificera något bara för att det dyker upp där kommer ju att slå alldeles för brett.
Frågan är snarare om det bara dyker upp där; då är det ofta AI-skräp (ja, det ser iaf ut som det) som kan lämnas utan vidare tanke eller åtgärd.
Därmed inte sagt att "Bjäre NU" nödvändigtvis diskuteras regelbundet av stora journalistprisets jury.
HejD djac skrev:
Utan att dränka tråden med off topic så är det ett ökande bekymmer att det skrivs artiklar som är tvivelaktiga och där de saknas sakkunskap, n men det finns inget utrymme för återkoppling och kommentarer
Byggahus börjar vara en av de få ställen där det som skrivs ger en möjlighet att bemötas och nyanseras
Om du djac varit journalist och träffat den som var besviken så kunde du ställt ett antal klargörande frågor till honom
Besserwisser
· Västra Götalands
· 10 749 inlägg
Tja, tycker du att något egentligen är så oklart avseende den besvikne Bjärebons situation? Vad i så fall?M Martin Lundmark skrev:
Hej
Tex fråga om ingen inblandad när han köpte anläggningen ifrågasatte storleken
Eller idén att mata in effekt i ett elnät bara byggt för en effektriktning
Jag tycker väl att den saknar journalistiskt mervärde, som jag läser det återger den bara en persons klagan, jag tycker det är uppenbart att den kommer från en organisation utan redaktion.
Det är inte konstigt i sig, även våra "goda" mediaföretag dras med svårigheter och antalet arbetade artiklar minskar där också.