Vanliga felstavade eller missuppfattade ord.

[GK100]

Att de har med "bytte" är ju självklart, det är ju riktig svenska. Att även "böt" är med på ett hörn tyder på att det är hygglig svenska som talas i min del av världen.
"Bytade" däremot...

Bytade, bytta, bytat, byttat är alla vanliga i delar av Skåne. Blev själv förvånad hur det varierade på ganska korta avstånd geografiskt när jag jobbade mycket på olika ställen där. Inget som stör mig det gör knappast något i tal eller skrift bara det är någorlunda begripligt. Snarare intressant med variationer som numera snabbt slätats ut en hel del.

 

[lob]

Vart istf var!!! :-|

Löser vi i norrland(eller iaf Södra Lappland) med att använda multiordet vars. Vars ska du? Vars är du?

 

[b8q]

Det är inte så med de andra språkämnena, utan korrekt är även exempelvis tysklärare och fransklärare.
[bild]
[bild]

Det är precis det jag menar. Alla ämnen UTOM språk lägger bara till ”-lärare”. Kemilärare, Matematiklärare, Hemkunskapslärare osv. Min spaning är att även språkämnena är på väg däråt, så vi kommer se det naturligt att säga ”Svenskalärare”, ”Tyskalärare” mm.

 

[Intet]

Det är precis det jag menar. Alla ämnen UTOM språk lägger bara till ”-lärare”. Kemilärare, Matematiklärare, Hemkunskapslärare osv. Min spaning är att även språkämnena är på väg däråt, så vi kommer se det naturligt att säga ”Svenskalärare”, ”Tyskalärare” mm.

Men har vi någon gång sagt -Italiensklärare?

 

[mexitegel]

Nej, det är bland annat för att vi har en morfologisk regel om främmande adjektiv (-isk-former):
Adjektiv på -isk (italiensk, kinesisk etc.) bildar inte lättledade sammansättningar på svenska, eftersom de anses vara morfologiskt komplexa.
Istället konstrueras uttryck med en prepositionsfras: “lärare i italienska” istället för ett sammansatt ord.

 

[Intet]

Nej, det är bland annat för att vi har en morfologisk regel om främmande adjektiv (-isk-former):
Adjektiv på -isk (italiensk, kinesisk etc.) bildar inte lättledade sammansättningar på svenska, eftersom de anses vara morfologiskt komplexa.
Istället konstrueras uttryck med en prepositionsfras: “lärare i italienska” istället för ett sammansatt ord.

Italienskalärare, tänkte jag.

 

[useless]

"matematiskakärare" ?

 

[mexitegel]

Av samma anledning som det heter svensklärare och inte svenskalärare.

Svensklärare följer svenskans normala sammansättningsmönster: det är adjektivet svensk + huvudordet lärare.
Det beskriver alltså en lärare i svenska.

 

[Henningelvis]

Det är precis det jag menar. Alla ämnen UTOM språk lägger bara till ”-lärare”. Kemilärare, Matematiklärare, Hemkunskapslärare osv. Min spaning är att även språkämnena är på väg däråt, så vi kommer se det naturligt att säga ”Svenskalärare”, ”Tyskalärare” mm.

Då förstår jag dig bättre. Även historielärare är en del av samma process och får allt oftare heta historialärare.

 

[Skandiamannen]

De som säge ”Sveitch” om Schweiz, totalt oacceptabelt! 😀

 

[Pin]

De som säge ”Sveitch” om Schweiz, totalt oacceptabelt! 😀

Eller Sweden

 

[Dilato]

De som säge ”Sveitch” om Schweiz, totalt oacceptabelt! 😀

https://sv.howtopronounce.com/swedish/schweiz

 

[Isakare]

Här i Bergslagen kan en del säga "böt" och använder det istället för både "bytt" och "bytte". Har dock inte sett nån använda det i skrift.

"Bytade" och "bytat/byttat" låter inte riktigt klokt och ser också egendomligt ut i skrift men en del dialekter har den egenskapen 😀

Böt är nog ganska vedertaget som tal, men vet inte om jag läst det i text.

 

[Intet]

Böt är nog ganska vedertaget som tal,

Inte på västkusten, i alla fall.

 

[Krikkan]

Dialekt är väl talspråk?

Stavning i skrift förändras väl inte av dialekten.

Betydelsen av ordet ändras ju dramatiskt, "min arm har börjat läcka" bör ju åtgärdas snarast,
men "min arm har börjat läka" är ju bara bra.

Även dialektala ord måste ju kunna användas i skrift? Om man pratar om tremänningar så avslöjar man ju ganska snabbt sitt ursprung oavsett om man kallar dom småkusiner, nästkusiner eller sysslingar.