Ursprunglig rumsanvändning i 1930-talshus?
Jag har massor av dokumentation kring bygget av vårt hus, bland annat ursprungliga konstruktionsritningar. Men på dem står inte vad rummen ursprungligen var tänkta att användas till så nu hoppas jag att någon här inne kan hjälpa mig.
Huset är en Åsa-stuga från Åmåls Sågverk AB, byggt 1936. Planlösningen idag är i stort densamma som på ritningen från 1936, med undantag för att badrum drogs in på 50-talet. Tillbyggnaden från matsalen på nuvarande planlösning kan ni också bortse från. Huset är på ett plan med källare (där det ursprungligen fanns tvättrum/badrum, torkrum och förråd).
Frågor:
- Vad användes de stora rummen till (idag matsal och vardagsrum)? Vardagsrum och matsal eller finrum och vardagsrum?
- På en av detaljritningarna av bjälklaget hänvisas till ett skafferi, vilket utrymme kan det ha varit?
- Utrymmet där toaletten placerades, vad var det ursprungligen? Sovrum? Jungfrukammare?
- I materiallistan till husets konstruktionsritningar hänvisas till ett serveringsrum. Oklart om materiallistan gäller Åsa-huset specifikt eller även större hus, men inte kan det väl ha funnits plats för serveringsrum i vårt lilla hus?
- Var det vedeldad spis i köket eller hade man gas? Murstocken är placerad så att det utöver öppna spisen i stora rummet även skulle ha kunnat vara vedeldat i köket.
Supertacksam för all input. Om någon har mer info om Åsa-stugorna och Åmåls Sågverk så är jag glad för det med
Huset är en Åsa-stuga från Åmåls Sågverk AB, byggt 1936. Planlösningen idag är i stort densamma som på ritningen från 1936, med undantag för att badrum drogs in på 50-talet. Tillbyggnaden från matsalen på nuvarande planlösning kan ni också bortse från. Huset är på ett plan med källare (där det ursprungligen fanns tvättrum/badrum, torkrum och förråd).
Frågor:
- Vad användes de stora rummen till (idag matsal och vardagsrum)? Vardagsrum och matsal eller finrum och vardagsrum?
- På en av detaljritningarna av bjälklaget hänvisas till ett skafferi, vilket utrymme kan det ha varit?
- Utrymmet där toaletten placerades, vad var det ursprungligen? Sovrum? Jungfrukammare?
- I materiallistan till husets konstruktionsritningar hänvisas till ett serveringsrum. Oklart om materiallistan gäller Åsa-huset specifikt eller även större hus, men inte kan det väl ha funnits plats för serveringsrum i vårt lilla hus?
- Var det vedeldad spis i köket eller hade man gas? Murstocken är placerad så att det utöver öppna spisen i stora rummet även skulle ha kunnat vara vedeldat i köket.
Supertacksam för all input. Om någon har mer info om Åsa-stugorna och Åmåls Sågverk så är jag glad för det med
M_Eriks skrev:
Jag har massor av dokumentation kring bygget av vårt hus, bland annat ursprungliga konstruktionsritningar. Men på dem står inte vad rummen ursprungligen var tänkta att användas till så nu hoppas jag att någon här inne kan hjälpa mig.
Huset är en Åsa-stuga från Åmåls Sågverk AB, byggt 1936. Planlösningen idag är i stort densamma som på ritningen från 1936, med undantag för att badrum drogs in på 50-talet. Tillbyggnaden från matsalen på nuvarande planlösning kan ni också bortse från. Huset är på ett plan med källare (där det ursprungligen fanns tvättrum/badrum, torkrum och förråd).
Frågor:
- Vad användes de stora rummen till (idag matsal och vardagsrum)? Vardagsrum och matsal eller finrum och vardagsrum?
- På en av detaljritningarna av bjälklaget hänvisas till ett skafferi, vilket utrymme kan det ha varit?
- Utrymmet där toaletten placerades, vad var det ursprungligen? Sovrum? Jungfrukammare?
- I materiallistan till husets konstruktionsritningar hänvisas till ett serveringsrum. Oklart om materiallistan gäller Åsa-huset specifikt eller även större hus, men inte kan det väl ha funnits plats för serveringsrum i vårt lilla hus?
- Var det vedeldad spis i köket eller hade man gas? Murstocken är placerad så att det utöver öppna spisen i stora rummet även skulle ha kunnat vara vedeldat i köket.
Supertacksam för all input. Om någon har mer info om Åsa-stugorna och Åmåls Sågverk så är jag glad för det med
Här är en bild från tillverkningen iaf.
De gick i konkurs i början på 80-talet...80-81 uppfördes sista huset
Vad som slår en när man ser dessa gamla bilder är den totala avsaknaden av skyddsutrustning.
Bästa svaret
På den tiden hade inte alla rum lika väldefinierad användning som i dag. Funktionalismens ursprungliga tanke var att varje rum skulle planeras kring en på förhand fastslagen funktion och så skulle de olika rummen och funktionerna kombineras ihop till ett hus.
Nu talar vi om ett hus från före funktionalismens tid och då var rummen ofta tilltagna så de skulle kunna fungera till ett av flera möjliga ändamål beroende på vilka behov som fanns just då. Någon period kunde en gammal förälder bo i ett sovrum och sedan kunde ett gift barn med man/fru bo i samma sovrum några år medan de byggde sitt nya hus. Hade man ett extra sovrum var det inte ovanligt att ha inneboende. Någon period när det fanns många barn i huset eller när frun var sjuk eller hade dött behövdes det ett rum för en piga att bo i. Under en period med mycket folk i huset kunde 5 eller rentav 10 personer sova i samma rum. Under en period med litet folk i huset kunde man kallställa allt utom ett eller två rum.
Gränsen mellan bostad och arbetsplats var inte heller särskilt tydlig. Företagare hade oftast kontoret hemma. En cykelreparationsverkstad eller en läkarmottagning eller en liten handelsbod kunde finnas i ett vanligt rum i boningshuset. Den tidens nattöppna akutintag var att bullra på fönstret till kommunalläkarens sovrum så att han vaknade och öppnade mottagningen.
För att kunna veta vad rummen användes till behöver vi alltså veta vem som bodde i huset.
Nu talar vi om ett hus från före funktionalismens tid och då var rummen ofta tilltagna så de skulle kunna fungera till ett av flera möjliga ändamål beroende på vilka behov som fanns just då. Någon period kunde en gammal förälder bo i ett sovrum och sedan kunde ett gift barn med man/fru bo i samma sovrum några år medan de byggde sitt nya hus. Hade man ett extra sovrum var det inte ovanligt att ha inneboende. Någon period när det fanns många barn i huset eller när frun var sjuk eller hade dött behövdes det ett rum för en piga att bo i. Under en period med mycket folk i huset kunde 5 eller rentav 10 personer sova i samma rum. Under en period med litet folk i huset kunde man kallställa allt utom ett eller två rum.
Gränsen mellan bostad och arbetsplats var inte heller särskilt tydlig. Företagare hade oftast kontoret hemma. En cykelreparationsverkstad eller en läkarmottagning eller en liten handelsbod kunde finnas i ett vanligt rum i boningshuset. Den tidens nattöppna akutintag var att bullra på fönstret till kommunalläkarens sovrum så att han vaknade och öppnade mottagningen.
För att kunna veta vad rummen användes till behöver vi alltså veta vem som bodde i huset.