Det är bra med ett vanligt eluttag också, ifall man behöver dammsuga bilen.P Parrepara skrev:
I dag verkar det som endast en laddbox har detta, ChargeAmpsHalo, jag köpte in 105 st med till samfälligheten med gott resultat. Finns två versioner, med eller utan OCCP. Kan vara värt med OCCP för flexibla lösningar antingen idag eller senare. ChargeAmpsHalo har dessutom fast 7 meter kabel så man slipper ta fram egna laddkabeln varje gång man laddar.
Elektroniktokig
· LAT: 57.76145780 LON: 12.06116821
· 904 inlägg
En annan sak man får tänka på är hur debiteringen ska ske.
Om ni i BRFen har sk "mifare" till porten, så brukar detta fungera med de flesta laddboxar, så man har samma bricka till laddboxen som till port och tvättstuga.
Har ni Axema så brukar det vara mifare. Samma om ni har den aptus som har en kvadratisk yta där man läser brickan, se bild:
MIFARE:
EM4102:
Har man den äldre formen av RCO (kodpanel med själva läsaren i 45 graders vinkel till t.ex. tvättstuga, förråd m.m.) så är det oftast EM4102. Samma om ni har en kodpanel med triangel-knappar samt en smal grå läsare högst uppe (denna kallas PP500/PR500)
Ett sätt att testa detta är att testa "blippa" portbrickan mot en android-mobil. Om mobilen ger ifrån sig ett ljud och vill interagera med brickan, eller att den säger att det inte finns en kompatibel app, då är det mifare. Om inget händer, då är det EM4102.
Har man EM4102 så får man se till att välja en laddstation som har stöd för "keyswitch", så kan man ansluta detta direkt till låsutgången på en Aptus/EM-läsare med tillvalet "hisstyrning".
Då har man EN läsare som sedan aktiverar "ens laddstation" när man blippar (likt hur postboxar öppnas med en gemensam läsare).
Därefter är det lätt att ta ut förbrukningsdata från laddstationen eftersom man har sin "personliga" laddstation.
"Keyswitch" innebär att laddstationen har en plint för att ta in en potentialfri slutning, som sedan kan konfigureras att "låsa upp" laddaren för att starta laddning.
Har ni t.ex. iLoq så kan detta ordnas istället med en "skåpcylinder" för iLoq som sätts på locket för laddporten, och så kör man laddboxen i "öppet läge".
Allt för att göra det så enkelt som möjligt för bostadsrättsinnehavaren. Har ni t.ex. garage som man öppnar med en Aptus-fjärrkontroll eller aptus-bricka, så kan man använda tillvalet "hisstyrning" för att även låta systemet "enabla" ens laddstation i en rimlig tid, säg kanske 5 minuter. (och startar man laddning inom den tiden, kan laddningen fortgå efter detta - detta är något som ofta konfigureras i laddboxen om laddning ska få fortsätta även efter att den potentialfria slutningen försvunnit från plinten)
Finns många sätt att lösa det på så att det blir så smidigt som möjligt för bostadsrättsinnehavaren.
Om ni i BRFen har sk "mifare" till porten, så brukar detta fungera med de flesta laddboxar, så man har samma bricka till laddboxen som till port och tvättstuga.
Har ni Axema så brukar det vara mifare. Samma om ni har den aptus som har en kvadratisk yta där man läser brickan, se bild:
MIFARE:
EM4102:
Har man den äldre formen av RCO (kodpanel med själva läsaren i 45 graders vinkel till t.ex. tvättstuga, förråd m.m.) så är det oftast EM4102. Samma om ni har en kodpanel med triangel-knappar samt en smal grå läsare högst uppe (denna kallas PP500/PR500)
Ett sätt att testa detta är att testa "blippa" portbrickan mot en android-mobil. Om mobilen ger ifrån sig ett ljud och vill interagera med brickan, eller att den säger att det inte finns en kompatibel app, då är det mifare. Om inget händer, då är det EM4102.
Har man EM4102 så får man se till att välja en laddstation som har stöd för "keyswitch", så kan man ansluta detta direkt till låsutgången på en Aptus/EM-läsare med tillvalet "hisstyrning".
Då har man EN läsare som sedan aktiverar "ens laddstation" när man blippar (likt hur postboxar öppnas med en gemensam läsare).
Därefter är det lätt att ta ut förbrukningsdata från laddstationen eftersom man har sin "personliga" laddstation.
"Keyswitch" innebär att laddstationen har en plint för att ta in en potentialfri slutning, som sedan kan konfigureras att "låsa upp" laddaren för att starta laddning.
Har ni t.ex. iLoq så kan detta ordnas istället med en "skåpcylinder" för iLoq som sätts på locket för laddporten, och så kör man laddboxen i "öppet läge".
Allt för att göra det så enkelt som möjligt för bostadsrättsinnehavaren. Har ni t.ex. garage som man öppnar med en Aptus-fjärrkontroll eller aptus-bricka, så kan man använda tillvalet "hisstyrning" för att även låta systemet "enabla" ens laddstation i en rimlig tid, säg kanske 5 minuter. (och startar man laddning inom den tiden, kan laddningen fortgå efter detta - detta är något som ofta konfigureras i laddboxen om laddning ska få fortsätta även efter att den potentialfria slutningen försvunnit från plinten)
Finns många sätt att lösa det på så att det blir så smidigt som möjligt för bostadsrättsinnehavaren.
Tänk också på de nya reglerna rörande moms på parkering och laddning.
https://www.skatteverket.se/forenin...onomiskforening.4.6e8a1495181dad5408496b.html
https://www.skatteverket.se/forenin...onomiskforening.4.6e8a1495181dad5408496b.html
Jodå, Easee klarar att välja fas även vid hemmainstallation med 2 boxar- Det fungerar i alla fall hos mig. Dvs att det fungerar att balansera den effekt som är tilldelad boxarna, mellan boxarna. Det är Easse som löser det. Däremot kan inte Tibber, som styr laddningen, balansera laddboxarna gentemot annan förbrukning i huset.J jliljeha skrev:
Redigerat:
Jag hjälpte vår BRF att skaffa laddstolpar. Vi har 49 garageplatser.
- det krävs inget stämmobeslut men det är bra att ha.
- Vi startade med att skicka ett intresseanmälan där 70% var intresserad
- Vi kontaktade flera installationsaktörer. Vi valde Prenad.
- vi kontaktade flera större leverantörer som kunde leverera debiteringstjänsten för laddningen.
- när vi valde installatör och tjänsteleverantören gjorde vi en kalkylanalys på vad det skulle kosta för laddare, andel av installationskostnad, laddtjänsten kostnad, faktureringskostad samt löpande underhåll.
- vi skickade en förfrågan till medlemmarna om man ville köpa en laddare med en fastkostnad (laddare + installationsandel) och en månadskostnad för laddtjänsten.
- vi beslutade om mer än 50% av medlemmarna ville ha det så hoppade vi över stämmobeslut. Om lägre skulle vi göra det.
- 75% köpte en laddare
- de som inte köpte får en ”skuld” till föreningen när de väl vill köpa en laddare betalar de för sin installationsandelen. Alla platser är förberedda för laddare.
- vi hade Eways i början men nu har vi Aneo. Det kostar 89kr för tjänsten. Elen är timbaserad med egen mätare. Minsta kostnad per kWh är 1,69kr inkl alla avgifter, skatt och moms. Fakturering sköts av de. Föreningen har inga kostnader. Det ska vara enkelt.
- laddare inkl installationsandel gick på 13000kr inkl bidraget.
- ni kanske måste ha lastbalensering men det beror på hur mycket kapacitet ni har kvar. Alla kommer inte kunna ladda med fullkapacitet samtidigt. Alla professionella leverantörer har kalkyler för det.
- skaffa inte någon leverantör som låser er. Ni vill kunna säga upp avtal och täckta nya bättre.
Lycka till.
- det krävs inget stämmobeslut men det är bra att ha.
- Vi startade med att skicka ett intresseanmälan där 70% var intresserad
- Vi kontaktade flera installationsaktörer. Vi valde Prenad.
- vi kontaktade flera större leverantörer som kunde leverera debiteringstjänsten för laddningen.
- när vi valde installatör och tjänsteleverantören gjorde vi en kalkylanalys på vad det skulle kosta för laddare, andel av installationskostnad, laddtjänsten kostnad, faktureringskostad samt löpande underhåll.
- vi skickade en förfrågan till medlemmarna om man ville köpa en laddare med en fastkostnad (laddare + installationsandel) och en månadskostnad för laddtjänsten.
