det blir nog inte så stor skillnad,om de inte har EC motorer,men de kostar ett par tusen till.
Mich:
Både SystemAir och Östberg har diagram för aggregatens elförbrukning på sina hemsidor. Det skiljer inte så mycket på de mindre aggreagen men när man jämför Heru 180S och VR700 så skiljer det väldigt mycket. VR700 drar dubbelt så mycket vid motsvarande tryck och flöde (150 l/s, 150 Pa tryckfall). Konstigt eftersom båda har EC fläktar. Kanske kan det bero på att Heru har 250 mm kanalanslutning medan VR700 har 200 mm och därmed högre flödeshastighet och därmed tryckfall genom aggregatet?
VR700 DC, välj fliken diagram.
Heru 180 S EC Man får klicka fram till den och välja fliken diagram.
Flödeshastigheten genom aggregatet påverkar också i viss mån verkningsgraden i återvinningen, detta kan vara orsaken till att Heru har 86% återvinningsgrad medan SystemAir har runt 80%.
Både SystemAir och Östberg har diagram för aggregatens elförbrukning på sina hemsidor. Det skiljer inte så mycket på de mindre aggreagen men när man jämför Heru 180S och VR700 så skiljer det väldigt mycket. VR700 drar dubbelt så mycket vid motsvarande tryck och flöde (150 l/s, 150 Pa tryckfall). Konstigt eftersom båda har EC fläktar. Kanske kan det bero på att Heru har 250 mm kanalanslutning medan VR700 har 200 mm och därmed högre flödeshastighet och därmed tryckfall genom aggregatet?
VR700 DC, välj fliken diagram.
Heru 180 S EC Man får klicka fram till den och välja fliken diagram.
Flödeshastigheten genom aggregatet påverkar också i viss mån verkningsgraden i återvinningen, detta kan vara orsaken till att Heru har 86% återvinningsgrad medan SystemAir har runt 80%.
Ventilations Bosse:
Det här med att öka fuktåtervinningen med hygroskopisk yta, vad är anledningen till att det normalt inte används i bostadsaggregat? Är det för att det inte behövs eller är det en kostnadsfråga? Man blir lite förvirrad när man på ena stället läser att det är problem med torr luft på vintern och på andra stället läser att det blir kondens på rutorna på grund av fuktåtervinningen i en roterande växlare. Det verkar som att det är rätt känsligt med luftfuktigheten, framförallt på vintern?
Vad skall man göra för att försäkra sig om att luftfuktigheten blir rätt året runt? Eller klarar ett modernt FTX detta av sig själv?
Det här med att öka fuktåtervinningen med hygroskopisk yta, vad är anledningen till att det normalt inte används i bostadsaggregat? Är det för att det inte behövs eller är det en kostnadsfråga? Man blir lite förvirrad när man på ena stället läser att det är problem med torr luft på vintern och på andra stället läser att det blir kondens på rutorna på grund av fuktåtervinningen i en roterande växlare. Det verkar som att det är rätt känsligt med luftfuktigheten, framförallt på vintern?
Vad skall man göra för att försäkra sig om att luftfuktigheten blir rätt året runt? Eller klarar ett modernt FTX detta av sig själv?
En icke-hygroskopisk roterande växlare återvinner fukt så fort temperaturen sjunker under minus 6-8 C. Ju kallare desto mer fukt återvinns. I mindre villaggregat är detta känsligt då den absoluta fuktåtervinningen i princip beror på hur många männskor som bor i hushållet.
Att dessutom köra med en hygroskopisk växlare i ett enkelt villaaggregat känns overkill.
Jag har en RDKR från Fläktwoods. Den funkar klockrent så länge vi är två pers hemma. När alla fem är hemma, och tempen sjunker under minus 10, så kommer det imma och kondensutfällning i fönstrens nederkant. Så var det aldrig tidigare med den gamla plattvärmeväxlaren.
Rh låg tidigare på ca 25% vintertid, numera mellan 30-34%, det sistnämnda räcker för att det skall fälla ut kondens när det är riktigt kallt ute.
Att dessutom köra med en hygroskopisk växlare i ett enkelt villaaggregat känns overkill.
Jag har en RDKR från Fläktwoods. Den funkar klockrent så länge vi är två pers hemma. När alla fem är hemma, och tempen sjunker under minus 10, så kommer det imma och kondensutfällning i fönstrens nederkant. Så var det aldrig tidigare med den gamla plattvärmeväxlaren.
Rh låg tidigare på ca 25% vintertid, numera mellan 30-34%, det sistnämnda räcker för att det skall fälla ut kondens när det är riktigt kallt ute.
Ok, tack för info. Blir det behagligare eller obehagligare inneklimat med den nya växlaren om man bortser från imman på fönstren? Kan imman på fönstren kanske påverkas av fönstrenas u-värde? Fast drar man ner u-värdet så blir det väl kondens på utsidan istället. 
Funderar också på om man kan avhjälpa immproblemet genom att installera tilluftsventilerna så att de skapar cirkulation vid fönstren. Har en kompis med radiatorer som hade bekymmer med imma på ett av sina fönster och det löste han genom att flytta ut fönsterbrädan lite så att det strömmade varm luft över fönstret.
Funderar också på om man kan avhjälpa immproblemet genom att installera tilluftsventilerna så att de skapar cirkulation vid fönstren. Har en kompis med radiatorer som hade bekymmer med imma på ett av sina fönster och det löste han genom att flytta ut fönsterbrädan lite så att det strömmade varm luft över fönstret.
Har googlat runt lite och 40% luftfuktighet är optimalt i bostad enligt folkhälsoguiden. Stämmer också med vad man skriver om detta på diverse forum.
Folkhälsoguiden - Hälsobesvär av innomhusmiljö - se sid 6
"Människan har god tolerans mot variationer i luftfuktighet, även om idealet ligger i närheten av 40% luftfuktighet. I välventilerade byggnader i Stockholmsområdet brukar luftfuktigheten variera från ca 60% under juli/augusti och ner mot 15% under januari/februari. Den påverkas i första hand av fuktinnehållet i tomhusluften. Konstgjord luftbefuktning skulle kunna motiveras vintertid för att motverka uttorkning av slemhinnor och hud men är dyrbart och riskabelt på grund av faran för mikrobiell växt i befuktningsanläggningen."
Folkhälsoguiden - Hälsobesvär av innomhusmiljö - se sid 6
"Människan har god tolerans mot variationer i luftfuktighet, även om idealet ligger i närheten av 40% luftfuktighet. I välventilerade byggnader i Stockholmsområdet brukar luftfuktigheten variera från ca 60% under juli/augusti och ner mot 15% under januari/februari. Den påverkas i första hand av fuktinnehållet i tomhusluften. Konstgjord luftbefuktning skulle kunna motiveras vintertid för att motverka uttorkning av slemhinnor och hud men är dyrbart och riskabelt på grund av faran för mikrobiell växt i befuktningsanläggningen."
Redigerat:
Det är klart att u-värdet på fönstret och naturligtvis utetempen samt inomhustemp påverkar vid vilken RH man får imma invändigt.Sidan77 skrev:Ok, tack för info. Blir det behagligare eller obehagligare inneklimat med den nya växlaren om man bortser från imman på fönstren? Kan imman på fönstren kanske påverkas av fönstrenas u-värde? Fast drar man ner u-värdet så blir det väl kondens på utsidan istället.
Funderar också på om man kan avhjälpa immproblemet genom att installera tilluftsventilerna så att de skapar cirkulation vid fönstren. Har en kompis med radiatorer som hade bekymmer med imma på ett av sina fönster och det löste han genom att flytta ut fönsterbrädan lite så att det strömmade varm luft över fönstret.
Har svårt att tänka mig att lite imma några få dagar om året och med så god kontroll på RH att den ligger på ca 35% är ett problem.
Vi har haft RH20-22% sen November nu och nog är det i torraste laget.
Sidan77: Jo jag vet att det finns på webben. Men faktum kvarstår att det i alla fall har varit lite märkligt data på ena. Tror det var VR400. Det kanske inte var data på webb-beräkningen som var konstig, utan i databladet eller någon broschyr. VR700 drar t.ex. mindre än VR400 under vissa förutsättningar. Nu hänvisar du till andra större aggregat, än de som diskuterats i tråden, så då är det ju lite annorlunda.
Det är inte samma typ/familj av fläktar i Heru som i SystemAir, olika funktionalitet.
Hur fick du fram din siffra på verkningsgraden för Heru?
En jämförelse vid 50l/s 100Pa:
90 S EC: 54W 9,5% SFP=1,07
VR400DC: 88W 82% SFP=1,78
Notera den stora skillnaden i SFP och den mycket dåliga verkningsgraden på Heru. Undra om dessa siffror verkligen stämmer med verkligheten.
Det är inte samma typ/familj av fläktar i Heru som i SystemAir, olika funktionalitet.
Hur fick du fram din siffra på verkningsgraden för Heru?
En jämförelse vid 50l/s 100Pa:
90 S EC: 54W 9,5% SFP=1,07
VR400DC: 88W 82% SFP=1,78
Notera den stora skillnaden i SFP och den mycket dåliga verkningsgraden på Heru. Undra om dessa siffror verkligen stämmer med verkligheten.
Ah, ja diagrammet verkningsgrad på Östbergs hemsida vet jag inte riktigt vad dom menar med? Både SFP och temperaturverkningsgrad anges i produktblad/broschyr för både Östbergs och SystemAirs aggregat. Dessa finns att ladda ner på respektive hemsida. Jämför man databladen är Östberg bättre på både temperaturverkningsgrad och SFP oavsett storlek på aggregaten, men skillnaden blir större på de större aggregaten och framförallt med lite högre tryckfall. Man brukar väl rekomendera att man dimensionerar för 200 Pa tryckfall även om det kanske inte blir riktigt så mycket sedan.
Mycket bättre inomhusluft med det nya aggregatet, men det beror främst på bättre filter och bättre luftflöden. Skillnaden i relativ fuktighet märks inte. Jag skulle föredra torrare luft för att slippa imma. Jag har treglas energifönster, så det beror inte på u-värden, utan helt och hållet på att aggregatet återvinner fukt när den roterande växlaren "mättas". Det sker när fuktbelastningen är hög samtidigt som det är kallt ute.Sidan77 skrev:Ok, tack för info. Blir det behagligare eller obehagligare inneklimat med den nya växlaren om man bortser från imman på fönstren? Kan imman på fönstren kanske påverkas av fönstrenas u-värde? Fast drar man ner u-värdet så blir det väl kondens på utsidan istället.
Funderar också på om man kan avhjälpa immproblemet genom att installera tilluftsventilerna så att de skapar cirkulation vid fönstren. Har en kompis med radiatorer som hade bekymmer med imma på ett av sina fönster och det löste han genom att flytta ut fönsterbrädan lite så att det strömmade varm luft över fönstret.
Tilluftsventiler: det ska du inte ha om du installerar en FTX! Det sabbar ju hela idén med värmeåtervinning, i sånt fall kan du lika gärna köra med mekanisk frånluft.
Consensus:
Hmm, jag menar alltså inte uteluftventiler nu utan tilluftsventiler i slutet på tilluftskanalerna.
Man kan väl rikta dem så att de cirkulerar tilluften förbi fönstren?
Ok, så det här med hygroskopisk yta på växlaren är inget man behöver oroa sig över med normala luftflöden. Frågan är dock hur det blir när man dubblar totala luftomsättningen som vi planerar göra för att få till luftburen värme till övervåningen? Det blir ca 3x högre luftombyte till övervåningen eftersom vi kör normalt flöde till nedre plan. Man vill ju inte vakna med torr hals varje morgon.
Hmm, jag menar alltså inte uteluftventiler nu utan tilluftsventiler i slutet på tilluftskanalerna.
Man kan väl rikta dem så att de cirkulerar tilluften förbi fönstren?
Ok, så det här med hygroskopisk yta på växlaren är inget man behöver oroa sig över med normala luftflöden. Frågan är dock hur det blir när man dubblar totala luftomsättningen som vi planerar göra för att få till luftburen värme till övervåningen? Det blir ca 3x högre luftombyte till övervåningen eftersom vi kör normalt flöde till nedre plan. Man vill ju inte vakna med torr hals varje morgon.
Jag hittar tyvärr inget diagram med verkningsgrad för Heru. Inte heller i deras uppdaterade broschyr. Sidan77: Kan du inte tala om exakt var du hittar det?
De skriver att det går att komma ner i så lågt som 1,2 SFP, men i det fallet jag tittade på så visar deras webbapp 1,07. Vilket gör att man kan fundera på om något är fel.
Dimensionera med 200Pa är väl att ta i, men det beror förstås på applikation (luftflöde). 100Pa är nog mer vanligt för villa.
De skriver att det går att komma ner i så lågt som 1,2 SFP, men i det fallet jag tittade på så visar deras webbapp 1,07. Vilket gör att man kan fundera på om något är fel.
Dimensionera med 200Pa är väl att ta i, men det beror förstås på applikation (luftflöde). 100Pa är nog mer vanligt för villa.
Mich:
Du hittar det i tryck/földes diagramen för respektive aggregat i deras broschyr, se t.ex. sid 6 för Heru 90 S EC:
Vad gäller temperaturverkningsgraden så har jag inte hittat några diagram men på sidan 3 står det att den är upp till 86%.
Du hittar det i tryck/földes diagramen för respektive aggregat i deras broschyr, se t.ex. sid 6 för Heru 90 S EC:
Vad gäller temperaturverkningsgraden så har jag inte hittat några diagram men på sidan 3 står det att den är upp till 86%.
Jag tycker att det låter lite avigt att värma hela övervåningen med 3ggr luftflöde samtidigt som du kör normflöde nere. Vet du att ni får varmt uppe med det flödet och vad göra om det ändå inte blir varmt och fläktarna i FTXn går på max? Vet du hur mycket det kommer att vina i donen?Sidan77 skrev:
Jag hade funderat på vattenmatade fläktkonvektorer på övervåningen istället och norm (eller strax under) i luftutbyte i hela huset. Eller varför inte vattenburen golvvärme?
fsn:
3x luftflöde till övervåningen baseras på transmissionsberäkning och värmeförlust via ventilationen. Att vi bara kör 1x till undervåningen är för att vi har golvvärme där. Att köra golvvärme även uppe blir väldigt dyrt och vi kan då inte heller få kyla via ventilationen på sommaren. Tror på denna kombination. Golvet fungerar som en acktank och ger tröghet till vattenbatteriet som behövs vid värmeladdning av varmvattenberedaren, samtidigt som det totala luftflödet reduceras till hälften om halva uppvärmningen kommer via golvärme. Ventilationen ger den snabbhet i regleringen som golvet saknar och stabiliserar temperaturen till en jämn nivå. Är tanken i alla fall
Vad gäller ljudnivån så är det en dimensioneringsfråga. Kanaler och don måste dimensioneras för det luftflöde som avses. Det är främst flödeshastighet och tryckfall som avgör ljudalstringen och med grövre dimensioner kan man klara högre luftflöde utan att det låter mer. Givetvis viktigt med bra don men det är det ju oavsett om man vill få ett tyst system.
Att istället installera fläktkonvektorer känns inte optimalt och skall man köra kyla så behöver man ha både kylvatten och kondensavlopp till varje aggregat. Dessutom är det samma luftmängd som behöver flyttas för ett givet effekttillskott och fläktkonvektorn drar också el och alstrar ljud. Tror det blir betydligt dyrare med detta alternativ och man får då inte heller ett värmesystem som är helt integrerat i huset.
3x luftflöde till övervåningen baseras på transmissionsberäkning och värmeförlust via ventilationen. Att vi bara kör 1x till undervåningen är för att vi har golvvärme där. Att köra golvvärme även uppe blir väldigt dyrt och vi kan då inte heller få kyla via ventilationen på sommaren. Tror på denna kombination. Golvet fungerar som en acktank och ger tröghet till vattenbatteriet som behövs vid värmeladdning av varmvattenberedaren, samtidigt som det totala luftflödet reduceras till hälften om halva uppvärmningen kommer via golvärme. Ventilationen ger den snabbhet i regleringen som golvet saknar och stabiliserar temperaturen till en jämn nivå. Är tanken i alla fall
Vad gäller ljudnivån så är det en dimensioneringsfråga. Kanaler och don måste dimensioneras för det luftflöde som avses. Det är främst flödeshastighet och tryckfall som avgör ljudalstringen och med grövre dimensioner kan man klara högre luftflöde utan att det låter mer. Givetvis viktigt med bra don men det är det ju oavsett om man vill få ett tyst system.
Att istället installera fläktkonvektorer känns inte optimalt och skall man köra kyla så behöver man ha både kylvatten och kondensavlopp till varje aggregat. Dessutom är det samma luftmängd som behöver flyttas för ett givet effekttillskott och fläktkonvektorn drar också el och alstrar ljud. Tror det blir betydligt dyrare med detta alternativ och man får då inte heller ett värmesystem som är helt integrerat i huset.