Menar du att han fått ersättning för din mark? Och då bad du att få tillbaks det, men han sa nej och så var det med det?O oliva skrev:
För långt in? Han får väl sätta stängsel var han vill på sin mark?O oliva skrev:
Jag grannen verkar vara en riktig typ, men man behöver ju inte klaga på det han faktiskt gör korrekt?!
Synd att det hela inte löstes för 30 år sen när garaget byggdes, men nu är det som det är och då gäller det att försöka förstå vilka alternativ som finns och rivning av garaget är knappast ett av alternativen.
Claes Sörmland skrev:
Ja, det är ingen stor del av min mark, ca 0,5 hektar där han sökte eu-stöd från ungefär år 2000 då han byggde stall fram till år 2012. År 2011 sa jag att han inte får hyra ut min mark längre åt hästägare. År 2012 brukade jag min mark, men han fick ändå stöden på dessa 0,5 hektar eftersom jag själv inte visste om systemet med eu-stöd så jag sökte stöd från år 2013. När jag sa jag vill ha igen marken frågade han om han fick köpa den. Ja, han flyttade sitt stängsel i två omgångar, första gången bara halva sträckan, den andra gången lite för långt i ett hörn, men det är fortfarande flera meter mellan hans och mitt stängsel där det bara växer sly nu. Mitt på en åker. Hade ju varit bättre om man delade stängsel egentligen och har det i gränsen så det blir betat på båda sidor. Så här i efterhand ångrar jag att jag inte satte stängslet på gränsen istället. Jag ska flytta mitt stängsel innan jag lämnar in ansökan till LM om gränsröret.Fairlane skrev:
Ja, jag har inga större förhoppningar att Lm får till detta på rätt ställe, dvs sätter gränsröret exakt där det en gång suttit en gränssten. Om man läser vägförrättningen borde ju vilken som helst förstå att det inte är korrekt att det står i texten att vägen slutar på vändplan på fastigheten där grannen bor, men sen bifoga en karta där de ritar in att vägen går till fastigheten E och så sätter de bokstaven E på min fastighet och jag bor längst bort i byn så vägen borde gå till mig. Och när jag ringer dem och frågar vad de håller på med så säger de "vi vet inte var vägen slutar". Dessutom jobbar stolpskottet kvar som gjort förrättningen för 25 år sen så jag har sagt åt att de kan ju fråga honom vad han tänkte egentligen men de klarar inte av det. Sen brukar vägföreningen hyra in en annan pensionerad lantmätare som ordförande på våra vägmöten eftersom de inte vågar hålla i vägmöten själva och han är också ett stolpskott som sitter och säger att mark och miljödomstolen har fel som rev upp ett beslut som vägföreningen tog när han själv var ordförande för mötet.
Ja egentligen är det en åker. Men min granne lyckades få jordbruksverket att klassa om marken till betesmark, för man får mer eu-stöd för betesmark. Min granne är rätt duktig på mycket. Han lyckas med alla myndigheter. Jag har också försökt klassa om resten av min åker till bete men har fått nej. Jag och grannen har mark bredvid varandra på annat ställe också, och där har jag åker medan hans mark, som ser likadan ut är omklassad till bete. Egentligen är mark som man kan plöja en åker och ska vara klassad som åker. Men här i norrland finns så mycket jordbruksmark, så vad som hänt är att folk stängslar in sina åkrar för att ha hästar eller andra djur där, och det som traditionellt varit betesmark har växt igen, så det finns nästan ingen betesmark kvar. Mycket åkermark har ju också planterats igen. Där jag avverkade i vintras var tidigare åkermark.Y YuGi skrev:
Hahaha... 😄 Nej, jag tänker verkligen inte lista några råd i punktform. Det finns massor av råd i tråden, att du inte vill ta åt dig dem är inte mitt problem. Jag misstänker också att det inte skulle hjälpa ett jädra dugg om du såg råden i listform, du skulle välja att missförstå dem ändå. Lycka till...O oliva skrev:
Det finns inte några vettiga råd alls. Det finns nån du verkar respektera som tycker att jag ska tjäna pengar på detta på nåt vis. Jag fattar inte alls hur jag ska kunna göra det. Dina råd är ju "börja om från början". Jag förstår inget alls av det heller. Du har inte gett något annat råd än att läsa om inläggen där det står att jag tydligen till 99% säkerhet redan har väg till min fastighet och att det varit så sedan fastigheten bildades, så det är ju inga problem att skänka bort den lilla del av marken där det är en väg in till min fastighet. Jag kan ju alltid ansöka om servitut. Men jag har ju bara missförstått alltihop.T ToRy skrev:
Ansök du om en fastighetsbestämning och ta det därifrån. Kanske backar grannen när en myndighet kliver in, de flesta gör det. Bli inte för besviken om gränsen inte hamnar exakt var du vill ha den vid Lantmäteriets beslut. De gör sitt bästa för att lägga den korrekt.
Ibland räcker det att man känner att man gjort allt man kan för sitt eget välmående. Beslutar man sig för att ta det steget, gäller det att steppa upp och göra det med full kraft och övertygelse så man påverka alla inblandade att man vet man har rätt och gör rätt, ingen halvmesyr.
