1 550 läst ·
44 svar
2k läst
44 svar
Utlösningsvillkor säkring
Man skiljer på begreppen lägsta kortslutningsström och jordfelsström i svensk elstandard. Och det gör man även i elektropop. Det är två olika saker.tommib skrev:
Även när man lägger till JFB så kräver elektropop att man ska komma upp i en minsta kortslutningsström om 160 A på minibrytaren. För diazed sjunker kravet från 110 A till 65 A. Borde inte minibrytaren också kunna klara sig med 5 sek utlösningstid och därmed kunna förlita sig på termisk utlösning vilket borde ge lägre strömkrav?
Jordfelsbrytaren kan bara hantera jordfelsströmmen. Alltså fel mellan en fasledare och jord. Lägsta kortslutningsström för en enfaskrets är fel mellan fas och neutral. Det kan inte jordfelsbrytaren skydda mot utan där behöver säkring/minibrytare kliva in och göra jobbet och då blir det som Panor säger ovan. Den måste lösa momentant då ingen definierad frånkopplingstid finns för max 5 sekunder eller det som krävs för att skydda kabeln.
Att notera är att regeln i elinstallationsreglerna om frånkopplingstid upp till 5 sek gäller bara om ledningen klarar det. Vid 77 A kortslutning klarar en 1,5 mm2 5 sekunder. Vid 245 A klarar den bara 0,5 sekunder. Då måste säkringen bryta inom den tiden.
Redigerat:
A avh67f skrev:Nä det är helt rätt i elektropop. Det är inte spänningsfaktorn.
Smältsäkringar har en annan resistansökningsfaktor än minibrytare. Se del 10 i hb 421 om du/ni har senaste utgåvan.
Resistansökningsfaktorn R2 för smältsäkringar beräknas då för t ex en vanlig 70/160-graders installationskabel som medelvärdet av detta. (60+170)/2))= 115 grader.
115 grader motsvarar då en temperaturökningsfaktor på 1,38. Denna kommer ändras beroende på val av kabel och dess spec.
För minibrytare används helt enkelt max drifttemperatur och då blir faktorn 1,2 för samma kabel.
Så ledningsimpedansen blir olika för smältsäkringar och effekt/minibrytare. Det tar man hänsyn till.
Idag är det rätt och slätt 0,95 för allt. Man tar heller ingen hänsyn till spänningsfall över övergångsresistansen.
Som sagt bra genomgång av detta men jag saknar lite av bakgrunden till olika faktorer etc här både konkret tekniskt och lite historiskt sett till olika utgåvor osv. Många gånger blir det lite blekt att bara likt någon IN-dag rapa upp något och repetera likt Bosse Ringholm. Se nu inte detta som kritik mot dig i just detta fallet mer en generell tanke för liknande frågor här.A avh67f skrev:Man skiljer på begreppen lägsta kortslutningsström och jordfelsström i svensk elstandard. Och det gör man även i elektropop. Det är två olika saker.
Jordfelsbrytaren kan bara hantera jordfelsströmmen. Alltså fel mellan en fasledare och jord. Lägsta kortslutningsström för en enfaskrets är fel mellan fas och neutral. Det kan inte jordfelsbrytaren skydda mot utan där behöver säkring/minibrytare kliva in och göra jobbet och då blir det som Panor säger ovan. Den måste lösa momentant då ingen definierad frånkopplingstid finns för max 5 sekunder eller det som krävs för att skydda kabeln.
Att notera är att regeln i elinstallationsreglerna om frånkopplingstid upp till 5 sek gäller bara om ledningen klarar det. Vid 77 A kortslutning klarar en 1,5 mm2 5 sekunder. Vid 245 A klarar den bara 0,5 sekunder. Då måste säkringen bryta inom den tiden.
Hobbyelektriker
· Värmland, Molkom
· 26 939 inlägg
Detta låter som den gamla spänningsfaktorn som får ny skepnad? Det är ju knappast någon nyhet att diazed har lite andra egenskaper. Dock var anvisningarna förr för hur den skulle tillämpas ganska röriga.
Resistansökningsfaktorn man använder för beräkning enligt svensk standard är samma som att lägga på en säkerhetsfaktor när man t ex använder vattenkokarmetoden eller mäter med en riktig installationsprovare.
Det är samma princip. Man vill ta höjd för att ledningarna inte alltid är kalla.
Vid mätning I elinstallationsreglerna rekommenderas det att multiplicera 0,66 med spänningen delat på strömmen. Väldigt tilltaget.
De har faktiskt gjort ett riktigt bra jobb i nya hb 421. Allt är otroligt tydligt nu. Det måste jag säga. En stor förbättring mot den tidigare.
Det är samma princip. Man vill ta höjd för att ledningarna inte alltid är kalla.
Vid mätning I elinstallationsreglerna rekommenderas det att multiplicera 0,66 med spänningen delat på strömmen. Väldigt tilltaget.
De har faktiskt gjort ett riktigt bra jobb i nya hb 421. Allt är otroligt tydligt nu. Det måste jag säga. En stor förbättring mot den tidigare.
Nu har jag gjort vattenkokartesten, pluggade in vattenkokaren i kökets vägguttag
vilken ligger 2 m från den enda centralen.
U!= 239v
U2= 234v
A= 8.49
Då fick jag 0.76 ohm, är det riktigt?
Är inte det högt, bor bostadsområde från 1992 5 km från stad.
Blev lite svettig för har en 20 m utanpåliggande vägg 2.5 mm kabel till billaddare
inklusive laddkabel från billaddare. Den har en 16A C-brytare.
Men enligt Elektropop så är det ok, har ju även jordfelsbrytare.
Men trodde jag skulle få bättre värden.
vilken ligger 2 m från den enda centralen.
U!= 239v
U2= 234v
A= 8.49
Då fick jag 0.76 ohm, är det riktigt?
Är inte det högt, bor bostadsområde från 1992 5 km från stad.
Blev lite svettig för har en 20 m utanpåliggande vägg 2.5 mm kabel till billaddare
inklusive laddkabel från billaddare. Den har en 16A C-brytare.
Men enligt Elektropop så är det ok, har ju även jordfelsbrytare.
Men trodde jag skulle få bättre värden.
Blev siffrorna rätt nu? Om spänningsfallet är 5V och strömmen 8,49A får jag det till 5/8,49 = 0,59 ohm. Varken det eller 0,76 ohm är något som sticker ut skulle jag säga.L Lars3344 skrev:
Ok. Det hade jag missat. Då var förimpedansen 0,59 ohm vid tillfället då du mätte, men man kan ta höjd för att den inte är riktigt konstant genom faktorn 1,3. Oavsett känns det inte som en anmärkningsvärd förimpedans.L Lars3344 skrev:
Oavsett vad du väljer att följa är det som sagt inga direkt uppseendeväckande värden.L Lars3344 skrev:
Jag undrar lite vad det är som fått dig så stissig kring just de här frågorna? Om du skaffar lite mer och bredare bakgrund än att köra dessa kalkylatorer kommer du snart fram till att du jagar något som inte är ett problem. Det som har betydelse först och främst är att du har JFB och tar hand om den klassiska personfaran vid spänningssättning av skyddsjordade delar vid jordfel.
I övrigt är överlastskyddet viktigt och där spelar inte längden någon roll. Det är också oproblematiskt vid rätt vald avsäkring och hänsyn till förläggning osv.
Sist kan man sätta kortslutningsskyddet i de här fallen där i princip alltid förimpedansen är så hög att man aldrig skadar kablar, ledare vid de utlösningstider man når även utan momentansteget för minibrytare.
Det är bra att känna till de olika formella delarna så man kan hålla sig på rätt och rimlig sida men samtidigt inte fastna i nervösa överläggningar som inte ger så mycket i våra fall här på BH.
Tack för ditt svar.GK100 skrev:
Oavsett vad du väljer att följa är det som sagt inga direkt uppseendeväckande värden.
Jag undrar lite vad det är som fått dig så stissig kring just de här frågorna? Om du skaffar lite mer och bredare bakgrund än att köra dessa kalkylatorer kommer du snart fram till att du jagar något som inte är ett problem. Det som har betydelse först och främst är att du har JFB och tar hand om den klassiska personfaran vid spänningssättning av skyddsjordade delar vid jordfel.
I övrigt är överlastskyddet viktigt och där spelar inte längden någon roll. Det är också oproblematiskt vid rätt vald avsäkring och hänsyn till förläggning osv.
Sist kan man sätta kortslutningsskyddet i de här fallen där i princip alltid förimpedansen är så hög att man aldrig skadar kablar, ledare vid de utlösningstider man når även utan momentansteget för minibrytare.
Det är bra att känna till de olika formella delarna så man kan hålla sig på rätt och rimlig sida men samtidigt inte fastna i nervösa överläggningar som inte ger så mycket i våra fall här på BH.
Får då be om ursäkt för att belastat forumet med triviala frågor.
Det är verkligen inget att be om ursäkt för. Som sagt bra att du intresserar dig för frågan och din anläggning men sen kommer då en lite dämpande praktik in just för typen jobb vi normalt kör här på BH småanläggningar, max 25 A mätarsäkringar osv i majoriteten fall.L Lars3344 skrev:
Det finns många trådar på temat historiskt på forumet där kan man också hitta mycket som kan öka förståelsen. Just att svart-vitt se till vad de kalkylatorer som använts i tråden ger för svar och direkt se undergången närma sig är inte heller bra och inte något som man lär sig så mycket av. Tänk om du nu mätt med kokaren på årets värsta dag med sommarvärme, lokalproduktion på max i området mm då är faktorn redan i verkligheten med i svaret och omvänt om du mätt på årets bästa dag där den kunde vara relevant. Med alldeles för många hängslen och livremmar i leken bär det lätt iväg om man är osäker på hur en mer korrekt bedömning och beräkningar kan göras.
Hobbyelektriker
· Värmland, Molkom
· 26 939 inlägg
Nej då, det är tvärtom ganska bra för dina förhållanden. Men vi har en okänd faktor här i ledningen mellan mätarskåpet och din elcentral. Den bidrar troligen med mer än hälften.L Lars3344 skrev:
Det är ofta lite svettigt, speciellt i äldre bostäder.L Lars3344 skrev:
Det saknas tyvärr krav. En granne hade tidigare 1.6 ohm i centralen (okompenserat uppmätt värde).L Lars3344 skrev:
Ja, det är rätt. Om man frågar nätägaren efter förimpedansen i mätarskåpet så får man värde som är kompenserat för spänningafall och varma ledare etc, dvs den sämsta (högsta) möjliga impedansen. Så alla verktyg räknar med att Zför är kompenserat.L Lars3344 skrev:
Självklart ska du räkna så att du hamnar någorlunda rätt. Men som sagt, man behöver veta hur de verktyg man använder fungerar, så man behöver egentligen lära sig räkna manuellt först.
Värsta jag vet 😅 häromdagen bytade jag ut en hänvisningsarmatur och kortade ner en kabel på en anläggning i bruk. Jfb gick då jag inte tänkte mig för och klippte alla ledare samtidigt. Sen gick jag till elrummet och jfb slog jag upp utan o tänka mer på saken. Påväg in igen så hör jag inbrottslarmet tjuta 🫣🤣tommib skrev:
Klicka här för att svara
