Utlösningsvillkor säkring

[tommib]

När jag var ung råkade jag klippa en 3g1,5 gruppledning med spänning. Det blev en kortslutning i avbitaren. När jag mätte på trådarna var det fortfarande 230 V där. Säkringen, en diazed 10 A hade inte löst ut av kortslutningen.

Den gick från en central en bra bit bort. Det är ett exempel på vad som kan hända. Den gången gick det bra.

Det var två klåpare där. Den som klippte med spänning på och den som tagit gruppledningen i drift utan att ha räknat på det 😀

Ingen JFB?

Jag testar oregelbundet min JFB genom att glömma att det inte räcker med att bryta spänningen i gruppen man arbetar på. Mer sällan nuförtiden iofs.

 

[avh67f]

Nä det var en äldre central från tiden före det i en offentlig verksamhet. Inte i någon bostad alltså. Det är nog mer än 20 år sedan.

Säkerhetsmarginaler ska tillämpas - jag brukar säga 25-30 % på det värde på resistans/ström man räknar fram.

Håller med. Då får man också med lite extra skydd för fall där folk har långa sladdvindor inkopplade. Det ska ju vara säkert att använda sin anläggning på ett normalt sätt. Men nuförtiden ska ju sådana uttag vara skyddade av jordfelsbrytare.

 

[xxargs]

Lite längre vindor har numera termisk skydd i sig som bryter om vindan skulle bli varm och varma blir dom även vid relativt låga strömmar som 4-6 Ampere och det märks att arean i sladden är inte en µm större än vad som absolut behövs, typ. Koppar är dyrt...

 

[Lars3344]

Undring om Elektropop.

Enligt bild är inte 66 m godkänt gällande kabel lagd direkt i mark säkrad 16A och 3-fas.
Förimpedans 200 mohm.
Tar man 10A säkring kommer man inte så långt heller
Är denna 200 förimpedans beräknad före eller efter när 66 m är utlagt.

Kan det stämma låter kort, vet de som har långt längre kablar här i bygden till trefas vattenpumpar.

 

[Panor82]

Nu har jag inte kollat programmet men är det verkligen 10 A säkring som du valt och inte minibrytare 10 A C-kar?

Och beroende på vad du ska göra och driva så kan säkringen aggera vid kortslutning och ett motorskydd ta hand om överlasten för att få ned dimensionen. Men har som sagt inte hunnit kolla igenom programmet och inte säker på vad du ska göra.

 

[avh67f]

Ta en bättre bild där man ser allt eller ange det du ställt in och de förhållanden som råder.

 

[Bo.Siltberg]

Det är fullt rimligt att 66 meter blir för långt för 16 A och 2.5 mm². Gränsen går där någonstans.

Nu räknar elektropop med ganska hög marginal vad jag kan se, om du inte t.o.m har valt inställningen 50 % marginal.

Din andra kalkylator tog inte med någon marginal alls, plus att spänningen var satt för hög, plus att den uppenbarligen räknar på diazed.

 

[avh67f]

Är denna 200 förimpedans beräknad före eller efter när 66 m är utlagt.

Alltid före. Det är därför det kallas (för)impedans. Det är impedansen i kretsen före punkten man kommer förlägga ledning ifrån.
Den måste antingen:

1. Beräknas .
2. Fås av nätägaren om det är impedansen vid överlämningspunkt man är intresserad av.
3. Mätas upp.

 

[tommib]

Undring om Elektropop.

Enligt bild är inte 66 m godkänt gällande kabel lagd direkt i mark säkrad 16A och 3-fas.
Förimpedans 200 mohm.
Tar man 10A säkring kommer man inte så långt heller
Är denna 200 förimpedans beräknad före eller efter när 66 m är utlagt.

Kan det stämma låter kort, vet de som har långt längre kablar här i bygden till trefas vattenpumpar.