Det tror jag inte, jag har tolkat dina inlägg bokstavligt, du får gärna påpeka vad jag skulle ha fått om bakfoten i så fall.O oliva skrev:
Däremot är jag som sagt inte intresserad av dina motiveringar till varför du tar din grannens fasta egendom i anspråk, det är ditt problem och ligger utanför juridiken. Jag kan bara konstatera att du gör objektivt fel (du nyttjar grannens mark samtidigt som det inte råder någon tvekan om vart gränsen går), din granne nyttjar vad du uppfattar som din mark men eftersom gränsen verkar vara osäker är det inte säker att du har rätt. Av dina egna inlägg att döma kan vi alltså konstatera att du gör fel men att din granne inte nödvändigtvis gör fel (även om jag misstänker att du faktiskt har rätt vad gäller gränssträckningen vid garaget och hundgården). Det är den krassa juridiska verklighet som du beskrivit i tråden genom dina inlägg, jag hade som sagt försökt förändra denna juridiska verklighet innan jag gick vidare med diverse förrättningar och/eller rättsprocesser. Jag hade förvisso som sagt i första hand försökt gå med (ekonomisk) vinst istället för att gå med förlust i din situation. Men du verkar föredra att rätt ska vara rätt, kosta vad det kosta vill och det är givetvis din rätt att agera på sådant vis.
Som ett sista tips på vägen dock:
Lantmäteriet kommer inte heller bry sig om eran "historia", däremot kommer lantmäteriet fakturera den tid som läggs ned i ärendet, inklusive att höra dig förklara upprinnelsen till eran konflikt varför jag skulle rekommendera dig att prata så lite som möjligt om diverse oförrätter du anser grannen begått gentemot dig genom åren. Ju mer tid du tar i anspråk hos Lantmäteriet, ju dyrare blir det helt enkelt, så prata bara sakfrågor (d.v.s. fastighetsbestämning och kostnadsfördelning).
Vad jag syftade på med att du har ett behov av att nyttja grannens mark är alltså att du just nyttjar grannens mark (dessutom verkade du ha ha någon typ av samfälld väg du inte riktigt kommer åt utan att korsa din grannes mark, men jag får erkänna att jag lagt ytterst lite fokus på de vägfrågor du lyft i tråden när jag så att säga blivit införstådd med din inställning till konflikten och hur den ska lösas). Om du inte ens upplever det minsta behov av att nyttja grannens fasta egendom ser jag inte varför du inte upphör med det, det är som som sagt inte tillåtet att ha hagar på någon annans mark utan tillstånd, oaktat dina skäl och motiveringar till varför du gör som du gör.
Du gör så klart som du vill med din fastighet, din tid och dina pengar. Jag har gett dig nog med råd om hur jag skulle ha agerat i din situation, påpekat bristerna i din strategi och försökt belysa riskerna du tar genom diverse ageranden. Jag kan inte göra mer än att önska dig lycka till med dina framtida lantmäteriförrättningar och eventuella rättsprocesser. Om du kommer till skott med en fastighetsbestämning vore det högst intressant att se vart det hela till slut landade, så du får i så fall gärna uppdatera. Särskilt om det visar sig att lantmäteriet går på din linje vad gäller gränsens sträckning och hur din grannens garage och hundgård sedermera hanteras. Jag är som sagt inte övertygad om att grannen nödvändigtvis kommer behöva flytta garage och hundgård, även om du får rätt vad gäller gränsens sträckning, även om det så klart inte är uteslutet heller för den delen.
Det är möjligt att jag missförstått dig, men jag tolkade det som att du helst inte ville betala något eftersom du ansåg att det var grannen som gjort fel. Oaktat så vet du ju vad som gäller nu, räkna med att få betala minst hälften av förrättningskostnaderna om det blir en fastighetsbestämning. Jag skulle som sagt bli mäkta förvånad om förrättningskostnaderna i det här fallet kommer understiga 50 000 kronor.O oliva skrev:
Jo det brukar vara ett standardupplägg att den som förvärvar mark betalar förrättningskostnaderna. Nu verkar du ju inte vara intresserad av att göra en (frivillig) fastighetsreglering mellan din och grannens fastighet så det är ju inte längre relevant.
Redigerat:
Det sker hela tiden. Jag jobbar med det. Om grannen inte beaktar TS krav så skulle det vid ev tvist i slutänden kunna bedömas som oaktsamhet vilket såklart ligger grannen till last.H Henkepen skrev:
...och du kan inte kräva att grannen betalar för en riskanalys som du tar fram du kan kräva att en sådan tas fram.
Jag skulle meddela kommunen om att jag vill att dom ålägger grannen att ta fram en riskanalys och kontrollprogram samt att jag garanteras att inte i några stycken riskerar stå för kostnader förenade med slitage på vägen i samband med transportegna.
Blanda inte i lantmäteriet. Skapar en massa misstro , osämja, dålig sömn och kostnader á ca 1500kr/hF Falckman skrev: