Du säger att ingen kan göra det korrekt, och sedan att 50% fått problem med metoden. Rimligtvis borde då 50% ha ett fungerande hus. Jag är däremot varken matematiker eller byggnadsexpert.
Sen för att försöka diskutera lite topic så kan det ju vara intressant vilka problem man kan vänta sig om man har stomme i sten material. Att trä blir dåligt om fukt stängs in är ju självklart, men sten kanske är bättre för metoden.
Sen för att försöka diskutera lite topic så kan det ju vara intressant vilka problem man kan vänta sig om man har stomme i sten material. Att trä blir dåligt om fukt stängs in är ju självklart, men sten kanske är bättre för metoden.
Fungerande än så länge kanske du skulle tillägga.stake skrev:
Man räknar ju med lite längre livslängd för ett hus än tio år.
Hur många som har fått skador efter ytterligare tio år kan vi bara gissa.
Siffran 50% kommer från en undersökning som en person gjort 2007. I Svedala, de som förlorade i rätten, hade alla problem. Metoden är så dumt konstruerad att man inte kan se om man har problem i sitt hus. Man kan borra hål och sticka in mätare för att kolla fukthalt men inte förrän man river itu fasaden ser man omfattningen. Så det är omöjligt att säga hur många som har problem. Och hur lång tid det dröjer innan man har problem. Kan ens något hus med denna fasad klara sig utan problem i 20 år? 50 år?
Besserwisser
· Västra Götalands
· 11 194 inlägg
Nej, det varken gör eller gjorde jag. Läs igen. Jag skriver att 50% fel betyder att *branschen* och *användarna* uppenbarligen inte klarar av att hantera systemet. 50% efter så kort tid är ju en oerhört stor andel. Helt orimligt stor. Så stor att om den förekom i nästan vilket annat sammanhang som helst så skulle vi tala om katastrof. Så bara baserat på den siffran så kan vi helt förkasta det.stake skrev:
Vad som händer om man ändrar det, exv. lägger det på ett stenhus, är inte så intressant eftersom det inte är det vi pratar om. Det har inte byggts några stenhus med enstegstätad fasad i Sverige. (Visst, det kan finnas enstaka undantag, men det är inte det det handlar om.)
P.S. Jag är matematiker, iaf jobbar jag som sådan, men iofs ingen byggnadsexpert.
Det är ju en märklig slutsats att dra. Var då dessa husen felkonstruerade så är det inte konstigt om det blir fuktskador. Är problemet då 1. byggaren har byggt fel. 2. metoden fungerar inte. 50% av husen hade fuktskador står det, det står också överst om dåliga plåtarbeten, dåliga fogmassor och fukt ftån byggtiden. Senare skriver någon i tråden att hela europa är fullt av såna hus utan problem.lars_stefan_axelsson skrev:Nej, det varken gör eller gjorde jag. Läs igen. Jag skriver att 50% fel betyder att *branschen* och *användarna* uppenbarligen inte klarar av att hantera systemet. 50% efter så kort tid är ju en oerhört stor andel. Helt orimligt stor. Så stor att om den förekom i nästan vilket annat sammanhang som helst så skulle vi tala om katastrof. Så bara baserat på den siffran så kan vi helt a undantag, men det är inte det det handlar om.)
P.S. Jag är matematiker, iaf jobbar jag som sådan, men iofs ingen byggnadsexpert.
Då finns det skäl att anta att byggarna har klantat sig men metoden, om den används är okej.
Det står väl att Europa är fullt av lättbetong-/lecahus som inte har problem. Här är ju problemet att det i grunden är trähus.
För 30-50 år sen byggde man svenska vägar på så sätt att om vi körde dåligt så dog vi. Nu byggs vägarna så att om vi kör dåligt blir det bara plåtskador.
Jag tycker det verkar som om (den svenska) enstegsmetoden påminner om det gamla vägbyggarsättet.
För 30-50 år sen byggde man svenska vägar på så sätt att om vi körde dåligt så dog vi. Nu byggs vägarna så att om vi kör dåligt blir det bara plåtskador.
Jag tycker det verkar som om (den svenska) enstegsmetoden påminner om det gamla vägbyggarsättet.
Grundproblemet med enstegstätade fasader på trähus är ungefär samma som med fult/vattenskador i badrum (också i trähus), trots världens strängaste våtrumsregler. Det ska visst medicineras, istället för förebyggas (läs: skippa organiskt material i stommen).
Besserwisser
· Västra Götalands
· 11 194 inlägg
Nej, det är det moderna sättet att resonera. Allt modernt flygsäkerhetsarbete sedan nittiotalet bygger på det. Dvs det går inte alltid att automatiskt skylla på piloten, eller flygledaren eller vilken person det nu är i kedjan som "fallerat" om tekniken inte stött människan att fatta rätt beslut, eller om konsekvenserna av en människas handlingar blivit alltför stora utan direkt orsak. Det är mao tekniken som skall anpassas efter människans kända svagheter och stryrkor så långt det går, inte tvärt om.stake skrev:
Det är uppenbart att ett system som bygger på att alla gör helt rätt, dvs utför en närmast hermetiskt perfekt sluten fasad annars så får man skador på underliggande konstruktion är ett felaktigt system. Det går inte att uppnå i praktiken till rimlig kostnad. Och dessutom så finns det allternativ som inte lider av dessa problem, så det kommer man inte undan med heller. (Haavgard har redan svarat på varför jämförelsen med kontinenten haltar. Du kan ge dig på att de är ungefär lika duktiga/slarviga som här, men eftersom mindre otätheter inte får de konsekvenserna där så gör det inte så mycket.)
Jag brukar undvika analogier men: Varför tror du vi har balkongräcke? Det är ju bara att se till att inte ramla över kanten, och de som inte fattar de får ju skylla sig själva. Det är ju inte balkongbyggarnas fel att folk inte klarar av att använda dem rätt...
Redigerat:
Besserwisser
· Västra Götalands
· 11 194 inlägg
För att inte tala om bilar. Där har vi sett en oerhörd utveckling inom den passiva säkerheten. Trots initialt stort motstånd från både USA och Storbritannien. Man hörde ungefär samma argument då; vi har gjort våra bilar med så bra köregenskaper att om man krockar så får man helt enkelt skylla sig själv. Det är inget fel på bilen, osv. osv.haavard skrev:
"– Kombinationen tunnputs, cellplast och oventilerad trästomme är inte förlåtande, säger Anders Jansson som är skadeutredare på SP."
Obs "tunnputs" och "cellplast" !!
Den tunnputs jag tittat närmre på är inget annat än plastfärg med sand i. Det är mao ingen puts alls. Det är som att kalla plåttak format och färgat som tegel för tegeltak. Plastfärg och tillika tunnputs är alldeles för tätt, det släpper inte ut den fukt som tar sig in pga skador eller byggfel. Cellpasten underlättar inte, den bromsar också fuktvandring samt håller väggen varm så att möglet växer snabbare.
Traditionell tjockputs, både cementputs och kalkputs släpper ut den fukt som kommer in i väggen. Kalkputs bättre än cementputs. (Kalkputsen är dock mekaniskt svagare.)
Hus utan luftspalt med tjockputs fungerar för att tjockputsen släpper igenom fukten så att väggen kan torka ut om den blivit blöt. Sedan ska även isoleringen under putsen (om man har någon) vara så fuktgenomsläpplig som möjligt. Stenull är tex bättre än cellplast. Traditionellt är det dock tjärpapp på plankväggen, därefter horisontell glespanel och sedan vassmatta monterad på hönsnät som man slår fast putsen på. Putsens vikt kommer då tas upp av glespanelen och hönsnät/vassmatta armerar och håller fast putsen mot väggen.
Obs "tunnputs" och "cellplast" !!
Den tunnputs jag tittat närmre på är inget annat än plastfärg med sand i. Det är mao ingen puts alls. Det är som att kalla plåttak format och färgat som tegel för tegeltak. Plastfärg och tillika tunnputs är alldeles för tätt, det släpper inte ut den fukt som tar sig in pga skador eller byggfel. Cellpasten underlättar inte, den bromsar också fuktvandring samt håller väggen varm så att möglet växer snabbare.
Traditionell tjockputs, både cementputs och kalkputs släpper ut den fukt som kommer in i väggen. Kalkputs bättre än cementputs. (Kalkputsen är dock mekaniskt svagare.)
Hus utan luftspalt med tjockputs fungerar för att tjockputsen släpper igenom fukten så att väggen kan torka ut om den blivit blöt. Sedan ska även isoleringen under putsen (om man har någon) vara så fuktgenomsläpplig som möjligt. Stenull är tex bättre än cellplast. Traditionellt är det dock tjärpapp på plankväggen, därefter horisontell glespanel och sedan vassmatta monterad på hönsnät som man slår fast putsen på. Putsens vikt kommer då tas upp av glespanelen och hönsnät/vassmatta armerar och håller fast putsen mot väggen.
Nu lärde jag mig något nytt tror jag. Jag hade ingen aning om att tunnputs inte är ett cementbaserat material. Är det alltså något i stil med akrylat som bindemedel i tunnputs?
Här finns det lite mer att läsa om ang soppan:
http://www.lfs-web.se/enstegstatad-fasad.htm
http://www.lfs-web.se/enstegstatad-fasad.htm