Åtgärden att uppföra planket preskriberas efter tio år så då kan kommunen inte utfärda rättelseföreläggande kring det och ert plank är säkrat för framtiden.R realdexter skrev:
Tre år kvar till att det är preskriberat!!Claes Sörmland skrev:
I mitt tycke ser anordningen mer ut som en ett inhägnad industriområde, ser f-j ut..
Det är precis det MÖD inte helle verkar tycka. De har ju effektivt satt ned foten och sagt rakt ut: Bara för att tjuriga handläggare bedömer att något är jämförbart med ett plank så blir det inte ett plank. Endast faktiska plank omfattas av bygglovsregler för plank. Detta oavsett hur fint eller fult det än må vara.K Kontoristen7 skrev:
Har sett ett gunnebostängsel som tryckts ikull av vinden därför att vinden blåst i väg XPS-isolering som lagt sig mot stängslet och ökat vindfånget. Presseningar kan nog få samma effekt. Hände inte vid kust utan i inland men relativt öppen terräng.
Undrar hur många miljoner någras dåliga språkkunskaper kostat. Vet man inte vad ett plank är går man till domstolen som är lika dåliga på språk och kommer till olika svar i olika instans. De kunde väl räckt att fråga en svenskalärare ifall en presenning är ett plank. Byråkrater förnekar sig inte.
Jag tror man har haft svårt i bygglovsbyråkratin att acceptera att PBFs bygglovsreglering av anläggningar är uttömmande. D v s enbart åtgärder kring de anläggningar som listas i PBF kräver bygglov. Man har arbetat betydligt mer intuitivt, man känt vad som kräver bygglov...
Jag har sett detta i min kommun som gav bygglov för en väg i grannskapet. Väg är alltså inte en anläggning som kräver bygglov enligt PBFs uttömmande lista.
Det hela grumlas kanske av att PBL tillåter frivilliga bygglov. Man kan söka bygglov för vilken åtgärd som helst som inte kräver bygglov. Detta ger också handläggarna friheten att rekommendera att inkludera åtgärder som inte kräver bygglov i sådana ansökningar. När väl ansökan är inlämnad kan byggnadsnämnden behandla den som om åtgärden krävde bygglov.
Jag har sett detta i min kommun som gav bygglov för en väg i grannskapet. Väg är alltså inte en anläggning som kräver bygglov enligt PBFs uttömmande lista.
Det hela grumlas kanske av att PBL tillåter frivilliga bygglov. Man kan söka bygglov för vilken åtgärd som helst som inte kräver bygglov. Detta ger också handläggarna friheten att rekommendera att inkludera åtgärder som inte kräver bygglov i sådana ansökningar. När väl ansökan är inlämnad kan byggnadsnämnden behandla den som om åtgärden krävde bygglov.
Nu blir jag nyfiken vad mer som kräver bygglov. När några av mina grannar gjorde om sina altaner valde de att ersätta ett staket (ca 70 cm hög) med ett högre… ja, staket? plank? Jag vet inte vad det heter. Ser kanske så här ut:
(Random bild från nätet)
Mina grannars plank (?) är kanske inte lika hög som i bilden, men när de satte upp det tänkte jag att det var lite tråkig att de kapslar in sig på det sättet, inte minst eftersom det ursprungliga konceptet för vårt radhusområde var att det inte skulle finnas någon avgränsning mellan de privata altanerna och den samägda grönytan framför. Det är så husen byggdes.
Redan innan vi flyttade in hade majoriteten satt upp sådana här staket.
Vet inte om dessa hade behövd bygglov men något bygglov från den tiden har jag ingen kunskap om. Jag vet inte heller om någon sökt bygglov när de byggde högre, men i så fall hade nog samfällighetsföreningen fått information om det, antar jag, och så var inte fallet.
Jag tänkte då att det var min privata åsikt att det är tråkig med höga staket/plank (inte minst när husen även har en stor insynsskyddat takterass), men när jag läser denna tråd får jag intrycket att det är mycket mer reglerat än vad jag trodde. Och ffa att det tydligen finns grannar som lägger en massa tid och pengar på att se till att reglerna följs (eller att de tolkas rätt).
Gissningsvis kräver en dylik konstruktion bygglov som plank om den är tillräckligt tät och tillräckligt hög. Ju lägre den är, ju mer luft det är mellan spjälorna och ju mindre den ger ett intryck av att vara ett plank desto mindre är sannolikheten att det är ett plank i PBFs mening.T tophee skrev:
Till detta kommer möjligheten att bygga plank nära huset som en del av en skyddad uteplats. Om planket är max 1,8 m högt och håller sig inom 3,6 m från radhusets fasad så går det som bygglovsfritt undantag enligt dagens PBL. I princip kan man bygga plank runt hela fasaden av sitt radhus bygglovsfritt om man håller sig inom de reglerna. Om man nu skulle vilja att ha liten 3,6 m bred plankad gård vid radhusets fasad.
(Samfällighetsföreningar får typiskt sett inget info om beviljade bygglov, det beror på att kommuner inte förstår vad samfälligheter är och de saknar register över vad de förvaltar. Vad de förvaltar ligger ju gömt i gamla scannade dokument i Lantmäteriets databas som måste läsas sida för sida.)
Det är mindre än 1,8 m hög men mer än 3,6 m från fasaden.
Höjden skulla jag gissa på 1,5-1,6 m. Avståndet mellan ribborna är max 2 cm, förmodligen 1,5 cm (mindre än på bilden ovan) men jag slulle inte säga att det ger intrycket av ett plank utan de ger intrycket av ett insynsskydd som försöker inte ge intrycket av att vara ett plank.
Om det alltså inte är err plank, vad är det då (i PBL:s mening)? Ett staket? Och staket kräver inte bygglov?
Min tanke var mer att samfälligheten blir tillfrågad som granne innan bygglov beviljas. Detta eftersom mitt växthus (en bygglovsbefriad tillbyggnad) krävde grannmedgivande från sammfälligeheten).
Rent subjektivt tycker jag att samfälligheten borde anses ha minst lika mycket intresse ett staket eller plank som i en tillbyggnad (förutsatt att de står närmare tomtgränsen än 4,5 m). Men lagen må följa en annan logik.
Det är ett byggnadsverk i PBLs nomenklatur. Sådana ska följa tekniska krav och får inte vara en betydande olägenhet för grannskapet.T tophee skrev:
Åtgärder kring ett byggnadsverk som listas i PBF gör att bygglov och startbesked krävs före åtgärden påbörjas. T ex plank/mur listas där, det är därför det krävs bygglov för att uppföra ett plank. Men listan i PBF är uttömmande, åtgärder kring andra byggnadsverk än de som listas i PBF kräver alltså inte bygglov. T ex ett byggnadsverk som i något avseende delar egenskaper med plank men inte är ett plank kräver alltså inte bygglov. Det är poängen med MÖDs dom. T ex kräver inte ett staket bygglov, eller kraftigt plastad textilduk uppsatt på stolpar, domens exempel.
Just grannemedgivande gäller ju bara bygglovsbefriade åtgärder inom 4,5 m från gränsen mot grannen. Inte vid bygglov.T tophee skrev:
Så är det om det är ett bygglovsbefriat plank inom 4,5 från gränsen mot samfällighetsföreningens mark.T tophee skrev:
Redigerat: