Vägföreningsavgift efter fastighetsklyvning
Två bröder köpte på sextiotalet en nybildad fastighet. De lät uppföra var sin fritidsbostad. Fastigheten klövs inte då men det delade ägandet framgår av skilda abonnemang, el, tele och vatten och internt höll de reda på respektive tomtgräns. Gemensam utfart från tomterna går via en kort servitutsväg på annans mark ned till en samfälld väg som administreras av en vägförening upprättad av Lantmäteriet.
Vägföreningen har beslutat att tillkommande fastighet i föreningen ska erlägga 15000 kr i ”anslutningsavgift”. Arvingarna till den ena brodern har blivit så många att de ville sälja sin del. Fastigheten klövs genom lantmäteriförrättning i två delar och varje tomt fick en egen fastighetsbeteckning.
Det är lite olika bud om vem som ska erlägga de femtontusen till vägföreningen. Säljarna tycker att det är köparens ansvar. Andra anser att redan klyvningen innebar att föreningen fick en fordran på avgiften och att den inte kan belasta köparen som betalat ett mycket högt pris för sin del av den kluvna fastigheten.
Styrelsen är lite villrådig. Jag antar att Lantmäteriet gör den slutliga bedömningen men vore ändå tacksam för synpunkter. Egentligen borde väl de ursprungliga ägarna av var sin fritidsbostad ha haft separata andelar men eftersom båda husen låg inom samma fastighet så drevs inte den frågan.
Vägföreningen har beslutat att tillkommande fastighet i föreningen ska erlägga 15000 kr i ”anslutningsavgift”. Arvingarna till den ena brodern har blivit så många att de ville sälja sin del. Fastigheten klövs genom lantmäteriförrättning i två delar och varje tomt fick en egen fastighetsbeteckning.
Det är lite olika bud om vem som ska erlägga de femtontusen till vägföreningen. Säljarna tycker att det är köparens ansvar. Andra anser att redan klyvningen innebar att föreningen fick en fordran på avgiften och att den inte kan belasta köparen som betalat ett mycket högt pris för sin del av den kluvna fastigheten.
Styrelsen är lite villrådig. Jag antar att Lantmäteriet gör den slutliga bedömningen men vore ändå tacksam för synpunkter. Egentligen borde väl de ursprungliga ägarna av var sin fritidsbostad ha haft separata andelar men eftersom båda husen låg inom samma fastighet så drevs inte den frågan.
Redigerat:
Betalning sker efter att en ny fastighet har inträtt som ny delägarfastighet i gemensamhetsanläggningen. Det gör fastigheten först när Lantmäteriet har handlagt frågan och godkänt anslutningen, vägföreningen får post om det. Därefter fakturerar vägföreningen inträdesavgift och kan efter detta datum också uttaxera från fastigheten.
(Sen finns det inget som hindrar att en fastighetsägare som använder vägföreningens väg kommer överens med vägföreningens styrelse att betala en viss summa för det. Men föreningen kan inte tvinga någon till en sådan överenskommelse.)
(Sen finns det inget som hindrar att en fastighetsägare som använder vägföreningens väg kommer överens med vägföreningens styrelse att betala en viss summa för det. Men föreningen kan inte tvinga någon till en sådan överenskommelse.)
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 23 101 inlägg
Det är den som äger fastigheten när skulden till föreningen förfaller som är betalningsskyldig gentemot föreningen. Föreningen ska alltså inte bry sig om säljare och köpares interna mellanhavanden, utan det får de hantera själva.
37 § anläggningslagen.
37 § anläggningslagen.
Så i praktiken blir det köparen av fastigheten som får stå för detta förutsatt att fastighetsaffärerna hinner genomföras före Lantmäteriet behandlar överenskommelse om inträde i gemensamhetsanläggningen enligt 43 § anläggningslagen:
https://www.lantmateriet.se/sv/fast...nskommelse-om-andelstal-43--anlaggningslagen/
https://www.lantmateriet.se/sv/fast...nskommelse-om-andelstal-43--anlaggningslagen/