Snyggt! Bra med rotbitar eller krokvuxna bitar.H heimlaga skrev:
Idag när jag kom hem så hade svärfar varit och köpt en domkraft och lyft upp / rätat upp Boden som stått snett / för långt ner..
I och med lyftet behövdes ett trappsteg in numera. Så vi byggde en liten "minialtan" 😇
Tur man alltid har lite virke hemma...
/Jocce
I och med lyftet behövdes ett trappsteg in numera. Så vi byggde en liten "minialtan" 😇
Tur man alltid har lite virke hemma...
/Jocce
Renoverare
· Uppsala
· 2 087 inlägg
Man får gratulera dig till vad som verkar vara en bra svärfar.Jocce81 skrev:
Fått rekommendationen av en gammal träbåtsägare att täta igen sprickor och springor i träkonstruktioner utomhus före målning med ett traditionellt spackel som heter ettan.
Låter vettigt. Torkar aldrig. Möglar inte. Övermålningsbart med alla oljefärger och oljor. Så… har googlat runt för att hitta någon som säljer ettan inom rimligt avstånd. Verkar omöjligt.
Ge upp och använda nåt modernt patronskräp känns inte som något jag vill göra. Efter lite sökande tog jag istället reda på hur ettan görs.
Enligt en tråd i ”Träbåtsforum” består ettan av två ingredienser. Trätjära och bivax. Proportionerna är inte kritiska. Ett till ett blir ett mjukt spackel som passar under vattenlinjen. Därifrån går det att få ett hårdare spackel genom att minska mängden tjära. Tillverkas genom att smälta och blanda. Hälla upp i lämpliga kärl och svalna.
Har inte gjort något liknande tidigare men tänkte så här.
Potentiellt kan det börja brinna. Låter otrevligt och svårsläckt.
Bivaxet är förmodligen lätt att bränna.
Tjäran (som för övrigt var svår att få tag i) är troligen svår att få bort om jag spiller.
Det skonsammaste sätt jag kunde komma på var att värma med varmluft. För att kunna hantera smältan och få ner spacklet i burkar ville jag ha ett metallkärl med bra hällkant och handtag.
Orkade inte åka runt till lumpbodar utan köpte den billigaste kastrull jag hittade. Riggade upp på lämpligt avstånd över min varmluftspistol.
Ett halvkilo bivax och ett kvartskilo tjära senare har jag spackel i en skala från mjukt till hårt. Har gett bort en del. Nu återstår att testa på utsatta trädetaljer och se om det fungerar.
Mvh Findus
Låter vettigt. Torkar aldrig. Möglar inte. Övermålningsbart med alla oljefärger och oljor. Så… har googlat runt för att hitta någon som säljer ettan inom rimligt avstånd. Verkar omöjligt.
Ge upp och använda nåt modernt patronskräp känns inte som något jag vill göra. Efter lite sökande tog jag istället reda på hur ettan görs.
Enligt en tråd i ”Träbåtsforum” består ettan av två ingredienser. Trätjära och bivax. Proportionerna är inte kritiska. Ett till ett blir ett mjukt spackel som passar under vattenlinjen. Därifrån går det att få ett hårdare spackel genom att minska mängden tjära. Tillverkas genom att smälta och blanda. Hälla upp i lämpliga kärl och svalna.
Har inte gjort något liknande tidigare men tänkte så här.
Potentiellt kan det börja brinna. Låter otrevligt och svårsläckt.
Bivaxet är förmodligen lätt att bränna.
Tjäran (som för övrigt var svår att få tag i) är troligen svår att få bort om jag spiller.
Det skonsammaste sätt jag kunde komma på var att värma med varmluft. För att kunna hantera smältan och få ner spacklet i burkar ville jag ha ett metallkärl med bra hällkant och handtag.
Orkade inte åka runt till lumpbodar utan köpte den billigaste kastrull jag hittade. Riggade upp på lämpligt avstånd över min varmluftspistol.
Ett halvkilo bivax och ett kvartskilo tjära senare har jag spackel i en skala från mjukt till hårt. Har gett bort en del. Nu återstår att testa på utsatta trädetaljer och se om det fungerar.
Mvh Findus
T
trycklös
Trädgårdsfixare
· Blekinge
· 412 inlägg
trycklös
Trädgårdsfixare
- Blekinge
- 412 inlägg
Har för mig att vi använde nån blanding av stenkolstjära och nafta eller terpentin från det lokala båtbyggeriet på den tiden vi seglade blekingsekor. Stenkolstjära finns väl som tur knappt längre, men bitumen tror jag är den "moderna" ersättaren. Gissar att den blanding vi använde var tämligen miljövidrig då de mesta träet båtbyggeriet var byggt av inte var från varken detta eller förra seklet och inte såg ut att vara nära att ruttna... Så jag hoppas att inte alla "gamla recept" får leva vidare 
Kletigt är det i alla fall, och fastnar överallt vare sig man vill eller inte.
Kletigt är det i alla fall, och fastnar överallt vare sig man vill eller inte.