61 200 läst ·
470 svar
61k läst
470 svar
Vad tycker ni om att man vill förbjuda biltvätt hemma?
Det är en ganska stor försköning av verkligheten. Det man kunde få var "begränsad behörighet" som i praktiken innebär att man får koppla i och ur fast anslutna maskiner och utöka en befintlig grupp. Man får inte dra något nytt, så nyttan var/är väldigt begränsad. De som möjligen har den sortens behörighet idag är folk som installerar tvättmaskiner hos folk.L lbgu skrev:
Auktorisation B är dock hyggligt användbar för Hiss och rulltrappstekniker, div vaktmästare, portinstallatörer, div serviceyrken osv.useless skrev:
Det är en ganska stor försköning av verkligheten. Det man kunde få var "begränsad behörighet" som i praktiken innebär att man får koppla i och ur fast anslutna maskiner och utöka en befintlig grupp. Man får inte dra något nytt, så nyttan var/är väldigt begränsad. De som möjligen har den sortens behörighet idag är folk som installerar tvättmaskiner hos folk.
Så den är inte helt värdelös. ...Bara för vissa ...
Nu spekulerar jag bara, men de allra flesta företag som pysslar med t ex hissreparationer borde vara registrerade hos Elsäkerhetsverket för den typen av arbeten, så en personlig B-auktorisation tillför inget? I alla fall de större företagen om de ska kunna anställa folk utan att behöva leta elinstallatörer med egen auktorisation...Mikael_L skrev:
@lbgu frågade ju om det fanns någon myndighet som handlade denna behörighetsprövning.
Och som jag skrev, i början var det kgl kommerskollegium
Och i slutet av stycket, ungefär mitt på sidan 16 i PDF'en så ser vi att prövningen av kunskaper och utfärdande av behörighetsbevis ankom Kommerskollegium, samt att det blev straffrättsligt skyddat också.
Egentligen är en massa text där, från sidan 13 och framåt jättespännande för den som är intresserad av elhistoria, där det går att utläsa vad i samhället som skapade behov av dessa olika lagar, men man anar även lite om hur hela elektrifieringen skedde, där i början av det seklet.
Och som jag skrev, i början var det kgl kommerskollegium
Och i slutet av stycket, ungefär mitt på sidan 16 i PDF'en så ser vi att prövningen av kunskaper och utfärdande av behörighetsbevis ankom Kommerskollegium, samt att det blev straffrättsligt skyddat också.
Egentligen är en massa text där, från sidan 13 och framåt jättespännande för den som är intresserad av elhistoria, där det går att utläsa vad i samhället som skapade behov av dessa olika lagar, men man anar även lite om hur hela elektrifieringen skedde, där i början av det seklet.
Ifall de inte behöver mer än B i företaget, så räcker det ju att en med B är elinstallatör för regelefterlevnad.useless skrev:
Nu spekulerar jag bara, men de allra flesta företag som pysslar med t ex hissreparationer borde vara registrerade hos Elsäkerhetsverket för den typen av arbeten, så en personlig B-auktorisation tillför inget? I alla fall de större företagen om de ska kunna anställa folk utan att behöva leta elinstallatörer med egen auktorisation...
Så om ägaren av företaget har B, eller kanske hans kusin, typ, så kan de ju köra på det.
Och då anlita en elfirma för arbeten som kräver AL, dvs i praktiken för det mesta när man vill dra fram en till grupp (eller ny grupp).
Det som sades av någon lärare på 80-talet var att vi hade rätt att jobba med elen hemma, det var inte prat om något yrkesmässigt. Som jag sa så har jag inget minne om att det krävdes någon skriftlig behörighet eller begränsning vad man fick göra, men det kan säkert ha nämnts. Mycket möjligt att läraren hade fel (inte första gången det sker), men fram till den senaste ellagen (2017) så var jag av uppfattningen att det var fritt fram för mig att hempula eluseless skrev:
Det är en ganska stor försköning av verkligheten. Det man kunde få var "begränsad behörighet" som i praktiken innebär att man får koppla i och ur fast anslutna maskiner och utöka en befintlig grupp. Man får inte dra något nytt, så nyttan var/är väldigt begränsad. De som möjligen har den sortens behörighet idag är folk som installerar tvättmaskiner hos folk.
Det har som sagt var inte gjorts några ändringar på många decennier som påverkar lekmäns möjlighet att hempula. Det var exakt samma förutsättningar på 80-talet, förutom att det möjligen var lite enklare att få en begränsad behörighet. Men innan man fått den är man lika mycket lekman som alla andra.L lbgu skrev:
Som jag misstänkte.
Detta är ju den egentliga anledningen till att jag håller på och skriver, att denna (inte helt ovanliga) missuppfattning inte ska spridas.
Men det är kanske inte du som missuppfattat, utan någon har gett dig fel information.Mikael_L skrev:
Detta är ju den egentliga anledningen till att jag håller på och skriver, att denna (inte helt ovanliga) missuppfattning inte ska spridas.
Varför då?K Kane skrev:
Det blir ju ett förbud att tvätta bilen hemma och vart skall jag då kunna manuellt tvätta bilen?
Tänk utanför din SNÄVA BOX.
MP ligger säkert bakom detta, som alltid när det gäller nedstängningar, och miljökrav som inte är logiska.
Skiten finns ju redan på vägarna.
Den springande punkten är ju hur lätt det var att få denna begränsade behörighet. Min lärare verkar ju ha varit av uppfattning att gymnasieutbildningen räckte. I tråden här har pratats om 2 års praktik. Skulle det vara så att det räckt att skicka in ett intyg på skolutbildning så är det ju mest en formalitet.useless skrev:
Oavsett så kan vi nog vara överens om att det var betydligt lättare för en person att få tillstånd att pyssla med sin privata elanläggning förr än vad det är idag (efter 2017).
Det här sidospåret i tråden beror ju på att jag ville påvisa att intresseorganisationer kan lyckas påverka makthavare att införa lagstiftning som gynnar dessa intresseorganisationers medlemmar. De vill helt enkelt få monopol på en viss verksamhet.
Du är duktig, som räddar Världen ! 😎😎😎😎F Fideliox skrev:En högtryckstvätt får ju loss mer skit än lite regn. T ex Bromsdamm, oljerester, asfaltstänk, däckrester, tungmetaller mm. Sen har vi kallavfettning och diverse starka medel. Känns sådär att få ner det till sjön där ungarna sedan badar och folk fiskar.
Jag tvättar bara 2 gånger per år och då kostar jag på det 100kr per gång i tvätthall. Dessutom bekvämare än hemma då jag inte behöver asa ut tvätten osv. Sett över vad en bil kostar i månaden så tycker inte jag det är farligt. Sen absolut kan man ju ha långt till tvätthall och det är ju ett problem. Men någon gång besöker man väl ändå civiliserat område för att handla proviant t ex? Passa på och tvätta då kanske? 🤔
Tack för ditt tålamod. Det kan säkert vara en kombination av missuppfattning, fel info och dåligt minneMikael_L skrev:
Men din lärare hade helt enkelt fel, totalt fel.L lbgu skrev:
För helheten måste man både kika i förordning/lag, samt i föreskrifter.
Här har vi lag från 1975, kolla §2 - §8, där vi hittar både utbildningskrav samt praktikkrav (upp till 6 år)
https://www.riksdagen.se/sv/dokumen...linstallatorsforordning-1975967_sfs-1975-967/
Dock hittas kraven för B-behörighet i STEV föreskrifter, som jag just nu inte har tillgång till.
Sen kom nästa förordning 1990
https://www.riksdagen.se/sv/dokumen...linstallatorsforordning-1990806_sfs-1990-806/
Och även här hittar man lite runt §5-6 och några framåt, men nu är mer ivägskyfflat till föreskrifter, numera elsäkerhetsverkets.
2013 var det två år för BB1
https://www.elsakerhetsverket.se/globalassets/foreskrifter/elsak-fs-2013-1.pdf
Det finns en SIND-FS 1976:2, där statens industriverk har angivit kraven för BB1.
Jag klarar inte av att hitta den idag, men i en riksdagsmotion kan vi finna att det anges att praktikkravet är 2 år.
https://www.riksdagen.se/sv/dokumen...drade-regler-for-behorighet-som_g501nu1/html/
Så du kan nog känna dig rätt säker på att det krävdes 2 års praktik, såsom löneanställd hos ett elföretag, förutom din gymnasieutbildning.