Väganslutningsavgift för obebyggd tomt utan infart?
Jag har en avstyckad tomt från min jordbruksfastighet som det fn. ej går att få bygglov på pga. närhet till hästar.
Vägföreningen har ett gammalt beslut som säger att väganslutningsavgift skall betalas när avstyckning sker men det verkar ologiskt att väganslutningsavgift skall betalas när det inte är byggt något eller gjort någon tillfart utan den enda förändring som skett är att det finns en utstakning.
Finns det några regler kring detta för vägföreningar eller gör de som som de vill?
Vägföreningen har ett gammalt beslut som säger att väganslutningsavgift skall betalas när avstyckning sker men det verkar ologiskt att väganslutningsavgift skall betalas när det inte är byggt något eller gjort någon tillfart utan den enda förändring som skett är att det finns en utstakning.
Finns det några regler kring detta för vägföreningar eller gör de som som de vill?
O boy, visst finns det regler... Anläggningslagen och samfällighetslagen är de som är närmast.N Nordsund skrev:
Är tomten på din jordbruksfastighet inte ännu avstyckad (ännu inte en egen fastighet)? När du i så fall ansöker om avstyckning hos Lantmäteriet så kommer de att titta på utfartsfrågan och lösa den juridiskt. Troligen kommer de då att ansluta den nya fastigheten till gemensamhetsanläggningen (=väganläggningen) som vägföreningen förvaltar. Fastigheten får då andelstal för utförande och drift i gemensamhetanläggningen. Du måste då enligt lagen betala in en summa till vägföreningen som lite enkelt motsvarar din nya andel av vägföreningens förmögenhet samt värdet på väganläggningen. Detta kommer du inte undan eftersom det är ett lagkrav och summan bestäms av lantmätaren vid förrättningen.
Vägföreningen kan inte ha egna regler i stadgarna som strider mot lagen.
Tomten ÄR redan avstyckad sedan 11 år men detta med väganslutningsavgift har inte nämnts förut.Claes Sörmland skrev:
Inget om andelstal heller och vägföreningen brukar ta en generell avgift säger de - även avgift för vägunderhåll har de en generell avgift.
Det låter hemkokt och olagligt av föreningen.N Nordsund skrev:
Det som kan uttaxeras av medlemmarna är medel för utförande respektive drift.
Utförande betyder byggnation/anläggning och då behövs ett anläggningsbeslut från Lantmäteriet där det sägs vad som ska utföras och vilken utförandetiden är. Då uttaxeras alla medlemmarna och även din fastighet för sitt andelstal för utförande.
Det andra som kan uttaxeras är medel som behövs för anläggningens drift. Detta uttaxeras då efter de andelstal som respektive fastighet har för drift. Detta är det vanliga och det som upplevs som en "årsavgift" eftersom att det kommer en faktura i brevlådan (även om det inte juridiskt vad det är).
För att ta reda på dina andelstal för denna fastighet så loggar du in på Min fastighet på Lantmäteriets hemsida. Sen klickar du på fastigheten och där hittar du rätt gemensamhetanläggning (GA). I listan över förrättningshandlingar så kommer det finnas handlingen från att din fastighet bildades/styckades av (fastighetsbildningsbeslutet). Läs detta dokument och någonstans i det så står det med vilka andelstal för utförande och drift din fastighet anslöts till gemensamhetsanläggningen. Du hittar samma dokument från fastighetsbildningen även på annat håll på Min fastighet om du väljer rätt fastighet. (Nu utgår jag från att din fastighet styckades av efter att gemensamhetsanläggningen bildades. Om gemensamhetsnanläggningen är yngre än din fastighetsbildning så får man kolla i förrättningshandlingarna för GAn. Jag utgår också från att din fastighet har en del i gemensamhetsanläggningen men så kanske inte är fallet. Utred detta.)
Redigerat:
Claes har redan gett bra svar på själva sakfrågan. Tänkte bara fylla i med att det har historiskt slarvats en hel del med det här att ansluta nybildade fastigheter vid avstyckning. Många styckningslotter har slentrianmässigt anslutits med stöd av AL 42 a §, utan att faktiskt pröva huruvida det ska betalas en inträdesersättning till den befintliga gemensamhetsanläggningen. Här har det dock skett en markant förbättring är min uppfattning, man är mer noggrann i prövningen av AL 42 a §.
Om din avstyckade lott inte anslöts kan det bero på att lantmätaren då det begav sig ansåg att gemensamhetsanläggningen var gammal (kanske en gammal EVL:are?) med inaktuella andelstal, och att lantmätaren ansåg att vägen i fråga är "allmänt befaren". Då är GA:n i behov av en omprövning/uppdatering varför styckningslotten inte behöver anslutas i strikt juridisk mening. Just detta har JK uttalat sig om efter en genomförd lantmäteriförrättning hamnade i den orangea soptunnan av Sverker.
Har du inget andelstal kan du teckna en överenskommelse om inträde enligt AL 43 §, den ska godkännas av Lantmäteriet. Då ska prövas att det belopp som föreningen vill ha stämmer med lagens krav.
Kan tipsa om detta examensarbete (som vann pris för bästa examensarbete det året) som går igenom det man som vetgirig fastighetsägare behöver veta http://www.lantm.lth.se/fileadmin/f...3_5291_Karin_Gustafsson__Malin_Soedergren.pdf
Om din avstyckade lott inte anslöts kan det bero på att lantmätaren då det begav sig ansåg att gemensamhetsanläggningen var gammal (kanske en gammal EVL:are?) med inaktuella andelstal, och att lantmätaren ansåg att vägen i fråga är "allmänt befaren". Då är GA:n i behov av en omprövning/uppdatering varför styckningslotten inte behöver anslutas i strikt juridisk mening. Just detta har JK uttalat sig om efter en genomförd lantmäteriförrättning hamnade i den orangea soptunnan av Sverker.
Har du inget andelstal kan du teckna en överenskommelse om inträde enligt AL 43 §, den ska godkännas av Lantmäteriet. Då ska prövas att det belopp som föreningen vill ha stämmer med lagens krav.
Kan tipsa om detta examensarbete (som vann pris för bästa examensarbete det året) som går igenom det man som vetgirig fastighetsägare behöver veta http://www.lantm.lth.se/fileadmin/f...3_5291_Karin_Gustafsson__Malin_Soedergren.pdf
Precis, det kan ju undantagsvis finnas helt privata lösningar ute på landet där man inte äger vägen samfällt via sin fastighet utan att man sköter ägandet via en ekonomisk förening eller en privatperson äger vägen själv. Då finns ju alla möjligheter att hitta på egna lösningar där varken anläggningslagen eller samfällighetslagen har någon betydelse.H Huruvida skrev:
Om du anslöts till gemensamhetsanläggningen vid avstyckningen för elva år sedan kan inte vägföreningen komma nu och begära inträdesersättning. Däremot ska fastigheten såklart vara med och betala för driften av vägen enligt sitt andelstal (som för obebyggda tomter brukar vara ganska lågt, i storleksordningen 100 tonkm om man använder tonkm-metoden).N Nordsund skrev:
Årsavgiften (drift) av vägen baseras på det andelstal som Lantmäteriet satte vid avstyckningen.H HerrOso skrev:
Så har de satt 0 för obebyggd tomt så blir avgiften faktor * 0 = 0 kr. Det kan inte finnas olika andelstal enl de nu gällande lagar och regler som finns. Tro mig, vi skulle gärna haft en andel för anslutningsavgift och en annan för drift, typ obebyggd, Sommarfast eller åretrunt. Vår tanken är att tomten ligger vid vägen oavsett om den är bebyggd eller ej, dvs andel 1. Sen betalar man årskostnad beroende på hur fastigheten används. Men NOPE.
Hänvisa vägföreningen till lantmäteriet.
M v h Ordf i vägförening i väst.
Obebyggda tomter måste ha ett andelstal för drift. Viss del nyttjar ju en obebyggd tomt vägen i teorin. Men noll i andelstal kan man inte ha, blir nullitet. Har man andelstal noll är man inte del i GA:n. Detta har prövats i domstol är jag rätt säker på. Hade jag inte stått med mobilen skulle jag kunnat leta reda på rättsfallet.J Jan_G skrev:
I vår VF har obebyggda tomter andelstal 0,1. När de bebyggts får de andelstal 1 i nomala fall.
Nu sitter jag vid datorn och tänkte återkomma med en lättare blunder. Jag kollade lite snabbt och kunde inte hitta att det faktiskt prövats i domstol huruvida man kan ha andelstal noll i drift. Hittade dock ett examensarbete som utreder frågan och säger såhär (Torsten Thorvaldsson, Andelstal för utförande och drift, Lunds universitet. s. 49) :
"I Lantmäteriets handböcker och domstolsyttrande framgår tydligt att en deltagande fastighet måste få andelstal för åtminstone drift i någon sektion i anläggningen. Detta styrks också av rättsfallet från 1984 där hovrätten konstaterar att andelstalet 0 inte är ett andelstal. De flesta förrättningslantmätarna i intervjustudien anser också att en fastighet med andelstalet 0 i både utförande och drift inte är med i anläggningen. Frågan har dock aldrig ställts på sin spets i en befintlig anläggning. I rättsfallet från 1984 återförvisades förrättningen till Lantmäteriet innan den vunnit laga kraft. Hur frågan skulle hanteras om den väcks i en befintlig anläggning är svårare att förutse.
Sammanfattningsvis kan sägas att det är klart olämpligt, och till och med felaktigt, att ansluta en fastighet till en gemensamhetsanläggning med andelstalet 0 i både utförande och drift. Hur detta skulle hanteras i fall konflikter uppstår i en befintlig anläggning där en eller flera fastigheter ändå har anslutits med andelstalet 0 är inte klarlagt men är ett intressant område att undersöka vidare."
"I Lantmäteriets handböcker och domstolsyttrande framgår tydligt att en deltagande fastighet måste få andelstal för åtminstone drift i någon sektion i anläggningen. Detta styrks också av rättsfallet från 1984 där hovrätten konstaterar att andelstalet 0 inte är ett andelstal. De flesta förrättningslantmätarna i intervjustudien anser också att en fastighet med andelstalet 0 i både utförande och drift inte är med i anläggningen. Frågan har dock aldrig ställts på sin spets i en befintlig anläggning. I rättsfallet från 1984 återförvisades förrättningen till Lantmäteriet innan den vunnit laga kraft. Hur frågan skulle hanteras om den väcks i en befintlig anläggning är svårare att förutse.
Sammanfattningsvis kan sägas att det är klart olämpligt, och till och med felaktigt, att ansluta en fastighet till en gemensamhetsanläggning med andelstalet 0 i både utförande och drift. Hur detta skulle hanteras i fall konflikter uppstår i en befintlig anläggning där en eller flera fastigheter ändå har anslutits med andelstalet 0 är inte klarlagt men är ett intressant område att undersöka vidare."
Håller med. Så länge gemensamhetsanläggningen inte är sektionerad borde ett andelstal på 0 för både utförande och drift inte gå/vara lämpligt. Är det däremot sektioner så är det ok med noll i andelstal i en eller flera sektioner så länge fastighet har andelstal i annan sektion.
I vår GA, förrättad 1997, har en fastighet andelstalet 0. Fastigheten ligger på annat håll i byn men har ett skogsskifte på 2 ha längs en av våra vägar. Tonkilometerberäkningen gav 35 tonkm/år vilket var 0,04 % av GA:ns totala tonkm/år. Andelstalen avrundades till en decimal varvid fastigheten fick andelstalet 0,0.