Vad var väggens ursprungliga lager i vårt 20-talshus?
Hej!
Jag håller på att undersöka konstruktionen i mitt lilla hus i Örebro, byggt 1924 (ett typiskt “småhus”, inte villa). Jag har börjat öppna upp väggarna och försöker förstå vilka lager som är ursprungliga och vilka som har tillkommit senare.
Från utsidan och in ser väggarna ut så här:
1. Horisontell lockpanel (målad med Falu rödfärg eller liknande)
2. Mjuk gul isolering (troligen glasull)
4. Svart tjärpapp
5. Tjock, grov plank (vissa med bark kvar!)
6. Ett tunt gult papper
7. Horisontell spontpanel
8. Tunn träpanel invändigt, målad eller tapetserad
Notera: Ytterväggen är idag klädd i byggpapp, vilket jag antar är en senare tilläggsisolering eller skyddsskikt.
Huset har en enkel stomme, loft, och liten kallkällare. Två eldstäder finns – en i köket och en i det som varit ett allrum.
Min fråga:
Vilka av dessa lager tror ni hör till den ursprungliga konstruktionen från 1924?
Vad kan det bruna skiktet bakom panelen vara – board, papp, eller något annat?
Jag bifogar flera bilder på väggarnas olika lager samt några interiördetaljer. Ser fram emot att höra vad ni tror – och om någon känner igen byggsättet från liknande hus!
Jag håller på att undersöka konstruktionen i mitt lilla hus i Örebro, byggt 1924 (ett typiskt “småhus”, inte villa). Jag har börjat öppna upp väggarna och försöker förstå vilka lager som är ursprungliga och vilka som har tillkommit senare.
Från utsidan och in ser väggarna ut så här:
1. Horisontell lockpanel (målad med Falu rödfärg eller liknande)
2. Mjuk gul isolering (troligen glasull)
4. Svart tjärpapp
5. Tjock, grov plank (vissa med bark kvar!)
6. Ett tunt gult papper
7. Horisontell spontpanel
8. Tunn träpanel invändigt, målad eller tapetserad
Notera: Ytterväggen är idag klädd i byggpapp, vilket jag antar är en senare tilläggsisolering eller skyddsskikt.
Huset har en enkel stomme, loft, och liten kallkällare. Två eldstäder finns – en i köket och en i det som varit ett allrum.
Min fråga:
Vilka av dessa lager tror ni hör till den ursprungliga konstruktionen från 1924?
Vad kan det bruna skiktet bakom panelen vara – board, papp, eller något annat?
Jag bifogar flera bilder på väggarnas olika lager samt några interiördetaljer. Ser fram emot att höra vad ni tror – och om någon känner igen byggsättet från liknande hus!
Det kan variera litet med uppbyggnaden, men stommen är uppenbarligen en plankstomme, dvs de tjocka stående planken i väggen. Utanpå vindpapp och panel. Typ av panel varierar.
(Horisontell lockpanel finns inte. Lockpanel är alltid stående/vertikal (alltid, inga undantag). Ser på bilden att det är stående/vertikal locklistpanel, dvs ej lockpanel som består av bredare lockbrädor.)
På insidan av de stående planken/stommen kan det också variera, men liggande spontad panel är en bra lösning. Innanför det en spännpapp som sedan tapetserades.
Om den spontade inre panelen är original så är den bruna pappen antagligen inte spännpapp utan vindpapp.
Mineralull är ganska säkert en senare tilläggsisolering. (Skriver ganska för jag vet inte exakt när den kom och jag har inte tid eller lust att Googla på det just nu. Min magkänsla säger att MU kom efter 2:a världskriget grovt sett.)
Såvida inte din glasullsisolering är en västkustskiva så saknas den helt avgörande vindpappen på utsidan. Den förhindrar att det blåser rätt igenom glasullen. Mineralullsisolering utan yttre vindspärr är värdelös så fort det blåser det allra minsta, vilket det i stort sett alltid gör.
Misstänker att locklistpanelen sitter dikt an isoleringen? Med locklistpanel där bottenbrädorna sitter dikt an varandra, eller med en liten springa på ett par mm mellan (max) så fungerar den hyfsat som vindskydd. Iaf om det är raka och bra brädor och ett omsorgsfullt och noggrant utförande vid brädslagningen.
(Horisontell lockpanel finns inte. Lockpanel är alltid stående/vertikal (alltid, inga undantag). Ser på bilden att det är stående/vertikal locklistpanel, dvs ej lockpanel som består av bredare lockbrädor.)
På insidan av de stående planken/stommen kan det också variera, men liggande spontad panel är en bra lösning. Innanför det en spännpapp som sedan tapetserades.
Om den spontade inre panelen är original så är den bruna pappen antagligen inte spännpapp utan vindpapp.
Mineralull är ganska säkert en senare tilläggsisolering. (Skriver ganska för jag vet inte exakt när den kom och jag har inte tid eller lust att Googla på det just nu. Min magkänsla säger att MU kom efter 2:a världskriget grovt sett.)
Såvida inte din glasullsisolering är en västkustskiva så saknas den helt avgörande vindpappen på utsidan. Den förhindrar att det blåser rätt igenom glasullen. Mineralullsisolering utan yttre vindspärr är värdelös så fort det blåser det allra minsta, vilket det i stort sett alltid gör.
Misstänker att locklistpanelen sitter dikt an isoleringen? Med locklistpanel där bottenbrädorna sitter dikt an varandra, eller med en liten springa på ett par mm mellan (max) så fungerar den hyfsat som vindskydd. Iaf om det är raka och bra brädor och ett omsorgsfullt och noggrant utförande vid brädslagningen.
Tack för ditt utförliga svar! Jag ser nu att den yttersta rödmålade vertikala panelen är ett senare tillägg. Under den sitter den ursprungliga fasaden, som faktiskt är horisontell faluröd panel och verkar vara i torrt och fint skick.Oldboy skrev:
Direkt under den horisontella panelen finns ett mjukt, gulaktigt material som jag misstänker kan vara träfiberskiva. Under detta sitter ett svart papper som är ganska mjukt – jag är osäker på om det är tjärimpregnerat, men antar att det kan vara en vindpapp.
Bakom det svarta pappret kommer plankstommen som på bilden.
Gissningsvis är den liggande panelen en fasspontpanel. Den blev populär någonstans vid sekelskiftet 1800-/1900-tal och höll väl i sig under första halvan av 1900-t.S Sigga Vala skrev:
S Sigga Vala skrev:
Om det sitter ngn tjärpapp eller asfaltspapp mot plankstommen så brukade det vara en ytterpanel endast utanför, och utan ngn luftspalt mellan. Porös träfiberskiva på utsidan är normalt asfaboard, inte obehandlad treetex som inte hanterar fukt särskilt bra och lätt möglar. Nu fanns det ju okunniga klåpare även förr i tiden, men det förekom också en hel del div gifter för att göra trä mer motståndskraftigt mot fukt och röta. Doppning förekom på många sågverk runt om i landet. Till skillnad från dagens impregnering som är grön- eller bruntonad och därmed relativt lätt detekterad så var nog inte doppningsvätskorna det. Dock är min uppfattning att doppning huvudsakligen (enbart?) gällde massivträ, dvs inte board.S Sigga Vala skrev:
Därför tror jag att boarden utanför tjärpappen kan ha tillkommit i en fasadrenovering efter husets uruppförande.