Jag testar med samma ingångsvärden och det är alltså utlösningsvillkoret det faller på om man väljer minibrytare med C-karakteristik. Elektropop räknar ut Ikmin 141,15 A för diazed gG och 159,23 A för 16 A minibrytare C vilket är lite intressant. Varför får de olika Ikmin? Den borde ju vara samma eftersom kabeln är samma i bägge fallen. kollar jag på detaljer så läggs det till en faktor 1,2 för resistens på minibrytaren och en faktor 1,38 för diazed. Det ska kanske vara så? Oaktat det så är lösningen på den faktiska kabeln om 66 m att skydda den med diazedsäkringar eftersom de har ett gynnsammare beteende vid kortslutning än en C-minibrytare.

Även när man lägger till JFB så kräver elektropop att man ska komma upp i en minsta kortslutningsström om 160 A på minibrytaren. För diazed sjunker kravet från 110 A till 65 A. Borde inte minibrytaren också kunna klara sig med 5 sek utlösningstid och därmed kunna förlita sig på termisk utlösning vilket borde ge lägre strömkrav?

 

[Panor82]

Minibrytare har ingen definierad utlösningstid vid 5 sek, utan endast att den termiska utlösaren inte löser vid 1,13 x märkström inom 1 h och att den ska lösa ut inom 1 h vid en märkström större än 1,45 x märkström (gäller karaktäristik B, C och D) .

 

[Lars3344]

Tack för alla svar! Fantastiska forummedlemmar som svarar utan att förlöjliga.

En stor skillnad gällande längd på kabel om man använder B eller C-brytare.

En sista undran:
Vad menas med antal kretsar?
Är 1 en kabel?

 

[Panor82]

Med B karaktäristik så krävs endast hälften utav kortslutningsströmmen jämfört med C.

 

[Bo.Siltberg]

Vad menas med antal kretsar?
Är 1 en kabel?

I praktiken ja.

Det är ingen katastrof om du hamnar lite utanför grönt i elektropop då det finns en del marginal.

 

[Bo.Siltberg]

Elektropop räknar ut Ikmin 141,15 A för diazed gG och 159,23 A för 16 A minibrytare C vilket är lite intressant. Varför får de olika Ikmin?

Det är troligen spänningsfaktorn c, men @swirve kanske vet. Han har lusläst senaste SS 436 40 00 och SEK HB 421 vilket jag inte gjort (ännu).

Diazed har (hade?) större spridning i sina egenskaper vilket gjorde att (äldre) regler föreskrev c = 0.85, mot 0.95 för dvärg. Det är en siffra som ändrats flitigt genom åren. Jag är osäker på vad man ska räkna med idag.

 

[avh67f]

Nä det är helt rätt i elektropop. Det är inte spänningsfaktorn.
Smältsäkringar har en annan resistansökningsfaktor än minibrytare. Se del 10 i hb 421 om du/ni har senaste utgåvan.

10.4.1.2 Smältsäkringar
När smältsäkringar används för skydd mot lägsta kortslutningsström finns risk att ledartemperaturen för ledarna efter skyddet på ett betydande sätt kommer att överstiga högsta tillåtna drifttemperatur. Detta gäller särskilt för lite längre frånkopplingstider. För att säkerställa frånkoppling behöver då hänsyn tas till att resistansen i dessa ledare har ett högre värde än vid drifttemperatur.
Beräkningsgrundande temperatur för de ledare som ska skyddas av smältsäkring är medelvärdet av högsta tillåtna drifttemperatur och tillåten sluttemperatur. Se tabell 10.2. Resistansen vid detta medelvärde anges då med R2.

Resistansökningsfaktorn R2 för smältsäkringar beräknas då för t ex en vanlig 70/160-graders installationskabel som medelvärdet av detta. (60+170)/2))= 115 grader.
115 grader motsvarar då en temperaturökningsfaktor på 1,38. Denna kommer ändras beroende på val av kabel och dess spec.

För minibrytare används helt enkelt max drifttemperatur och då blir faktorn 1,2 för samma kabel.

Så ledningsimpedansen blir olika för smältsäkringar och effekt/minibrytare. Det tar man hänsyn till.

Diazed har (hade?) större spridning i sina egenskaper vilket gjorde att (äldre) regler föreskrev c = 0.85, mot 0.95 för dvärg. Det är en siffra som ändrats flitigt genom åren. Jag är osäker på vad man ska räkna med idag.

Idag är det rätt och slätt 0,95 för allt. Man tar heller ingen hänsyn till spänningsfall över övergångsresistansen.