- vi beslutade om mer än 50% av medlemmarna ville ha det så hoppade vi över stämmobeslut. Om lägre skulle vi göra det.
- 75% köpte en laddare
- de som inte köpte får en ”skuld” till föreningen när de väl vill köpa en laddare betalar de för sin installationsandelen. Alla platser är förberedda för laddare.
- vi hade Eways i början men nu har vi Aneo. Det kostar 89kr för tjänsten. Elen är timbaserad med egen mätare. Minsta kostnad per kWh är 1,69kr inkl alla avgifter, skatt och moms. Fakturering sköts av de. Föreningen har inga kostnader. Det ska vara enkelt.
- laddare inkl installationsandel gick på 13000kr inkl bidraget.
- ni kanske måste ha lastbalensering men det beror på hur mycket kapacitet ni har kvar. Alla kommer inte kunna ladda med fullkapacitet samtidigt. Alla professionella leverantörer har kalkyler för det.
- skaffa inte någon leverantör som låser er. Ni vill kunna säga upp avtal och täckta nya bättre.
Lycka till.
Hej,pacman42 skrev:
Glömde skriva om det👍
Vi har solceller och därmed redan momsregistrerade.
- När vi hade Eways hade vi inte en egen mätare. Utan Eways debiterade medlemmarna och sedan fick föreningen betalt för elen som gick till laddningen. Det krävde också momsregistrering eftersom vi kom över gränsen. Men som sagt, vi hade redan det. Det var inte krångligt alls.
Med Aneo äger de mätaren i föreningen. Man ingick med ett avtal på 3 år och därmed ingick mätaren. Med denna lösningen slipper man momsregistrering och effektavgifter till föreningen.
Elektroniktokig
· LAT: 57.76145780 LON: 12.06116821
· 904 inlägg
Eftersom faktureringen sker av företaget som tillhandahåller laddboxarna, så behöver BRFen inte redovisa någon moms.
Så Aneo fakturerar varje BRF-innehavare 89 kr/mån samt 1.69 per kWh. Momsen sköts helt av dem, BRFen behöver inte bry sig.
Hej,
Blev snabbt en lång tråd och fler inlägg lär följa. Tänker att varje process blir sin egen på basen av förutsättningar och storlek. Vi som bor i en samfällighet har något andra spelregler varför vår historia inte säkert är till nytta för er kommande. Hur eller hur startade allt för oss med att styrelsen på stämman gav en arbetsgrupp i uppdrag att undersöka frågan (mig bla) efter mycket om och men bildades en ekonomisk förening för driften av kommande laddstolpar, nästa stämma fick arbetsgruppens motion bifall, närmare bestämt att x-antal p-platser skulle få disponeras av den ek föreningens medlemmar i y-antal år för laddning samt att samfälligheten skulle finansiera delar av installationen för z-antal laddstolpar (vid p-platserna ovan). Efter detta blev det verkstad eftersom 10 grannar valt att teckna medlemskap i den ek föreningen, dvs. det fanns startkapital (att bli medlem kostade 12.000kr), en nyanslutning för den ek föreningen blev verklighet (dyrt!) och vi fick vår egen servis, två stolpar och ett elskåp ordnade elektrikern ute vid p-platserna, vi valde Eeasy där lastbalansering och internetuppkoppling är inbakat, eftersom vi är få valde vi att sköta drift och fakturering själva, att lägga ut det på en extern aktör är säkert smidigt, men kostar! Man har sin egen blipp och vår kassör ser via molntjänsten som är gratis vad som ska faktureras månadsvis, en gång om året får vår ek för hålla stämma och en gång om året får avgift betalas av medlemmarna. Om/när man flyttar från samfälligheten övergår medlemskapet till den nya ägaren. Bidraget från Naturvårdsverket fick vi. Osämja med grannar slapp vi eftersom de som inte ville hänga på slapp och (förhoppningsvis) kunde svälja en engångskostnad för samfälligheten i form av bidraget ovan.
Så visst, låter ordningen i ditt inlägg ovan klokt, dvs. vad får ni in ifrån distributionsnätet till er servis och räcker det mht annat, behöver den byggas om, säkras upp, sedan räkna/titta på vilken laddlösning som bli bäst för er och om ni ska sköta installation och/eller drift själva, sen lägga förslaget i sin helhet till BRF, och får det bifall så kör ni igång, lycka till!
Blev snabbt en lång tråd och fler inlägg lär följa. Tänker att varje process blir sin egen på basen av förutsättningar och storlek. Vi som bor i en samfällighet har något andra spelregler varför vår historia inte säkert är till nytta för er kommande. Hur eller hur startade allt för oss med att styrelsen på stämman gav en arbetsgrupp i uppdrag att undersöka frågan (mig bla) efter mycket om och men bildades en ekonomisk förening för driften av kommande laddstolpar, nästa stämma fick arbetsgruppens motion bifall, närmare bestämt att x-antal p-platser skulle få disponeras av den ek föreningens medlemmar i y-antal år för laddning samt att samfälligheten skulle finansiera delar av installationen för z-antal laddstolpar (vid p-platserna ovan). Efter detta blev det verkstad eftersom 10 grannar valt att teckna medlemskap i den ek föreningen, dvs. det fanns startkapital (att bli medlem kostade 12.000kr), en nyanslutning för den ek föreningen blev verklighet (dyrt!) och vi fick vår egen servis, två stolpar och ett elskåp ordnade elektrikern ute vid p-platserna, vi valde Eeasy där lastbalansering och internetuppkoppling är inbakat, eftersom vi är få valde vi att sköta drift och fakturering själva, att lägga ut det på en extern aktör är säkert smidigt, men kostar! Man har sin egen blipp och vår kassör ser via molntjänsten som är gratis vad som ska faktureras månadsvis, en gång om året får vår ek för hålla stämma och en gång om året får avgift betalas av medlemmarna. Om/när man flyttar från samfälligheten övergår medlemskapet till den nya ägaren. Bidraget från Naturvårdsverket fick vi. Osämja med grannar slapp vi eftersom de som inte ville hänga på slapp och (förhoppningsvis) kunde svälja en engångskostnad för samfälligheten i form av bidraget ovan.
Så visst, låter ordningen i ditt inlägg ovan klokt, dvs. vad får ni in ifrån distributionsnätet till er servis och räcker det mht annat, behöver den byggas om, säkras upp, sedan räkna/titta på vilken laddlösning som bli bäst för er och om ni ska sköta installation och/eller drift själva, sen lägga förslaget i sin helhet till BRF, och får det bifall så kör ni igång, lycka till!
Eldon Installation har också laddare i kombo med ladduttag och 230V uttag.M miks62gbg skrev:
https://www.eldoninstallation.se/produkt/laddbox-duocombo-epspot
De kan också fås med fast laddkabel.
Sen har Eldon en smidig lösning för just BRF som kallas Zimpel
https://www.eldoninstallation.se/zimpel
Undvik fast laddkabel skulle jag säga, det är bättre att alla kan välja en som passar deras placering av ladduttaget på bilen och att de själva äger och sköter om sin laddkabel. Det är inte helt ovanligt med laddkontakter som tappas i marken och går sönder av oförsiktiga brukare
I andra änden går kabeln alltid att låsa fast så den kan ändå lämnas semipermanent vid laddboxen.
Att inte skriva några långa avtal som tipsades om ovan är bra och viktigt. Enligt min mening ska föreningen varken tjäna eller förlora pengar, därav har vi självkostnadspris på elen + en fast månadskostnad som täcker den ökade effektavgiften (den får man dela solidariskt med de andra som laddar oavset hur mkt / litet man laddar i vårt fall, 50 kr / månad eftersom vi hade rätt rediga toppar redan innan men mycket ledig effekt nattetid).
I andra änden går kabeln alltid att låsa fast så den kan ändå lämnas semipermanent vid laddboxen.
Att inte skriva några långa avtal som tipsades om ovan är bra och viktigt. Enligt min mening ska föreningen varken tjäna eller förlora pengar, därav har vi självkostnadspris på elen + en fast månadskostnad som täcker den ökade effektavgiften (den får man dela solidariskt med de andra som laddar oavset hur mkt / litet man laddar i vårt fall, 50 kr / månad eftersom vi hade rätt rediga toppar redan innan men mycket ledig effekt nattetid).
Nej, det är det jag menar, att det är ok att den går upp lite kortare stunder. Min poäng var att om man strömbegränsar till 20A, så betyder inte det att det är strömbegränsat till strikt 20A.A adron skrev: